Henrik Persson recenserar Språkförsvarets antologi i senaste numret av Fjärde Världen. Han skriver inledningsvis:

”När språk går förlorade, helt eller på olika områden i samhället, är det också unika perspektiv på verkligheten som går förlorade. Sådana förluster gäller även svenskan. Allt fler inser att bör vi motverka detta. Därför har nu en organisation med namnet Språkförsvaret bildats i Sverige. Nätverket Språkförsvaret har nått flera framgångar: bland annat har man gjort sig hörda i Finland när det gäller det svenska språkets ställning där.”

Han avslutar recensionen med en rekommendation att läsa Språkförsvarets nya bok:

”Som det stod i en varningstext vid en ny spårvagnslinje i Stockholm: ”Look up!”. Även i svenskan finns många förhållningssätt och synsätt på värld och natur invävda som vi talare knappt är medvetna om. De tillför något till den mänskliga kulturella mångfalden. Inte bara Sverige utan hela världen blir torftigare om de försvinner. Därför bör vi inte bara se upp med onödigt användande av engelska i Sverige – vi bör också läsa Språkförsvarets nya bok.”

Hela recensionen kan läsas här! Samtliga recensioner, presentationer eller omnämnanden av ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva” finns förtecknade i denna sektion.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I fredags berättade Svenska Dagbladet i uppslaget "trend" att "varuhus, lyxbutiker, flygbolag, hotell , nöjesfält, kulturinstitutioner, ja, hela städer och nationer världen över bugar och rullar ut röda mattan för de nya superkonsumenterna", som kallas de kinesiska kejsarna. Detta syftar naturligtvis inte på vanliga kineser, utan på  de nyrika kineser som har pengar på fickan. Kinesiska kunder och besökare kommer att överösas med ännu mer skräddarsydd service. Alla vill få kineserna att trivas på deras eget språk (notera!) och med deras egen mat. Hilton har till exempel en speciell service för kineser på 30 hotell över världen. Det är osäkert om Hilton Stockholm räknas in bland dessa 30 hotell.

Notisen illustrerar två saker:

1) Marknaden är mycket känslig för långsiktiga ekonomiska utvecklingstendenser, bland annat den att Kina på sikt kommer att passera USA som ekonomisk stormakt. Antalet miljonärer växer också snabbt i Kina.

2. Kineserna förväntas föredra information på sitt eget språk, framför exempelvis engelska.

De största turistgrupperna i Sverige kommer från Norge, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Finland och USA, i den ordningen, men denna fördelning slår inte igenom i turistinformationen, som i stället domineras av engelska.

På Teneriffa, som jag besökte under nyårshelgen, var all turistinformation på spanska, engelska och tyska. Vissa restauranger hade dessutom menyer på svenska, norska, danska och finska, allt anpassat efter turistströmmens sammansättning.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår berättade Anders Orrenius i Riksdag & Departement att regeringskansliet kommer att skaffa sig e-postadresser på svenska. Samtliga anställda på regeringskansliet kommer att gå över till @regeringskansliet.se till sommaren. Nu skriver man exempelvis namn@primeminister.ministry.se. Övergången kommer inte en dag för tidigt.

Som Orrenius berättar, har kritiken mot de engelskspråkiga e-postadresserna funnits länge, förmodligen alltsedan 1994, då de infördes. Språkförsvaret har kritiserat dem alltsedan sin start 2005. Den avgörande vändningen kom i och med språklagens antagande 2009, vilket också ledde till att Olle Josephson, f.d chef på Språkrådet, och Språkförsvaret sommaren 2009 JO-anmälde regeringen. JO gick på anmälarnas linje och prickade regeringen.

Samtidigt vill vi erinra om att Riksdag & Departement gick ut med samma besked våren 2011, men att övergången då rann ut i sanden. Förhandsbeskedet innehåller kanske mer substans den här gången?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sprogmuseet publicerar idag en längre recension av Arild Hald Kierkegaard, i vilken han bl.a konstaterar:

"Bogen er god at få forstand af for den, der interesserer sig for svensk og nordisk sprogpolitik. Efter nogle af indlæggene kunne man dog ønske sig en kort redaktionel opfølgning: Hvordan gik det med anmeldelserne til Riksdagens ombudsmænd for at afprøve den nye sproglovs rækkevidde, og hvorledes forløb den varslede kampagne mod engelsksprogede reklamer i 2010? Enkelte indlæg mangler oplysning om dato og publiceringssted.

Selvom samtlige indlæg tidligere har været tilgængelige på Språkförsvarets hjemmeside, er der flere fordele ved at få dem samlet i en antologi: Bl.a er det lettere at få et overblik over og et udvalg af de mange bidrag, der har set dagens lys gennem årene, og der sendes et signal om, at nogen har fundet det umagen (og pengene!) værd at trykke bidragene i traditionel bogform."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Kommunikationsforum, där skribenten Martin Lund anmäler Dansk Sprognævns nyordslista, heter det avslutningvis:

"Endelig tror og håber jeg at en sproglig nationaliseringsbølge fra selveste ungdommen er på vej. Om den kommer i 2012 eller et par år senere, ved jeg ikke. Men jeg tror simpelthen at de unge er blevet så gode til engelsk at de ikke behøver at pladre det ud over deres dansk for at signalere at de er noget. Tværtimod tror jeg en ny respekt for dansk og en interesse for fordanskninger vil komme – og skabe nye bøjninger i tråd med fithed, men også nye ord a la dystermule."

Ja, vad är det för vits med att svänga sig med ett språk som "alla" kan? Ingen snobbfaktor där inte.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Daniel Erlandsson anmäler Språkförsvarets antologi i sin språkspalt i Östgöta-Correspondenten idag. Han skriver inledningsvis:

"Sedan en blygsam start 2002 bedriver föreningen Språkförsvaret ett allt mer omfattande arbete i syfte att värna svenska språket; faran som lurar i vassen är framför allt engelskans påverkan.

En utveckling där engelskan tränger undan svenskan är varken önskvärd eller nödvändig, menar Språkförsvaret. Men om inget görs är risken stor att det svenska språket får se sig besegrat på allt fler områden."

Anmälan avrundas med orden:

"Antologin väcker tanken och bjuder in till diskussion. För sträckläsning lämpar den sig sämre då den är något splittrad och innehåller en hel del upprepningar - naturligt nog då olika skribenter skriver i samma ärende."

Läs hela anmälan här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets styrelse har beslutat att nästa bokprojekt ska handla om engelskan i svensk reklam. Som de flesta känner till, genomförde vi en kampanj  våren 2010. Kampanjen bestod av en enkätundersökning riktad till annonserande storföretag och reklambyråer och ett seminarium, som väckte viss uppmärksamhet i branschtidningar och reklambloggar. Tyvärr följde vi aldrig upp kampanjen med artiklar.

Engelskan i svensk reklam underminerar svenska språkets ställning och är svår att bekämpa med tanke på att aktörerna är mycket resursstarka. Språklagen berör överhuvudtaget inte den privata sektorn. Det har gjorts några omfattande undersökningar i Sverige (2004), Norge och Holland, som samtliga visar att konsumenterna föredrar reklam på sina modersmål. Språkförsvaret har föreslagit Språkrådet att genomföra liknande undersökningar som det norska Språkrådet. Det är inget som Språkförsvaret klarar av att finansiera, eftersom en gallupundersökning måste omfatta runt tusen respondenter för att gälla som representativ.

Såvitt vi vet har inga kritiska böcker om reklamspråket, speciellt inte med fokus på engelskan, publicerats i Sverige. Det mesta som har skrivits i artikelform, inklusive från Språkförsvaret, har handlat om enskilda fall och kan beskrivas som punktinsatser.

Detta betyder att boken måste innehålla nyskrivet material. Det betyder vidare att vi måste hitta skribenter – många utanför våra egna led – och att vi behöver idéer och uppslag till olika infallsvinklar. Lämplig form är förmodligen en tematisk antologi.

Vi befinner oss alltså i en hjärnstormningsfas och ser fram emot många förslag från sympatisörer och intresserade. Det kan gälla infallsvinklar, fallstudier, förslag på skribenter och t.o.m utarbetade artiklar.  Skriv i så fall till sprakforsvaret@yahoo.se eller skriv en kommentar till detta inlägg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Signaturen "Hed" har skrivit ett längre, resonerande inlägg om nyord på Lingvistbloggen. Det heter inledningsvis:

"Nyligen så uppstod en debatt (Svd,blogg och blogg) om att Språkrådet i sin nyordslista 2011 listat ordet "tjejsamla" i betydelsen "ägna sig åt samlande, men inte så intensivt utan bara så att man nöjer sig med några stycken av det man samlar på" (se även separat kommentar från språkrådet).

Detta fick mig att lite fundera lite närmare på var det innebär att dokumentera språkanvändning och upplysa om nyord och framför allt vad som konstituerar ett nyord. I debatten har det höjts röster om att Språkrådet i och med detta legitimerar en kass kvinnosyn. Det är ett kontroversiellt ämne men jag vill gärna föra en debatt med läsarna av denna blogg om vad språkupplysning och nyord är och hoppas att tonen kommer vara schysst."

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)