Direktlänk till inlägg 24 augusti 2011

Två språkfrågor

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 augusti 2011 14:41

Jag har två frågor som pockar på svar av någon som vet.


1  Franskt r, eller skorr-r, har i Sverige nått upp till en linje som i grova drag kan sägas löpa från Varberg i väster via Gränna till Vikbolandet i öster, men med språköar insprängda, där rull-r lever vidare. Exempel är Oskarshamsorten, där olika byar kan har olika r. Ända upp till Värmland kan ett skorr-r spåras, men då i slapp form, räv blir oäv. (Källa: bl.a Dialektarkivet.) På Öland finns det ett kvardröjande rull-r, men enbart hos de allra äldsta, eftersom skorr-r invaderade ön i ungdomsgenerationen på 1950/60-talet. (Källa: min mamma, som var öländska.)


Men när jag hörde/såg på (den ganska osmakliga) teatern som TV4 sänder, och där Stefan & Krister pratar halländska, den södra varianten med roliga "skånska" diftonger, så var där genomgående rull-r. Det liksom inte passade ihop med det annars så utpräglade sydsvenska målet. Kan ni förklara hur det hänger ihop?


2  Våra germanska språk har förstås mycket gemensamt gods. Men vissa gamla ord tycks ha slunkit förbi denna gemenskap. Vårt ord lite finns i engelskan, little, men inte i tyskan. Hur kommer det sig?


Engelskans a feeling, tyskans eine Fühlung och dansk/norskans en følelse finns inte i svenskan. Men är det inte troligt att ordet funnits även här?


Bästa hälsning!

Ingvar Nilsson

Katrineholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Hillo

25 augusti 2011 10:26

Jag kan försöka mig på en förklaring till fråga nr 2, men först vill jag hävda att det vanligaste tyska ordet för "feeling" och "følelse" nog snarare är "Gefühl" än "Fühlung". Men det grundar sig ju ändå på samma ordstam, dvs "fühl(en)", och kanske har det funnit i någon form även i svenska språket.

Min gissning är att de franska influenserna tog över på 1700-talet, och att det franska verbet "sentir" liksom substantivet "sentiment" gav de förvanskade "känna" och "känsla". Märkligare saker har hänt. Men som sagt - det är bara en gissning, om än en tämligen kvalificerad sådan.

Nätverket Språkförsvaret

25 augusti 2011 10:30

Det gick lite för snabbt där ovan - ska naturligtvis vara ... funnits ...

Hillo

 
Ingen bild

Jens

25 augusti 2011 17:47

Hillo: Känna och känsla är fornsvenska, och finns ju även i danska och tyska, kende och kennen.

 
Ingen bild

Hillo

25 augusti 2011 21:55

Tack, för upplysningen, Jens. Så mýcket för min kvalificerade gissning. Jag känner :-) naturligtvis till "kennen", men förknippade inte detta begrepp med "fühlen" som Ingvar undrade över. Märkligt ändå vilka vägar språken tar. Kommer osökt att tänka på ett uttryck från kristendomsundervisningen: När en man "känner" en kvinna i biblisk terminologi så har detta en mycket konkret kroppslig betydelse ...

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

25 augusti 2011 22:02

Känsla är ett fornnordiskt ord – se SAOB ”fsv. känsla, kännedom, kunskap, motsv. nor. kjensle (i bet. 8 b), isl. kensla, undervisning, tilldömande, igenkännande; avledn. av KÄNNA”. ”Fölelse” har inlånats i danska och bokmål från tyskan; både ”feel” och ”fühlen” är belagda i medeltidsengelska och medeltidstyska. Det finns ett liknande ord på nederländska.
Även om ”föle” eller ”fölelse” inte finns i svenskt riksspråk, kan man inte utesluta att orden finns i vissa dialekter, men detta har jag inte ens försökt kontrollera.
Svenska, danska och norska har inte alltid tagit in samma låneord från tyskan, fr.a lågtyskan. Detsamma gäller ju engelskan idag. Detta bidrar också till att de tre nordiska språken särar på sig. Det går knappast att hitta en bakomliggande princip eller ens ett mönster till den skiljaktiga inlåningen. Tillfälligheterna har avgjort och avgör.

 
Ingen bild

Paul

26 augusti 2011 21:15

Fråga1. Om jag inte minns fel så kommer revyn från Falkenberg, som ligger just vid gränsen mellan skorr-r och rull-r. Dialekten är ju trevlig och jag kan tänka mig att den har både syd- och nordhalländska drag (jag är ingen språkspecialist precis).

 
Ingen bild

Paul

29 augusti 2011 15:03

Fråga 1. Det är ju alltid intressant med språkgränser. Jag har läst någonstans att rull-r levde kvar på ön Hanö i Blekinge nära gränsen till Skåne mycket längre än i övriga delar av Blekinge. Jag tror inte gränsen för skorr-r rör sig så snabbt norröver numera. Det är nog ganska stabilt. Det vimlar av rull-r t.ex i gränsstäderna Jönköping och Eksjö.

 
Ingen bild

Paul

31 augusti 2011 18:51

Fråga 1. Det här var intressant. Fick just reda på att rull-r fortfarande finns kvar på Hanö hos äldre yrkesfiskare. Så långt söderut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 nov 08:00

På nätet kan man hitta visa råd; vissa råd är dock skrivna på en egendomlig svenska:"Vitvinäger(1) är känd för sina kulinariska användningsområden men det kan även användas för andra ändamål.   Du kommer bli förvånad att veta att det också kan använd...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 17 nov 16:40


  Boken har undertiteln ”Sprogpolitik i Danmark – og ude i verden”. Den behandlar språksituationen i Danmark, Island, Sverige, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Polen, Ungern, Litauen och Ryssland.   Boken kan beställas mot...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 16 nov 14:52

(Texten är också publicerad i Presens, utgiven av Finlands svenska författarföreningar)   När jag tänker om språk, tänker jag: klanger. Partituret på flygen: det är ett av mina språk. Som ljuder. Men det gör också tonerna i mina drömmar. De kan f...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 15 nov 11:32

(Denna artikel har publicerats en gång tidigare, den 15 november 2016, i denna nätdagbok, men artikeln är fortfarande relevant.)   I en debattartikel, ”Bidrag blir viktigare än medlemmar”,  i Svenska Dagbladet den 12 november 2015 skr...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 14 nov 08:00

En medlem i Språkförsvaret berättar:   ”En försändelse från Kista till Vallentuna skadades så mycket, ja, den var helt tom, av PostNord att jag gjorde en reklamation. Svaret som jag fick från PostNord Customer Service, se nedan, var författ...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se