Den grönländska språklagen, som trädde i kraft 2010, kommer att skärpas ytterligare.  Skärpningen bygger på ett förslag, som utgår från att språket i reklam och annonser och på skyltar, liksom meddelanden till medborgarna och juridiskt bindande avtal, måste vara på grönländska. Detta gäller inte bara om avsändaren är en myndighet, samma krav ställs också på privata företag. Ändringsförslagen lyder bland annat:

”Sproganvendelse i markedsføring
§ 4a. Annoncering, reklamering og skiltning til borgerne fra private virksomheder, offentlige virksomheder og myndigheder skal udformes på grønlandsk, skriftligt som mundtligt.
Stk. 2. Dansk, engelsk og andre fremmedsprog kan anvendes som supplement til stk. 1.”

Och vidare:

” § 4b. Al direkte skriftlig henvendelse til borgere fra private virksomheder, offentlige myndigheder og virksomheder skal skrives på grønlandsk.”

Slutligen:

” § 4c. Juridisk bindende aftaler, herunder vilkår for aftaler, mellem en borger og en privat virksomhed, offentlig myndighed eller virksomhed skal udfærdiges på grønlandsk.”

Brott mot lagen leder till böter. Dock får danska och engelska användas som komplement. Grönländska medborgare som anmält att de vill ha information på danska har dessutom rätt att få sådan. Se fylligare referat här!

Den svenska språklagen befattar sig överhuvudtaget inte med den privata sektorn och reglerar egentligen bara språkanvändningen inom den offentliga sektorns så kallade kärnområde. Språklagen innehåller inga sanktioner och lämnade en dörr öppen för patentbeskrivningar på engelska som juridiskt giltiga i Sverige. Kärnområdet omfattar den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och liknande dokument. Därutöver säger språklagen endast att svenska ska kunna användas inom alla samhällsområden. För att säkerställa rätten att använda svenska i kontakt med myndigheter, gjordes JO-anmälningar avseende rätten att skriva forskningsansökningar på svenska (Kristina Grange) och rätten att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska inom den svenska högskolan (Språkförsvaret). Båda bifölls. Märk väl att språklagen är en skyldighetslag, inte en kombinerad rättighets- och skyldighetslag som Språkförsvarets utkast till språklag. Enligt JO tillhör egentligen inte regeringens engelskspråkiga e-postadresser detta kärnområde, men prickade ändå regeringen på grund av dess roll som språkligt föredöme.  Myndigheters och andra skattefinansierade organs övriga verksamheter faller utanför detta kärnområde. Det går alltså inte att beivra Luftfartsverkets ”Airport” i stället för ”flygplats”, varumärken i stil med ”Stockholm – the capital of Sweden”, Kristianstads ”The spirit of food”, Dalarnas ”First region of Sweden”, Sigtunas ”Sigtuna – where Sweden begins” eller nu senast Östergötlands ”East Sweden” med utgångspunkt från språklagen. Detta är alltså ren sidoverksamhet, som uppenbarligen inte har några beröringspunkter med medborgarna. De brukar heller inte ha någon talan i sådana här frågor. Men vilka betalar notan i slutändan?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

zqw

13 februari 2012 07:55

Hur är det med byggnadsverk? Jag misstänker att Turning Torso i Malmö har namngivits av arkitekten Santiago Calatrava. Är det fritt fram? Samme arkitekt ligger bakom en del andra byggnader, broar etc men dessa har fått namn på repektive lands språk (spanska, portugisiska, tyska...).

Nätverket Språkförsvaret

13 februari 2012 12:10

Byggnadsverk omfattas inte heller av språklagen; det ligger utanför kärnområdet så att säga.

Per-Åke Lindblom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...