Alla inlägg under december 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2011 19:21

Språkförsvaret har nyligen gett ut antologin ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva” (ISBN 978-91-633-9292-4). Boken är inbunden och på 153 sidor. Den finns hos nätbokhandlare som AdLibris, Aniara, Bokia, Bokliv, Bokus, Ord & Bok, Skivlagret och Svensk Bokhandel m.fl och kan också beställas från enskilda bokhandlare. Eftersom förordet redan finns publicerat på AdLibris webbplats, lägger vi också ut det här.


Språkförsvaret startade som en privat webbsida 2002. Efter hand anslöt sig många likasinnade och under våren 2005 bildades nätverket Språkförsvaret. 2011 ombildades vi till en förening.


Språkförsvaret är en partipolitiskt obunden ideell organisation. Vi står språkpolitiskt på tre ben: Vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion; vi förordar mångspråkighet; vi stödjer mellannordisk språkförståelse. I Programförklaringen som avslutar denna antologi, förklarar vi vår språkpolitik närmare.


Man kan också kallas Språkförsvaret en internetbaserad lobbyorganisation för svenska språket. Alla artiklar, insändare och brev som medlemmar har skrivit, ligger på vår webbplats http:www.sprakforsvaret.se/sf/


Denna antologi, som innehåller dokument fr.o.m 2004, vänder sig inte enbart till en akademisk publik. Språkförsvarets ambition är att förankra försvaret av det svenska språket hos den breda allmänheten. Antologin speglar därför alla uttrycksmedel som Språkförsvaret har använt i sin opinionsbildande verksamhet - från vetenskapliga artiklar till insändare och brev, som rentav anför emotionella argument.


Antologin inleds med en artikel, "Språk att äga, älska och ärva", av Jonathan Smith, engelsman och medlem av Språkförsvaret. Denna kärleksförklaring till det svenska språket vittnar om att språk kan erövras och att svenska språket inte sitter i blodet, i hud- eller ögonfärgen. Det är en viktig avgränsning mot dem som vill använda sig av svenskan i exkluderande syfte.


Temat "Moderna språk" (sid. 10 - 21) illustrerar vårt andra ben, nämligen vårt stöd till mångspråkigheten. Artiklarna är riktade mot föreställningen att det räcker med att svenskarna bara lär sig ett främmande språk, engelska. Tvärtom innebär mångspråkighet en spetsfördel, eftersom hela världen inte talar engelska, och man säljer dessutom bäst på köparens språk. En av skribenterna, Frank-Michael Kirsch, har för övrigt skrivit en stridsskrift, "Språklöshet", på samma tema.


Artiklarna i tema "Engelskans ställning i Sverige" (sid. 22 - 37) behandlar fenomenet engelskspråkiga skolor i Sverige och förslaget om att tidigarelägga engelska till årskurs ett i grundskolan. Bådadera undergräver i praktiken svenska språkets ställning. Artikeln "Övertro på engelskans betydelse" i Svenska Dagbladet den 20/11 2009 som skrevs tillsammans med två ledamöter från Svenska Akademien och Språkrådets f.d chef väckte mycken uppmärksamhet i svenska massmedier. Givetvis har Språkförsvaret också länkat till motinläggen i Svenska Dagbladet på sin webbplats. Denna anmärkning gäller alla fall, där medlemmar i Språkförsvaret deltagit i debatter.


Språkförsvaret har också uppmärksammat svenskans ställning i EU. I de båda artiklar, som ingår i temat "Svenskan i EU" (sid. 38 - 44), diskuteras den nonchalans - eller naivitet - i för hållande till försvaret av svenska språket som regeringsföreträdare för Sverige har uppvisat alltsedan medlemskapsunderhandlingarna inleddes.


Temat "Svenska som huvudspråk i Sverige (sid. 45 - 92) är det absolut tyngsta avsnittet i antologin. Språkförsvaret ställde sig redan i samband med nätverkets bildande 2005 uppgiften att prioritera kampen för tillkomsten av en språklag i Sverige. En sådan antogs också av en enhällig riksdag 2009. Urvalet av dokument speglar att Språkförsvaret har haft en genomtänkt språkpolitik från första början och att denna bedrivits konsekvent och ihärdigt. Dessutom har Språkförsvaret varit på hugget och försökt gripa in vid flera tillfällen. En del av artiklarna har haft en mycket stor läsekrets.


Språkförsvaret har också kritiserat den språkliga låt-gå-politiken inom den svenska högskolan - se temat "Svenskan kontra engelskan på högskolan" (sid. 93 - 112). Det öppna brev "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" låg dessutom till grund för artiklar, som publicerades i ett antal tidskrifter. Men det saknas fortfarande en högskoleförordning som på något sätt försöker reglera språksituationen inom den svenska högskolan.


Språkförsvarets tredje språkpolitiska ben representeras av den mellannordiska språkförståelsen - se temat "Mellannordisk språkförståelse" (sid. 113 - 118) - eftersom vi bl.a ser den som en motvikt till anglifieringen. I princip anser Språkförsvaret att den svenska regeringen måste leva upp till de utfästelser den gjort i den nordiska språkdeklarationen. Det ingående öppna brevet låg till grund för uppföljande artiklar, som publicerades i nio tidningar och tidskrifter.


I försvaret av svenska språket ingår också finlandssvenskan - se vidare temat "Finlandssvenskan" (sid. 119 - 127). Ett av dokumenten, "Svenskans sak i Finland är vår", ett öppet brev till Sveriges regering och riksdag, publicerades fjorton dagar före det finländska riksdagsvalet och fick stor publicitet i Finland. I Sverige bidrog brevet till att såväl politiker som ledarskribenter "kom ut" till stöd för svenskan i Finland.


Temat "Språkstatistik" (sid. 128 - 131) innehåller en artikel, som kritiserar frånvaron av officiell språkstatistik. Detta hindrar emellertid inte olika myndigheter att göra uppskattningar av antalet talare mellan tummen och pekfingret. Artikeln publicerades i olika versioner i fjorton tidningar och tidskrifter.


Tema "Allmänt om svenskan" (sid. 132 - 137) innehåller två dokument. Det ena, Per-Owe Albinssons debattinlägg, som publicerades i Svenska Dagbladets nätversion, resulterade i uppemot fyrahundra kommentarer, vilket är ovanligt mycket i dessa sammanhang.


Medlemmar i Språkförsvaret har också skrivit om språktest för invandrare och svenskans ställning som patentspråk - tema "Övrigt" (sid. 138 - 149). Språkförsvaret var den enda språkorganisation i Sverige som hade något att säga om patentspråk vid den aktuella tidpunkten.


Språk utvecklas alltid och står under ständig förändring. Men hur och åt vilket håll? Det avgör vi språkanvändare. Språkförsvaret menar att det är fullt möjligt att vidmakthålla svenska språket som ett komplett och samhällsbärande språk, men att det hotas av domänförluster (se förklaring) framför allt till engelskan. Om inte vi är beredda att påverka språkutvecklingen kommer någon annan definitivt att göra det. Det är inte säkert att den utvecklingen är av godo.


Nätverket Språkförsvaret
Styrelsen


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 december 2011 18:52

Jag hade inte tänkt ta upp alla felöversättningar från engelska till svenska, som ofta dyker upp i film- och reklamtexter, på restaurangmenyer, i böcker och tidningar.


Vem vill få en besserwisserstämpel på sig? Särskilt när man själv är engelsman?


Men nu har jag fått vatten på min kvarn. Den 6 oktober 2011 meddelade Läkemedelsverket att det skett en felöversättning från engelska till svenska i instruktionerna för hur ett läkemedel mot njurcancer ska användas. Läkemedlet heter Votrient (pazopanib). I företagets s k produktresumé som är grunden för  myndighetens godkännande stod det:


”En minskning av pazopanibdosen med (på engelska ”by”) 200 mg en gång dagligen rekommenderas till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion.”


Men om man bara minskar dosen med 200 mg riskerar alltså patienterna att få alldeles för mycket. Istället borde det ha stått:


”En minskning av pazopanibdosen till (på engelska ”of”) 200 mg en gång dagligen rekommenderas till patienter med måttligt nedsatt leverfunktion.”


Varken verket eller tillverkaren berättade i klartext vad som kan hända om man tar för mycket Votrient. Läkemedelsverket skriver att ”Felet medför en risk för överdosering hos patienter med måttligt nedsatt leverfunktion om nuvarande doseringsrekommendationer följs.” Det betyder att patienter med nedsatt leverfunktion kunde fått svåra komplikationer, eller att konsekvenserna kunde blivit ännu värre.


Förutom leversvikten fanns troligen risk för en rad andra allvarliga tillstånd. Listan på Votrients biverkningar – vissa dosberoende – som listas i FASS är omfattande.  


Exemplet blixtbelyser problemet med svenskens användning av engelskan. Vurmen för anglicismer är stark i Sverige, och föralldel, det finns saker som låter sig formuleras bättre på engelska. Lisa och Lennart har allmänt sett bra kunskaper i engelska. Kunskaperna från skolan har i åratal byggts på genom populärkulturens film, låt- och reklamtexter. Utlandssemestrar har gett tillfällen att öva.


När man står inför att skriva på engelska eller översätta till engelska, så verkar det ju helt onödigt att slå upp saker eller fråga om råd, eller hur? Jamen, vi snackar om engelska!? Det är klart att man kan engelska!


Men Lisa och Lennart överskattar sin engelska språkförmåga. Att tala, läsa och förstå engelska hyfsat är inte samma sak som att behärska det helt. Om man bara litar på sin magkänsla och aldrig kontrollerar, kan det tyvärr bli väldigt fel.


Överskattning som leder till överdriven självsäkerhet. Det är i alla fall den teori jag tror mest på för tillfället. Hur ska man annars förklara alla fel som förekommer i användningen av engelskan? Inte sällan gäller det fel, som det hade lätt gått att kontrollera.


Allt jag efterlyser är egentligen en liten smula ödmjukhet. Är man inte alldeles säker på att man vet vad det ska heta, så låt någon som troligen vet bättre kontrollera texten. Filmdialog översätts oftast korrekt. Men i så gott som alla engelska eller amerikanska tv-serier och långfilmer förekommer några felaktiga översättningar, ibland relativt harmlösa, ibland med förödande effekt på förståelsen. Vissa webbsidor ägnar sig rentav åt att lista sådana fel, men det skulle föra för långt här.


Sen är det uttalsfel, som inte brukar ha så stor inverkan på betydelsen. Jag lyssnade på God morgon Världen och någon sade – för vilken gång i ordningen är omöjligt att räkna – Aj-Ronn-Mej-Dan. Ja, för Iron Maiden, alltså. Men R-et i Iron ska inte höras i engelskan. Nej, inte alls, faktiskt, det är helt tyst. Aj-Ånn-Mej-Dan med andra ord. Hur ska man kunna veta det? Konstigt språk, eller hur? Javisst, men därför kan man kanske föreställa sig att man behöver fråga om råd ibland. David Bowies efternamn uttalas heller inte Bau-i, utan första ledet ska rimma på de engelska orden row, go, och så vidare.


Eftersom jag är medicinjournalist har jag hört otaliga svenska forskare prata om forskningsöversikter. Samtliga uttalar ordet för substantivet ”översikt” eller verbet ”att göra en översikt” – (to) review – felaktigt. Som ”rävjo” med betoning på första stavelsen. När det ska heta ”rivjo” (betoningen kan ligga på första eller andra stavelsen, det är valfritt).


Språket är i ständig rörelse, som en mäktig flod, och vem vid sina sinnens fulla ställer sig mitt i den strida strömmen och försöker stoppa den med händerna?


Men, snälla, kolla gärna en extra gång (särskilt om du tror att du VET vad det heter), gärna med någon inföding. Ibland kan det till och med minska medicinska komplikationer och kanske rädda liv!


David Finer

Medicinjournalist

Stockholm


(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 december 2011 15:24

(Pressmeddelande från Modersmål-Selskabet)


Språkförsvaret har været en central forkæmper for vedtagelsen af den svenske sproglov, for de fem officielt anerkendte nationale minoritetssprog i Sverige, for retten til et modersmål, for svensk i EU, for nabosprogsforståelsen m.m Språkförsvaret og Modersmål-Selskabet har mange fælles berøringsflader. Derfor har vi besluttet at indgå en samarbejdsaftale. Samarbejdsaftalen udmøntes på den måde at Språkförsvaret har et fuldgyldigt medlem i Modersmål-Selskabet, med taleret, stemmeret og valgbarhed til bestyrelsen, og vice-versa. De to medlemskaber er kontingentfri.


I den seneste programerklæring for Språkförsvaret kan bl.a læses:


Det svenske sprog skal være Sveriges officielle sprog eller nationalsprog. Anvendelsen af sprog er en selvfølgelig borgerret og skal hjemles ved lov. Intet andet sprog end svensk skal være obligatorisk i Sverige. Det svenske sprog skal fungere som det sprog, der forener alle svenske borgere uanset etnisk herkomst. Retten til at anvende sit nationale minoritetssprog eller hjemmesprog er uomtvistelig. Det overordnede mål for sprogundervisningen i folke- og ungdomsskolen er at alle borgere skal beherske mindst to moderne sprog udover svensk. Et nationalt minoritetssprog eller et hjemmesprog kan erstatte et af de to moderne sprog. Språkförsvaret forsvarer den mellemnordiske sprogforståelse og mener at nabosprogsundervisningen skal styrkes, især i dansk og norsk. Svensk skal styrkes som videnskabssprog, og det svenske sprogs stilling i EU skal forbedres. Juridiske aftaler, forsikrings- og rejsevilkår samt sikkerhedsforskrifter skal altid forefindes på svensk.


"Vi er glade for denne formalisering af samarbejdet, og vi er spændte på hvad det kan føre med sig, siger Formand for Modersmål-Selskabet Jørgen Christian Wind Nielsen.


Språkförsvaret på nettet: www.sprakforsvaret.se/sf/
/>
Modersmål-Selskabet på nettet: www.modersmaalselskabet.dk

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 december 2011 20:55

En cykelled, ett avsnitt av Kattegattleden längs Hallandskusten, har döpts till "Gateway Ugglarp". Så här presenteras den på hemsidan:


"Välkommen till Gateway Ugglarp, mitt i Halland. Här finns fina naturupplevelser och lokal service för dig som cyklar på Kattegattleden. I informationskiosken vid Ugglarps Camping eller i mobilen kan du ta del av mer information om sevärdheter och saker att göra i området."
 
Varför duger inte "Ugglarpsporten" eller något liknande?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 december 2011 21:54


Efterfrågan på dansk tolkning är nu så liten att danska är det minst använda språket i EU. Såframt det inte snart utbildas flera tolkar i danska, kommer det att vara helt omöjligt att tolka på danska om tio år på grund av de stora årgångar, som går i pension de närmaste åren. Läs vidare på Kommunikation & Sprogs webbplats!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2011 13:29

(Textgen är hämtad från föreningen Nordens webbplats)


Musikeren og rap-artisten Jason Diakité, bedre kjent som Timbuktu, er tildelt Nordens språkpris 2011. Diakité får prisen fordi han, med innlevelse og sosialt engasjement, medvirker til å styrke det skandinaviske språkfellesskapet. På sin skånske dialekt begeistrer han tusenvis av mennesker på tvers av grensene i Norden.

Foreningen Norden deler årlig ut Nordens språkpris ”til en person, institusjon, myndighet, organisasjon, bedrift eller ildsjel som på en innovativ og god måte bidrar til å styrke den nordiske språkforståelsen.


Läs vidare här!

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2011 15:35

Det sägs på sta'n att riksbibliotekarien har fått gå.


Det skulle kunna ha att göra med att han varit den högste ansvarige för ett projekt som Kungliga biblioteket driver tillsammans med Riksarkivet och som har givits namnet -- håll i er nu -- Digidaily!


Men så är det antagligen inte. Med en offentlig förvaltning som älskar det engelska språket mer än allt annat har han troligen inte varit konsekvent nog i sin sträven mot det engelska.


Vi kan säkerligen förvänta oss att the Royal Library och the National Archive driver projektet vidare.


Christer Janson

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2011 14:47

Vetenskapsradion Språket sände detta program kl. 13.20 idag. Ur programpresentationen:


"Det finns tydliga skillnader mellan gymnasister och deras lärare i synen på vad som är god och riktig svenska. Det konstaterar två språkforskare som låtit gymnasister och lärare över hela landet besvara en enkät. Gisela Håkansson vid Lunds universitet och Catrin Norrby vid Stockholms universitet kan konstatera att ungdomarna inte ser något problem med meningen ”hon är längre än mig” medan lärarna är medvetna om den mångåriga diskussionen kring denna språkvårdsklassiker och är tveksamma till den.


Forskarna vill gärna ha fler infyllda enkäter och gymnasielärare och elever kan nå dem med e-post via länkarna:
Gisela Håkansson, professor i lingvistik vid Lunds universitet
Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet"


Programmet sänds i repris i morgon kl. 19.03, natten mot torsdag kl. 01.03 och på söndag kl. 07.03


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?
 Jag använder inte preteritum konjunktiv.
 Jag använder "vore".
 Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
 Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" m.fl.

Fråga mig

76 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6 7 8
9
10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se