Alla inlägg under augusti 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2011 19:40

Den 19/2 2010 prickade Justitieombudsmannen regeringen för att den använde sig av enbart engelskspråkiga e-postadresser. Trots att regeringen sagt att den ska införa också svenskspråkiga e-postadresser, har ingenting hänt. Vad kan det bero på?


I omröstningen anges sju olika alternativ – se högerspalten. Det är möjligt att vi har missat något alternativ, men vi är tacksamma om vi så fall uppmärksammas på detta. Det går att komplettera alternativen i omröstningen.


a)  Det är en mycket svår och komplicerad procedur att installera svenskspråkiga e-postadresser.

b) Det är normal handläggningstid, från beslut till genomförande.

c) Regeringskansliet är i grund och botten emot beslutet och anstränger sig därför inte.

d) Regeringskansliets IT-tekniker är i grund och botten mot beslutet och förhalar därför.

e) Regeringskansliets IT-tekniker är inkompetenta.

f) Allt tjatande på regeringskansliet i denna fråga motverkar sitt syfte.

g) Det är omöjligt att veta och meningslöst att spekulera.


Språkförsvaret har naturligtvis spekulerat i varför det dröjer så länge med genomförandet, men vi vet egentligen inte mer än våra läsare. Kanske lämnar också regeringskansliet också en godtagbar förklaring så småningom.


För den som vill ”läsa på” i den här frågan, finns det en del material:


Medlemmar i nätverket Språkförsvaret: JO-anmälan av regeringens engelskspråkiga e-postadresser - 10/7 2009

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret: Yttrande till JO med anledning av regeringens engelskspråkiga e-postadresser

Riksdagens ombudsmän – JO: Kritik mot Regeringskansliet, som i bristande överensstämmelse med språklagen enbart använder engelskspråkiga e-postadresser

Per-Åke Lindblom: Bra att tvinga regeringen att byta sina mejladresser - Aftonbladet 24/2 2010


Om någon tycker att urvalet är partiskt, vill vi bara påpeka att det inte är möjligt att hitta någon artikel, som pläderar för att regeringskansliet ska fortsätta att använda enbart engelskspråkiga e-postadresser.


Omröstningen och de olika alternativen kan kommenteras i anslutning till detta inlägg.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2011 18:43


Vilken av dessa meningar anser du är språkligt korrekt?

Språket gör oss till de vi är och de vi blir.

  

 

  22.4 %

Språket gör oss till dem vi är och de vi blir.

  

 

  21.9 %

Språket gör oss till dem vi är och dem vi blir.

  

 

  48.6 %

Det kvittar - meningarna är likvärdiga

  

 

  7.1 %

    

Totalt röstade 183 personer. Omröstningen startade den 14/8 2011 och avslutades den 31/8 2011.


Det visade sig vara en knivig omröstning. Alternativt tre vann med knappt hälften av rösterna, medan alternativ ett och två fick en dryg femtedel vardera.


(Denna nätdagbopk är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2011 21:59


Bokfakta


Format: mjukpärm, 154 x 216 mm, 223 sidor
Författare: Ann-Louise Forsström
Förlag: Bokförlaget Redaktionen
Utgivning: juli 2011
ISBN: 978-91-86909-00-0 


Författaren Ann‑Louise Forsström är examinerad språk­­konsult i svenska och
driver företaget Språkvård & Samtalsutveckling. Ann‑Louise är en mycket upp­skattad kursledare med lång erfarenhet av språkrådgivning till företag och offentlig förvaltning. Hon har tidigare skrivit skrivhandböcker till myndigheter.


Bokförlaget Redaktionen är specialiserade på lättfattlig och konkret
affärslitteratur.


Läs mer och köp boken här: Bokförlaget Redaktionen | Bokus | Adlibris.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2011 11:30

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Välkommen till publiceringen av Språkrådets svensk-finska socialordlista den 1 september 2011 kl. 14.00 i bokhandeln Tammen kirjakauppa, Birkagatan 21, Stockholm.


Läs även pressmeddelandet (på finska och på svenska).
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2011 20:16


Hanne Tange har nyligen återvänt från en språkpolitisk konferens i Torshavn, Färöarna. På bloggen ”Forskningsfrihed?” berättar hon om två tendenser:


Det første (tendensen – vår anm.) handler om sproget. En forsker fra Sverige kunne fortælle, hvordan op til 90 % af alle PhD afhandlinger nu blev skrevet på engelsk frem for modersmålet eller europæiske sprog som tysk og fransk. Jeg vil gætte, at tallene for Danmark er nogenlunde de samme, for også hos os er engelsk blevet "default medium" for forskning. Det har konsekvenser for den skriftlige og mundtlige forskningsformidling. For det første, fordi unge forskerspirer - der ikke har særlige forudsætninger på engelsk - ofte ender med at benytte sig af fagsprog alene, hvilket giver en kedelig unuanceret kommunikation. Folk ved det ofte selv, men de kan have svært ved at sige fra over for en vejleder eller institutleder. Den anden pointe handler om brugen af andre sprog end engelsk. For i visse faglige miljøer hører man nu, at også forskere med speciale i fransk, spansk eller dansk bliver opfordret til at bruge engelsk. At det for eksempel ikke længere er godt nok at følge en europæisk tradition og udgive bogkapitler i tyske antologier. Men kan det virkelig passe, at vi i internationaliseringens hellige navn skal bede vores fremmedsprogsspecialister om at formidle viden på halvdårligt engelsk frem for godt tysk?”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2011 11:56

I morse hörde jag i radions P2 ett avsnitt ur Olle Adolphsons "Mässa på svenska språket". Möjligen är det snart dags att döpa om den till "(Döds)mässa över svenska språket"?


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2011 21:27

I senaste numret av Språktidningen – se sidan 9 - utdelar Lars Melin en släng mot Språkförsvaret. Han skriver:


Eftersom de ursvenska orden är färre är frågan om inte latinet är vårt modersmål. Vi kan känna tacksamhet mot det språk som gett oss så många ord, eller vi kan rusta språkförsvaret mot främmande inflytande. Ja, föreningen Språkförsvaret, som vill bevara svenskan svensk, har nog kanonerna riktade åt fel håll. Det är inte engelskan som är hotet, det är det högst levande latinet.”


Lars Melin skriver också att mer än en tredjedel av svenskans centrala ordförråd är av latinskt ursprung. Hur många ord som ingår i detta ”centrala” ordförråd framgår dock inte. Jag har nöjt mig med att titta på det ”centralaste” centrala ordförrådet, d.v.s de hundra vanligaste orden i svenskan. Det enda latinska låneord jag efter en snabb genomgång hittar där är ”procent” – från ”per centum”. Även i engelskan är merparten av de hundra vanligaste orden germanska.


Lars Melin tycks ha fått för sig att Språkförsvaret är emot all inlåning av främmande ord, men detta är hans eget hjärnspöke. Antingen är han inte ett dugg intresserad av Språkförsvarets verkliga hållning eller så har han inte bekvämat sig att läsa vad vi skriver. I ”Vanliga frågor” fråga 26 heter det:  


”Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare.”


I Utkastet till språklag för Sverige står det:


”Språklagens syfte är således inte att motverka den inlåning av ord som alltid förekommer i ett levande språk...”


Språkförsvaret fokuserar på kampen mot domänförluster för svenskans vidkommande, d.v.s att svenskan upphör att användas inom vissa områden. Inget språk har hittills i första hand dött på grund av inlåning av främmande ord utan på grund av det successivt förlorar domäner. Svenskan förlorar idag terräng inom den högre utbildningen, skolväsendet, svenska storföretag och inom reklambranschen. En undersökning som Språkförsvaret gjorde 2006 visade att 80 procent av långfilmerna i svenska tv-kanaler var engelskspråkiga, 14 procent svenskspråkiga och 6 procent kom från världens övriga 6000 språk. Sverige är fortfarande sämst i klassen tillsammans med Danmark och Finland vad gäller användningen av sitt eget huvudspråk inom EU.


Det är alltså viktigt att bygga en vall mot engelskan, d.v.s inrikta sig på statusvård för att förhindra ytterligare domänförluster för svenskans vidkommande. Språklagen ingår i denna vall.  Även om Språkförsvaret anser att statusvården måste prioriteras, betyder detta inte att vi anser språkvård är oviktigt. Sverige har redan en förhållandevis välutvecklad språkvård med myndigheter, institutioner och föreningar som Språkrådet, Svenska Akademien, Språkvårdssamfundet liksom en rad terminologigrupper. Det är viktigt att detta arbete fortsätter, medan vallen byggs.


Dessutom är frågan var gränsen mellan statusvård och språkvård går. Språkförsvaret menar att namngivning av myndigheter, företag, projekt, arrangemang etc. på engelska i stället för på svenska är en statusfråga, inte en språkvårdsfråga. Byte av språk i dessa sammanhang signalerar alltid att engelskan har högre status än svenskan och markerar ”globalisering” och modernitet. Det var därför som Språkförsvaret JO-anmälde beteckningar som Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board, Luftfartsverkets ”airport” liksom kommunala engelskspråkiga slagord. Användningen av engelska i reklamen är också en statusfråga.


Inlåning av främmande ord är inget problem försåvitt orden behövs och anpassas till svensk ljud- och formlära och stavning. Om orden behövs eller inte, kan bara avgöras konkret och från fall till fall; det går inte att pricka av dem mot en checklista.


Inlåningen, ofta via tyskan, från grekiskan och latinet är av gammalt datum. Vissa ord som t.ex ”köpa” och ”öre” kom in i svenskan före kristendomens införande. De flesta av dessa ord är helt integrerade i svenskan, och i vissa fall nästan oigenkännliga. Detsamma gäller naturligtvis de lågtyska låneorden, och t.o.m de flesta franska. Många engelska låneord, speciellt de som kom in för länge sedan, har också satt sig. Detta är en irreversibel, icke omvändbar, utveckling.


I en intervju  i Computer Sweden i fjol drev Lars Melin tesen att all inlåning av låneord var bra, att det förbättrade svenskarnas språkkunskaper och gynnade Sveriges konkurrenskraft.  Jag skulle vilja påstå att den argumenteringen är helt befängd.  Låt oss säga att Öresundsbron ledde till att vin- och spritimporten och drogimporten liksom turismen till Sverige ökade. Men betyder det att alla dessa förändringar var av godo? De flesta svenskar skulle nog uppskatta turismens ökning, men göra tummen ner för de båda andra företeelserna, särskilt drogimporten. Andelen främmande ord i ett visst språk och samma modersmålstalares behärskning av främmande språk har ingenting med varandra att göra. Engelskan har en mycket stor andel främmande ord, läs icke-germanska, ord, men det betyder inte att engelsmän och irländare skulle vara bäst på främmande språk i EU; tvärtom tillhör de det absoluta bottenskiktet. Samma sak med amerikansk engelska; bara en tredjedel av de amerikanska gymnasisterna läser ett främmande språk.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 augusti 2011 14:41

Jag har två frågor som pockar på svar av någon som vet.


1  Franskt r, eller skorr-r, har i Sverige nått upp till en linje som i grova drag kan sägas löpa från Varberg i väster via Gränna till Vikbolandet i öster, men med språköar insprängda, där rull-r lever vidare. Exempel är Oskarshamsorten, där olika byar kan har olika r. Ända upp till Värmland kan ett skorr-r spåras, men då i slapp form, räv blir oäv. (Källa: bl.a Dialektarkivet.) På Öland finns det ett kvardröjande rull-r, men enbart hos de allra äldsta, eftersom skorr-r invaderade ön i ungdomsgenerationen på 1950/60-talet. (Källa: min mamma, som var öländska.)


Men när jag hörde/såg på (den ganska osmakliga) teatern som TV4 sänder, och där Stefan & Krister pratar halländska, den södra varianten med roliga "skånska" diftonger, så var där genomgående rull-r. Det liksom inte passade ihop med det annars så utpräglade sydsvenska målet. Kan ni förklara hur det hänger ihop?


2  Våra germanska språk har förstås mycket gemensamt gods. Men vissa gamla ord tycks ha slunkit förbi denna gemenskap. Vårt ord lite finns i engelskan, little, men inte i tyskan. Hur kommer det sig?


Engelskans a feeling, tyskans eine Fühlung och dansk/norskans en følelse finns inte i svenskan. Men är det inte troligt att ordet funnits även här?


Bästa hälsning!

Ingvar Nilsson

Katrineholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4 5 6
7
8
9 10 11 12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards