Alla inlägg under december 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 december 2011 15:26


Språkrådet har som brukligt så här års listat det gångna årets nyskapade ord. Här kan man läsa mer och kolla in alla 72 ord på nyordslistan. Nästan alla är substantiv, bara sex verb och ett enda adjektiv, men det går förstås att bilda verb av flera av substantiven, som t ex plankning/planka och uggling/uggla (som alltså fått nya betydelser). Ett rent engelskt ord har letat sig in, och det inom det gastronomiska området: dumpling för fyllt degknyte. Missmatchning är ju ett direktlån också, från mismatch. Flera andra är direktöversatta, som seismisk, nysare och koka böcker. Ett japanskt ord har också letat sig in: Kawaii (en modestil, kanske mindre lyckat på svenska pga ljudlikheten med kavaj). Det återstår förstås att se hur många av dessa ord som verkligen etablerar sig i svenskan, och inte bara blir dagsländor.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2011 14:19


Russinknopp, dubbeltut, sandplutt, skalkramare, rynksjöpung... vad kan det vara för något? Underliga namn på underliga djur, skulle man kunna svara. Det är några exempel på djur som finns upptagna i senste volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, avdelningen ryggsträngsdjur, lansettfiskar och broskfiskar. Grönhjon, raggbock och mindre timmerman är exempel från avdelningen Långhorniga skalbaggar.


Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är ett bokverk som är unikt i världen, enligt vad som sägs på deras hemsida, läs mer här. Verket ges ut av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet som av Riksdagen fått i uppdrag att kartlägga och beskriva Sveriges arter. Ett principbeslut att alla organismer som presenteras i Nationalnyckeln bör ha svenska namn ledde 2004 till bildandet av Kommittén för svenska djurnamn. Det är framför allt nordiska djurarter som kommittén arbetar med, men när det gäller fågelnamn har arbetet varit delegerat till Sveriges ornitologiska förening. Namn på växter ansvarar Svenska Botaniska föreningen för.


”Sverige har en rikare biologisk mångfald än vi trott” skriver Artdatabanken. Efter att ha tagit del av bara en liten bråkdel av Nationalnyckelns utbud av artnamn, kan man konstatera att svenska språket också har en rikare mångfald av artnamn, och möjligheter att bilda nya sådana, än vad många inser.

Artdatabanken och dess namngivningskommitté förtjänar en eloge för sitt föga uppmärksammade arbete med att berika svenska språket, tycker jag.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 december 2011 13:51

Deutsche Sprachwelt, som ges ut av Verein für Sprachpflege, kommer att recensera Språkförsvarets antologi i nr 47, vårnumret. Vi återkommer alltså, när tidningen lämnat tryckeriet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 december 2011 16:21


I senaste numret av Riktpunkt, nr 8/2011 sid. 18 – 19, recenserar Barbara Brädefors Språkförsvarets antologi. Hon skriver bl.a.:


Språkförsvaret är ett partipolitiskt obunden ideell organisation som under ett decennium engagerat sig i och hjälpt till att baxa igenom en svensk språklagsstiftning.


Hon påpekar helt korrekt


Språkförsvarets medlemmar och skribenter kommer från alla utbildningsnivåer och regioner. De blundar inte för att engelskan är det största andra språket i världen och ett högstatusspråk. De analyserar hur det kunde bli så och ser huvudorsaken i Englands koloniala förflutna, i datoriseringen, utvecklingen på internet, en global ekonomi och USA:s status som politisk, ekonomisk, kulturell och militär supermakt. De ser också en svensk undfallenhet för en anglosaxisk världsbild som kan liknas vid ’självkolonialisering’.


Hon konstaterar också


Språkförsvararna ser 2009 års lagstiftning som ett visst framsteg men har gått själva mycket längre i sitt remissarbete och går även längre i sin programförklaring från årsmötet i april 2011. De anser att språklagen som stadgar skyldigheten att överallt tillhandahålla huvudspråket svenska även ska stadga rättigheten till det. Att undervisningsspråket i grundskolan ska vara svenska till minst två tredjedelar av undervisningstiden, att inget annat språk än svenska ska vara obligatoriskt i Sverige, att juridiska avtal, försäkrings- och resevillkor samt säkerhetsföreskrifter i Sverige alltid ska finnas på svenska.


Barbara Brädefors summerar:


Språkförsvarets antologi är en tankeväckande läsning. Hotbilden för svenskan borde leda till höjd språklig medvetenhetsgrad. Men språket är en del av samhällets överbyggnad och hotet mot vårt nationalspråk utgår från samhällets bas, marknadsekonomins imperialistiska påverkan av alla samhällsområden, även en undfallande offentlig sektor.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 december 2011 15:28

I en ledarartikel, "Ställ inte svenskan mot engelskan" i DN den 22/12, skriver Annika Ström Melin apropå regeringens e-postadresser på engelska:


"Att tjänstemän och politiker fortfarande, trots skarp kritik fån JO, använder e-postadresser på engelska vittnar om hur slapp och illa genonopmtänklt  inställeningen till språkanvändningen är på allra högsta ort".


Det senaste budet från regeringskansliet var att svenskspråkiga e-postadresser skulle införas under våren, men därav blev intet. Allt fler uppfattar regeringens agerande som genomskinlig förhalningstaktik.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 december 2011 21:59


Den danske utrikesministern Villy Søvndals engelska diskuteras just nu i Danmark. Jyllands-Posten berättar:


Når udenrigsministre verden over besøger præsident Barack Obama eller udenrigsminister Hillary Clinton i Washington, taler gæsterne oftest på deres eget sprog på det efterfølgende møde med pressen.

For nogle er det en principsag. For andre er engelskkundskaberne givetvis for dårlige.


Da Danmarks udenrigsminister Villy Søvndal (SF) torsdag mødtes med udenrigsminister Hillary Clinton i Washington, blev pressemødet gennemført på et engelsk, som de tilstedeværende i det ovale Treaty Room i State Department sikkert ikke havde problemer med at forstå.


Men flere Søvndal-passager gav tilsyneladende det amerikanske udenrigsministerium (State Department) enkelte problemer i forhold til den transskription, der nu er lagt ud på ministeriets hjemmeside.


'Bewonder'


Dels sagde Villy Søvndal blandt andet, at han er en stor 'bewonder' af amerikansk kultur, musik og bøger.

Det må formodes, at han kom til at oversætte ordet ”beundrer” lidt for direkte.


Det opgav transskriptøren imidlertid at finde ud af. I den officielle gengivelse på State Departments hjemmeside har man noteret følgende: 'I am a great (inaudible) of American culture.'


Inaudible betyder 'uhørlig' og angiver altså et ord, som ikke kunne høres.”


Andra danska tidningar försvarar honom dock och menar att amerikanarna är vana vid att utlänningar rådbråkar engelska språket.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 22 december 2011 19:57

Språkförsvaret är ett utmärkt nätverk och jag är glad över antologin. Den skulle, tycker jag, passa mycket bra i det bokutbud som Nordiska museet har.


En annan sak att agera i är den slogan som valts av ansvariga för ombyggnaden av Hornstull (www.hornstull.se), nämligen Nice to meet you, Hornstull  - det är överskriften på såväl den svenska som den engelska förklarande texten och mottot (med stora bokstäver!) på byggplanket.


God jul till alla i språkförsvaret,

Kjell Rindar


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 december 2011 16:19

På jakt efter ett ännu värre ortsnamn än det som hittills toppar listan (?) kom jag att tänka på kära gamla Kräkångersnoret (numera Södra Lövsele). Denna benämning ger i varje fall mig vissa konvulsioner i magtrakten.


Trots allt - GOD JUL på er allihopa! Ät måttligt och undvik förkylning, så slipper ni ångra er ;-).


Hillo Nordström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6 7 8
9
10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se