Direktlänk till inlägg 22 oktober 2011

Ny webbomröstning om ordet "outa"

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 oktober 2011 20:53

En medlem berättade nyligen att han sett ordet ”outa” och undrade hur det skulle översättas. I Wikipedia ges följande definition:


Outande, att outa, av engelskans outing, att utan medgivande offentliggöra att någon annan är homosexuell, bisexuell eller transperson. På senare år användas det också i överförd bemärkelse för att beskriva offentliggörande av andra saker av personlig natur, som exempelvis religion eller politisk åsikt, som personen i fråga vill hålla hemlig. I situationer där personer agerar anonymt under pseudonym  kan outing även avse offentliggörande av en persons identitet utan dennes medgivande.”


Den senaste webbomröstningen handlar alltså om ”outa” och om detta uttryck fyller någon funktion och hur det i så fall skall översättas. Gå till högerspalten och rösta! Du kan föreslå nya alternativ i anslutning till detta inlägg eller motivera din omröstning.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Amadeus

23 oktober 2011 14:54

Det skulle känts lite bättre ifall alternativet "outa är ett bra ord" eller liknande fanns med i omröstningen. Nu känns den lite väl vinklad till uttrycket outas nackdel.

 
Ingen bild

lr.

23 oktober 2011 18:03

Outa är ju ett förträffligt svenskt ord! Det är bara stavningen som är lite knepig, men det är väl knappast outa ensamt om? Varför denna avsky mot lånord?

 
Ingen bild

Observatör

24 oktober 2011 00:32

Jag tycker inte att "outa" är ett förträffligt ord bl.a på grund av stavningen. Inte heller tycker jag att man kan ha linjen att alla inlån från engelskan är av godo. Det gamla hederliga slangordet "branda" - känt sedan 50-talet - har samma betydelseinnehåll som "outa". I ett synonymlexikon på nätet karakteriseras det som slang och "anmäla, ange (för polisen)" anges som synonymer. Men denna betydelse är för snäv. "Branda" betydde också att skvallra på någon, så att denne råkade illa ut, d.v.s riskerade repressalier i någon form. Det förutsätter naturligtvis att denna någon inte vill att ett ett visst beteende eller handlingar ska bli allmänt kända. Det var inte bara polisen, som kunde utöva repressalier; det kunde gälla också umgängeskretsen, föräldrar, lärare, skolledning etc.

 
Ingen bild

Jens

24 oktober 2011 09:10

Men nu får ni väl ge er! Jag gillar egentligen er, men på sistone har ni blivit så väderkvarnsfäktande att jag blir matt.

Nätverket Språkförsvaret

24 oktober 2011 12:08

Vindkraftverksfäktare, menar du väl? Nutidens väderkvarnar.
Hillo

 
Ingen bild

Lp

24 oktober 2011 09:12

Om det finns ett svenskt ord med samma betydelse som "outa" så tycker jag att man skall använda det istället för ett ord med knepig stavning och olämpligt uttal.

 
Ingen bild

Hillo

24 oktober 2011 12:05

Håller helt med Observatör. Vi har tillräckligt många svenska ord som täcker begreppet, vilket inte minst listan i omröstningsrutan visar. "Branda" är förmodligen en kortform av brännmärka.

 
Ingen bild

Observatör

24 oktober 2011 17:05

Inlåningen av ”outa” tyder på
1) Man bryr sig inte om att undersöka om det redan finns ett svenskt ord med samma betydelseinnehåll;
2) man bryr sig inte om problemen med uttal och stavning. Ska det uttalas på engelska (aut) eller på svenska, varvid skiftbilden kommer att styra uttalet;
3) man bryr sig inte om den sammanlagda effekten av inlåningen av ord från engelskan. Det är nästan bara engelska ord som lånas in nuförtiden. Detta verkar statushöjande för engelskans vidkommande och ger denna en särställning.

Språkförsvarets inställning är inte märklig. På Språkrådets webbplats heter det exempelvis:

”De engelska orden kan vara problematiska att anpassa till svenska när det gäller böjning, stavning och uttal; de kan även tränga ut svenska ord helt och hållet. Därför är det viktigt att man överväger om man ska använda ett visst engelskt ord eller ej.”

Förutom Språkrådet sysslar också Terminologicentrum och Datatermgruppen med att hitta svenska termer. Ingen svensk etymologisk ordbok tar uttryckligen upp ”branda”, men en gammal germansk form för ”brinna” var just ”branda”.

 
Ingen bild

Susanne L-A

24 oktober 2011 19:44

Outa kan ju också ha den nackdelen att om det uttalas på svenska, o-uta, så blir ju betydelsen den motsatta! :-)

 
Ingen bild

Lp

25 oktober 2011 08:58

Jag undrar om inte den här typen av lånord bidrar till att svenskan blir nyansfattigare. Se på tidigare inlånade ord t.ex tight. En skruv sitter right (hårt), en fotbollsmatch ät tight (tät, spännande, oviss ...), ett par jeans är nästan alltid tighta (trånga, åtsittande ...) osv. Samma sak med testa. Man testar (provar) ett par byxor, man testar en bit mat (smakar på). Ordet cool betyder numera både häftig och lugn. Osv osv

 
Ingen bild

Elof Hellquist

26 oktober 2011 22:04

En troligare hypotes om etymologin än att det skulle vara en "kortform" för "brännmärka" är väl att också är ett engelskt lånord -- "att brännmärka" heter ju faktiskt "to brand" på engelska. Men eftersom "branda" har varit med ett tag så anses det väl till skillnad från "outa" höra till den adekvata inhemska vokabulären. - Och att "branda" är en "gammal germansk form" skulle det vara intressant att få källan till.

Nätverket Språkförsvaret

27 oktober 2011 15:18

Bäste Elof,

nu tror jag i och för sig inte att du inte är identisk med författaren till "Svensk etymologisk ordbok", eftersom denne dog 1933.

Så här står står i hans ordbok:

"brand - fsv brander, brand o. brinnande trästycke = isl. brandr, da., mlty, eng. brand av germ. *branda- till brinna."

Det är helt uppenbart att detta ord är samgermanskt. Eller drar du den slutsatsen att om ett ord finns i både engelska och de övriga germanska språken, så har de senare alltid lånat in ordet från det förra. Det är en direkt stollig slutsats.

 
Ingen bild

Jonna

26 oktober 2011 23:37

Vilken tramsig blogg och förening alltså. Gnäller på engelskans påverkan och så skriver dom själva på svengelska. Otroligt hyckleri.

Nätverket Språkförsvaret

27 oktober 2011 14:43

Jag blir ytterst imponerad av den höga nivån på din argumentering. Kan du ge ett exempel på att vi skriver på svengelska?

 
Ingen bild

Elof Hellquist

27 oktober 2011 17:33

Bästa Nätverket Språkförsvaret,
består du av en person, eftersom du talar om dig själv i singularis? Den etymologi du citerar är för substantivet "brand", inte för verbet "brinna", som Observatör påstod. Dessutom är "*branda-" inte något ord utan en stam, vilket syns på bindestrecket. "Brand" på urgermanska hette "*brandaz". Det är i och för sig möjligt att det svenska ordet "branda" är härlett från det svenska ordet "brand", men med tanke på att det engelska verbet ligger närmare i betydelse är det ändå sannolikt att det är det som är inspirationen. Om man googlar på "branda" så är det för övrigt mest betydelsen "torgföra ett varumärke" som kommer upp. Det kanske också är ett urgermanskt ord?

 
Ingen bild

Monika Svensson

27 oktober 2011 22:51

Vad bra att jag hittade hit och fick erfara att ordet "branda" faktiskt finns - i 47 år har jag lyckats leva alldeles ovetande om detta! Lite av ett sammanträffande: Häromdagen tittade jag in på en kundtävling hos Telia, där en av frågorna löd: "Vilket år brandade Telia om sin logga?" Eftersom jag är lagd åt språkpolis-hållet så skrev jag, efter att utan framgång ha sökt ordet i böcker och på nätet, och bad dem tala om vad ordet branda betyder, så att jag skulle kunna förstå frågan. (Frågan fick man för övrigt ställa via ett formulär på hemsidan och när man skickade iväg det så fick man ett automatiskt svar "Thank you very much..." osv. Suck.) Något svar från Telia på min fråga har jag naturligtvis inte fått. Deras reklamfolk har väl snickrat ihop ett verb av "branding" i betydelsen varumärkesprofilering, säkerligen utan att ha en aning om att ordet "branda" redan finns men med en helt annan betydelse. Tack för upplysningen!

 
Ingen bild

Observatör

28 oktober 2011 12:37

Bäste Elof Hellquist
Ord bildas på stammar. Ord som ytterst är härledda från stammen ”branda” eller ”*brandaz” på urgermanska finns i alla germanska språk. Varför skulle ”branda” (i betydelsen att ”skvallra så att någon råkar illa ut”), som alltså var i bruk redan på 50-talet, vara ett direkt inlån från engelskan? Svensk tv började sända först 1956; den anglosaxiska inflytande i populärkulturen var inte alls lika starkt som det är idag mer än 50 år senare. I närbesläktade språk kan ord nybildas utifrån samma stammar och nyorden kan oberoende av varandra få liknande betydelse.
I vissa svenska dialekter säger man ”ho” i stället för ”vem”. Är det också ett direkt inlån av engelskans ”who”? I vissa dialekter har ”hors” använts i stället för "häst"; en viss berömd fjärd, Hårsfjärden, betyder egentligen ”Hästfjärden”. Är detta också en sentida inlåning av ”horse”?

 
Ingen bild

Elof Hellquist

28 oktober 2011 22:07

Ja, som jag sa förut så kan ju "branda" vara bildat på det svenska substantivet "brand". Men då är det onödigt att dra in urgermanskan. Det andra a-et i "brandaz" hade ju försvunnit redan i fornsvenskan där det enligt Svenska Akademins ordbok hette "brander". Eller tänker du Observatör dig att formen "branda" skulle ha legat i ide från urgermanskan till 1950-talet?

 
Ingen bild

Observatör

29 oktober 2011 22:21

"Brand" går tillbaka till ett gemensamt ordelement i de germanska språken; ordet har i svenskan tidigare haft formen "brander" och i urgermanskan "brandaz". En substantivstam kan när som helst omvandlas till verb eller adjektiv med hjälp av bl.a prefix och suffix. I mitt första inlägg uttalade jag mig överhuvudtaget inte om verbet "brandas" etymologi. Det var faktiskt du som trodde att det var ett direkt inlån från engelskan. Jag menar att det är fullt möjligt att självständigt bilda ordet "branda" i svenskan och ge det betydelsen av "ange, skvallra (så att någon råkar illa ut)". Eftersom jag snappade upp detta ord i södra Norrland på 50-talet, dit slangord (som "branda" sägs vara)inte kommer i första taget, är jag mycket skeptisk till att det överhuvudtaget skulle vara ett direktlån från engelskan. Det kan också vara ett ursprungligen dialektalt ord. För övrigt betydde inte "branda" att brännmärka någon.

 
Ingen bild

Elof Hellquist

30 oktober 2011 07:58

Observatör, du kanske inte bokstavligen sa att "branda" kom från urgermanska "branda-", men det är svårt att läsa ditt inlägg utan att få en känsla av att du ville göra en koppling. Så nu gör du en retorisk reträtt. Och då kan jag också göra det: jag har inte direkt påstått att uttrycket kommer från engelskan, men eftersom Hillo just hade sagt att det "förmodligen" var en kortform för "brännmärka" tyckte jag att det då var sannolikare att det kom från det engelska ord som betyder just detta. Men jag håller med om att betydelsen inte riktig är den. Eventuellt är vi alla ute och cyklar: jag har hittat uppgifter om att det skulle vara ett romaniord, men som vanligt sägs det inte vilket ord det i så fall skulle vara.

 
Ingen bild

Observatör

30 oktober 2011 11:55

Svar till Elof Hellquist

När det gäller ords etymologi bör man inte vara tvärsäker eller ägna sig åt gissningar. Svensk forskning på området är begränsad. Det finns Elof Hellquist etymologiska ordbok, etymologiska upplysningar i SAOB och Norstedts etymologiska ordbok från 2008. När det gäller dialektlexikon, finns Rietz mer än hundra år gamla dialektlexikon på nätet.
Helt klart är att ordelementet ”brand” finns i alla germanska språk. Det är – eller har varit – en homonym på svenska om man ser språkhistoriskt på ordet eller kontrollerar dialektlexikon. Till exempel har ”brand” en gång också betytt svärd.
På tyska och nederländska finns också verbet ”branden” i betydelsen ”stå i brand, svalla; slå mot klippor” (se bl.a bröderna Grimms etymologiska ordbok). Vårt ord ”bränning” är hämtad därifrån. Men jag känner inte till om ”bränning” skulle ha en verbform på svenska.

 
Ingen bild

Lp

2 november 2011 14:56

Bara ett litet förslag gällande webbröstningen. Låt de två nedersta alternativen (ordet är onödigt och ordet behövs i svenskan) bilda en egen enhet med 100% totalt. Man kan inte blanda in dessa med övriga alternativ eftersom de utgör en helt ny frågeställning.

 
Ingen bild

Observatör

2 november 2011 20:39

Jag förstår vad du menar, men jag undrar om det inte är lite sent påtänkt. Det är nog bättre att ha detta i åtanke inför konstruktionen av kommande webbomröstningar.

Man kan också tolka den hittillsvarande omröstningen så här:

51, 7 % anser att ordet inte behövs och därför behövs heller inget ersättningsord
10, 3 % anser att ordet behövs och därför behövs heller inget ersättningsord
38 % anser att ett ord med detta betydelseinnehåll behövs, men i form av ett ersättningsord.


Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards