Alla inlägg den 9 augusti 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 augusti 2011 19:37


I en debattartikel i Skånska Dagbladet den 31/7 pläderar Ander L. Hansson för en ökad satsning på danskan i skånska skolor. Artikeln bär också den talande rubriken ”Tvåspråkigt Skåne”.


Den som tillhör yrkeskategorierna ledarskribent, analytiker och kommunikatör är idag chanslös på den gemensamma arbetsmarknaden i Öresundsregionen, eftersom de inte behärskar danskt skriftspråk.  Detta kan emellertid åtgärdas i en framtid, om skånska elever i fortsättningen lär sig danska 2 – 3 lektionstimmar i veckan från tidig ålder. Dessutom bör skånska skolor aktivt engagera danskspråkiga lärare i andra ämnen än danska.  Hansson ser framför sig att denna satsning på danskan inom 10 -15 år totalt kommer att ha ändrat den sociala, kulturella och ekonomiska ”logiken”  i Öresundsregionen. Tvåspråkiga skåningar kommer att kunna röra sig fritt inom hela regionen, till båtnad för inte bara dem själva och utan för hela regionen.


Det är helt sant att den nordiska språkgemenskapen är mycket viktig, men är detta rätt väg att gå? Danska, norska och svenska är sinsemellan förståeliga språk. Enligt en klassisk tumregel är 50 procent av orden lika, 25 procent nästan lika och upp till 25 procent olika.  Med en obetydlig ansträngning får man, genom att utveckla sin receptiva kompetens, tillgång till ett språkområde som omfattar drygt 20 miljoner människor med all dess vetenskapliga och kulturella produktion på en areal om cirka 3 miljoner kvadratkilometer. Grannspråkundervisningen, som sker inom ramen för modersmålsundervisningen i Danmark, Norge och Sverige, utgår från detta enkla faktum.  I Finland är undervisning i  svenska obligatorisk  liksom undervisning i danska i Färöarna, Island och Grönland. Målsättningen har aldrig varit att eleverna skall skaffa sig aktiv kompetens,  d.v.s kunna tala och skriva ett annat fastlandsskandinaviskt språk. Problemet idag är att grannspråksundervisningen i Sverige, Norge och Danmark är eftersatt, eftersom hälften av de danska och de norska gymnasisterna och endast en fjärdedel av de svenska gymnasisterna enligt en tillförlitlig undersökning får någon sådan.


Hansson förespråkar alltså att eleverna i Skåne ska skaffa sig aktiv kompetens i danska. Detta är i regel en direkt överloppsgärning. De drabbade yrkeskategorier som han hänvisar till är små och marginella, och kommer inte heller att växa i någon nämnvärd utsträckning i framtiden. De är inget framtidsalternativ för flertalet skånska ungdomar. Om dessutom de själländska skolmyndigheterna kommer på att introducera svenska som eget ämne i skolorna på Själland, är de framtida skåningarnas konkurrensfördel lika med noll. Dessutom går det väl heller inte längre att hemlighålla Hanssons genialiska idé för hallänningar, smålänningar och blekingar, som befinner sig på pendelavstånd från Köpenhamn?


Är det någon vits för skånska ungdomar att skaffa sig aktiv kompentens  i danska, speciellt i danskt skriftspråk? Med minimal träning kan de redan idag förstå talad och skriven danska. Om de arbetar eller bosätter sig i Danmark, kommer de snabbt att skaffa sig viss aktiv kompentens i danskt talspråk. Däremot fordras det helt andra insatser om de vill behärska danska fullt ut, d.v.s tala och skriva danska som infödda.  Norska ungdomar måste i och för sig lära sig två skriftspråksformer, bokmål och nynorska.  Det finns emellertid starka historiska skäl bakom denna ordning. När de lämnat det obligatoriska skolväsendet, avgör de självfallet själva vilket skriftspråk de använder. I dag används bokmål av nästan 90 procent av norrmännen, medan drygt 10 procent använder nynorska.  Jag tror inte att det är så vanligt att man växlar mellan skriftspråksformerna utan man vänjer sig vid den ena.


Rimligtvis kommer inte en majoritet av de skånska ungdomarna  att vilja lägga ner energi på ett skriftspråk som de har föga användning för. En sådan insats måste vägas mot de ansträngningar, som krävs för att lära sig andra främmande språk än engelska och som öppnar dörren till vida världen.  Om invandrarelever, som ju inte precis saknas i Skåne, ställs inför uppgiften att lära sig två skriftspråk i ”tidig ålder”, låt vara närbesläktade, innebär det ytterligare problem.


Det verkar som om Hansson inte förespråkar en separat läroplan för Skåne. Redan idag har skånska skolor möjlighet att organisera undervisning i danska, vilket också sker. Från och med vilken årskurs och i vilken utsträckning det sker, känner jag inte i detalj till. Självfallet ska alla elever i Sverige ha möjlighet att läsa danska och norska – inte bara i egenskap av hemspråk – även om efterfrågan är mycket liten.  Målsättningen att alla, säger alla, elever, såväl grundskoleelever som gymnasister,  i Norden ska bli föremål för grannspråksundervisning är dock långt viktigare för  den nordiska språkgemenskapens fortbestånd än att elever i Danmark kan läsa norska/svenska som egna ämnen,  elever i Norge kan läsa svenska/danska och svenska elever danska/norska.


Förutseende presumtiva föräldrar  i Skåne kan redan nu planera för tvåspråkiga barn med spetskompentens genom att skaffa sig barn med en dansk partner.  Om den typen av planering upplevs alltför fyrkantig, kan man skicka sitt barn till språkkurser i Danmark eller t.o.m låta barnet gå i dansk skola och bo i en garanterat dansk omgivning. Om sydkoreanska föräldrar kan skicka sina barn till australienska skolor för att de ska lära sig perfekt engelska, borde väl framsynta skånska föräldrar, som önskar att deras barn ska bli ledarskribenter, analytiker eller kommunikatörer, kunna göra detsamma visavi Danmark.


Jag anser att Hansson anlägger ett lokalpatriotiskt grodan-i-brunnen-perspektiv. Han ser bara Öresundsregionen ovanför sig och anar konturerna av Stockholm respektive London i periferin. Men faktum är att man kan hitta skåningar överallt i Sverige och uppsvenskar (d.v.s.  födda norr om Skåne) och invandrare i hela Skåne.  Säkert kan man också hitta skånska ungdomar bland dem som nuförtiden arbetar i Norge. Ju bättre språkkunskaper de skånska ungdomarna skaffar sig, desto större kommer chansen att vara att stöta på dem överallt i världen.  Hanssons framtidsvision inskränker sig till ett pendelavstånd; även om unga skåningar under en period av sitt liv arbetar utanför Skåne och Öresundsregionen, borde möjligheten vara god att de någon gång återvänder.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 augusti 2011 13:28

För ytterligare information se bl.a UNPFII:s  (FN:s permanenta forum för urfolk) webbplats eller Survival International liksom Gesellschaft für bedrohte Völker. Det tycks vara svårt att hitta aktuell information om denna dag på svenska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards