I fredags berättade Svenska Dagbladet i uppslaget "trend" att "varuhus, lyxbutiker, flygbolag, hotell , nöjesfält, kulturinstitutioner, ja, hela städer och nationer världen över bugar och rullar ut röda mattan för de nya superkonsumenterna", som kallas de kinesiska kejsarna. Detta syftar naturligtvis inte på vanliga kineser, utan på  de nyrika kineser som har pengar på fickan. Kinesiska kunder och besökare kommer att överösas med ännu mer skräddarsydd service. Alla vill få kineserna att trivas på deras eget språk (notera!) och med deras egen mat. Hilton har till exempel en speciell service för kineser på 30 hotell över världen. Det är osäkert om Hilton Stockholm räknas in bland dessa 30 hotell.

Notisen illustrerar två saker:

1) Marknaden är mycket känslig för långsiktiga ekonomiska utvecklingstendenser, bland annat den att Kina på sikt kommer att passera USA som ekonomisk stormakt. Antalet miljonärer växer också snabbt i Kina.

2. Kineserna förväntas föredra information på sitt eget språk, framför exempelvis engelska.

De största turistgrupperna i Sverige kommer från Norge, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Finland och USA, i den ordningen, men denna fördelning slår inte igenom i turistinformationen, som i stället domineras av engelska.

På Teneriffa, som jag besökte under nyårshelgen, var all turistinformation på spanska, engelska och tyska. Vissa restauranger hade dessutom menyer på svenska, norska, danska och finska, allt anpassat efter turistströmmens sammansättning.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)