Direktlänk till inlägg 25 augusti 2011

Docenten som inte vill eller kan läsa innantill

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2011 21:27

I senaste numret av Språktidningen – se sidan 9 - utdelar Lars Melin en släng mot Språkförsvaret. Han skriver:


Eftersom de ursvenska orden är färre är frågan om inte latinet är vårt modersmål. Vi kan känna tacksamhet mot det språk som gett oss så många ord, eller vi kan rusta språkförsvaret mot främmande inflytande. Ja, föreningen Språkförsvaret, som vill bevara svenskan svensk, har nog kanonerna riktade åt fel håll. Det är inte engelskan som är hotet, det är det högst levande latinet.”


Lars Melin skriver också att mer än en tredjedel av svenskans centrala ordförråd är av latinskt ursprung. Hur många ord som ingår i detta ”centrala” ordförråd framgår dock inte. Jag har nöjt mig med att titta på det ”centralaste” centrala ordförrådet, d.v.s de hundra vanligaste orden i svenskan. Det enda latinska låneord jag efter en snabb genomgång hittar där är ”procent” – från ”per centum”. Även i engelskan är merparten av de hundra vanligaste orden germanska.


Lars Melin tycks ha fått för sig att Språkförsvaret är emot all inlåning av främmande ord, men detta är hans eget hjärnspöke. Antingen är han inte ett dugg intresserad av Språkförsvarets verkliga hållning eller så har han inte bekvämat sig att läsa vad vi skriver. I ”Vanliga frågor” fråga 26 heter det:  


”Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare.”


I Utkastet till språklag för Sverige står det:


”Språklagens syfte är således inte att motverka den inlåning av ord som alltid förekommer i ett levande språk...”


Språkförsvaret fokuserar på kampen mot domänförluster för svenskans vidkommande, d.v.s att svenskan upphör att användas inom vissa områden. Inget språk har hittills i första hand dött på grund av inlåning av främmande ord utan på grund av det successivt förlorar domäner. Svenskan förlorar idag terräng inom den högre utbildningen, skolväsendet, svenska storföretag och inom reklambranschen. En undersökning som Språkförsvaret gjorde 2006 visade att 80 procent av långfilmerna i svenska tv-kanaler var engelskspråkiga, 14 procent svenskspråkiga och 6 procent kom från världens övriga 6000 språk. Sverige är fortfarande sämst i klassen tillsammans med Danmark och Finland vad gäller användningen av sitt eget huvudspråk inom EU.


Det är alltså viktigt att bygga en vall mot engelskan, d.v.s inrikta sig på statusvård för att förhindra ytterligare domänförluster för svenskans vidkommande. Språklagen ingår i denna vall.  Även om Språkförsvaret anser att statusvården måste prioriteras, betyder detta inte att vi anser språkvård är oviktigt. Sverige har redan en förhållandevis välutvecklad språkvård med myndigheter, institutioner och föreningar som Språkrådet, Svenska Akademien, Språkvårdssamfundet liksom en rad terminologigrupper. Det är viktigt att detta arbete fortsätter, medan vallen byggs.


Dessutom är frågan var gränsen mellan statusvård och språkvård går. Språkförsvaret menar att namngivning av myndigheter, företag, projekt, arrangemang etc. på engelska i stället för på svenska är en statusfråga, inte en språkvårdsfråga. Byte av språk i dessa sammanhang signalerar alltid att engelskan har högre status än svenskan och markerar ”globalisering” och modernitet. Det var därför som Språkförsvaret JO-anmälde beteckningar som Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board, Luftfartsverkets ”airport” liksom kommunala engelskspråkiga slagord. Användningen av engelska i reklamen är också en statusfråga.


Inlåning av främmande ord är inget problem försåvitt orden behövs och anpassas till svensk ljud- och formlära och stavning. Om orden behövs eller inte, kan bara avgöras konkret och från fall till fall; det går inte att pricka av dem mot en checklista.


Inlåningen, ofta via tyskan, från grekiskan och latinet är av gammalt datum. Vissa ord som t.ex ”köpa” och ”öre” kom in i svenskan före kristendomens införande. De flesta av dessa ord är helt integrerade i svenskan, och i vissa fall nästan oigenkännliga. Detsamma gäller naturligtvis de lågtyska låneorden, och t.o.m de flesta franska. Många engelska låneord, speciellt de som kom in för länge sedan, har också satt sig. Detta är en irreversibel, icke omvändbar, utveckling.


I en intervju  i Computer Sweden i fjol drev Lars Melin tesen att all inlåning av låneord var bra, att det förbättrade svenskarnas språkkunskaper och gynnade Sveriges konkurrenskraft.  Jag skulle vilja påstå att den argumenteringen är helt befängd.  Låt oss säga att Öresundsbron ledde till att vin- och spritimporten och drogimporten liksom turismen till Sverige ökade. Men betyder det att alla dessa förändringar var av godo? De flesta svenskar skulle nog uppskatta turismens ökning, men göra tummen ner för de båda andra företeelserna, särskilt drogimporten. Andelen främmande ord i ett visst språk och samma modersmålstalares behärskning av främmande språk har ingenting med varandra att göra. Engelskan har en mycket stor andel främmande ord, läs icke-germanska, ord, men det betyder inte att engelsmän och irländare skulle vara bäst på främmande språk i EU; tvärtom tillhör de det absoluta bottenskiktet. Samma sak med amerikansk engelska; bara en tredjedel av de amerikanska gymnasisterna läser ett främmande språk.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 mars 13:00

”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar at...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea    Söndagens svenskspråkiga dikt   Vår nationalsymbol kallas Svea hon försåldes i morse på rea. Det nationella är slut så nu kastas hon ut och förresten s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 mars 12:37

På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan!   Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 mars 14:34

  Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare)  inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svå...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 mars 08:00

  Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till?   Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har ...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards