I senaste numret av Riktpunkt, nr 8/2011 sid. 18 – 19, recenserar Barbara Brädefors Språkförsvarets antologi. Hon skriver bl.a.:

”Språkförsvaret är ett partipolitiskt obunden ideell organisation som under ett decennium engagerat sig i och hjälpt till att baxa igenom en svensk språklagsstiftning.”

Hon påpekar helt korrekt

” Språkförsvarets medlemmar och skribenter kommer från alla utbildningsnivåer och regioner. De blundar inte för att engelskan är det största andra språket i världen och ett högstatusspråk. De analyserar hur det kunde bli så och ser huvudorsaken i Englands koloniala förflutna, i datoriseringen, utvecklingen på internet, en global ekonomi och USA:s status som politisk, ekonomisk, kulturell och militär supermakt. De ser också en svensk undfallenhet för en anglosaxisk världsbild som kan liknas vid ’självkolonialisering’.”

Hon konstaterar också

”Språkförsvararna ser 2009 års lagstiftning som ett visst framsteg men har gått själva mycket längre i sitt remissarbete och går även längre i sin programförklaring från årsmötet i april 2011. De anser att språklagen som stadgar skyldigheten att överallt tillhandahålla huvudspråket svenska även ska stadga rättigheten till det. Att undervisningsspråket i grundskolan ska vara svenska till minst två tredjedelar av undervisningstiden, att inget annat språk än svenska ska vara obligatoriskt i Sverige, att juridiska avtal, försäkrings- och resevillkor samt säkerhetsföreskrifter i Sverige alltid ska finnas på svenska.”

Barbara Brädefors summerar:

”Språkförsvarets antologi är en tankeväckande läsning. Hotbilden för svenskan borde leda till höjd språklig medvetenhetsgrad. Men språket är en del av samhällets överbyggnad och hotet mot vårt nationalspråk utgår från samhällets bas, marknadsekonomins imperialistiska påverkan av alla samhällsområden, även en undfallande offentlig sektor.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För att anknyta till nedanstående ledare i Svenska De-bladet (så kallad därför att dess medarbetarstab inte känner till skillnaden mellan de och dem):   http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-postmoderna-tillstandet-i-journalistiken_8186648.svd...

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)   När ska man sätta ut kommatecken? Ska det vara stor eller liten bokstav efter kolon? Alla dina funderingar om skiljetecken får svar i nya ”Skiljeteckensboken”.   Skiljeteckensboken...

Svensk television erbjuder ett enda program med inriktning på litteratur. Ur språklig synpunkt är det en katastrof. Ofta talas det engelska under halva programtiden och när utländska författare intervjuas, sker det i regel på engelska istället för på...

Detta är ett utdrag från ”Språkrådets omvärldsrapport 2012”. Avsnittet är speciellt intressant för Språkförsvarets följare, eftersom Språkförsvaret har stått bakom många av de JO-anmälningar som omnämns. Fotnoter i den ursprungliga rappor...

"Strunta i Skavlan, kära Håkan" skriver Marie Björk i Arbetarbladet i en krönika om det outtalade kravet på att alla i Sverige ska kunna uttrycka sig ledigt och obesvärat på engelska. Hon utgår från ett avsnitt i TV-programmet Skavlan där Håkan He...