Direktlänk till inlägg 10 juli 2011

Svenskan är inget fattigt språk

Fredrik Lindström påpekar med rätta att svenska alls inte är något fattigt språk i "Världens Dåligaste Språk" (sid. 96 i pocketupplagan):


"Att överhuvudtaget tala om svenskan som ett fattigt språk där vi kan precisera sådana exakta betydelser som snuttifiera och skåpsupa är närmast löjligt. Ett språk där man kan kånka, krafsa, hångla, skräna, kravla, glöta, pyssla, gruffa, dingla, och roffa åt sig. Och där man kan få dåndimpen, bli hagalen, kväva kaffegäspen, lägga ut dimridåer, eller ha högmysfaktor. Ett språk där man kan vara lillgammal, nykissad, lättfotad, avbajsad, påflugen eller spritt språngande naken. ….Ett språk som kan skapa ett begrepp som hängbröstvänstern kan aldrig beskrivas som fattigt."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Östen Dahl

12 juli 2011 08:00

Men vem är det egentligen som säger att svenska är ett fattigt språk? Om man söker efter sådana påståenden på nätet så visar det sig att nästan alla antingen är ironiska eller förekommer i kontexter som "Det sägs ofta att svenska är ett fattigt språk" - fast utan att man får veta vem det är som har sagt det. Är inte detta en typisk halmgubbe?

Nätverket Språkförsvaret

12 juli 2011 12:14

Mitt intryck är att det fortfarande är en utbredd fördom att svenskan skulle vara ett ordfattigt språk, medan engelskan skulle vara ett speciellt ordrikt språk. Intrycket stammar från läsning av diskussionsgrupper och läsarkommentarer till artiklar på nätet. Hur utbredd denna fördom är en annan fråga. Jag känner heller inte till några undersökningar om detta, som man kan luta sig emot.

 
Ingen bild

Henric

19 januari 2014 08:25

Som utlänning, så tycker man att svenska är ett fattigt språk. Varje gång man vill översätta en mening (och då handlar det oftast om en "känsla på sidan" som man vill ge i en mening eller bara ett ord. På holländska kan man säga någonting, men utan att säga det specifik, visa hur man känner själv om det. Svårt att förklara faktiskt.
När man går södra ut i Europa, så märker man att man skriker mer och mer och vifta mer med händerna när man pratar och här måste man kanske titta mer se på någons ansikte eller lyssna på små ord som "njaaa".."wmoah", för att förstå vad någon nu egentligen vill eller inte vill.
I Holland (som ligger mer i mellan), så det är extra ord och ordspråk för att till exempel förstärka en mening eller (ibland omedveten) berätta hur man tycker själv om någonting när man säger någonting.
Men kanske har jag inte lärt mig tillräckligt mycket (jag flyttade för 3 år sen), det kan det också vara :)

//Henric

 
Ingen bild

Svenne

19 januari 2014 22:12

Hej Henric!

Naturligtvis är det så att du aldrig kunnat svenska bättre än nu. Men hur du behandlar den skrivna svenskan visar tydligt att du har långt kvar innan du kan sägas behärska den.

Ännu svårare då med den talade svenskan. Nästan alla vi som har svenska som modersmål är omedvetna om hur central prosodin är i vårt språk. Svenskan sticker faktiskt ut i det avseendet i jämförelse med andra språk. Med prosodi avses stavelsers längd, styrka, tonhöjd och hörbarhet. Med exakt samma ord kan vi uttrycka diametralt motsatta påståenden eller visa olika känslor om det just sagda.

Du säger inte uttryckligen att du är holländare, men det är ändå så det uppfattas. Är du det har du bättre förutsättningar än de flesta utlänningar att lära dig behärska svenska. Men det lär nog dröja upp till tio år innan du når den nivå du skulle vilja vara på. Välkommen åter då med ett inlägg.

 
Ingen bild

zwz

20 januari 2014 09:03

Henric. Jag läste just om en svenska som bosatt sig i New York och som tyckte att hon saknade en hel del svenska ord och uttryck i sin vardag när hon skulle uttrycka sig på engelska. Det tar nog många år innan man tränger in i ett nytt språk. Sedan gäller det att umgås med rätt människor. En del svenskar slänger sig med en massa engelska ord för att dölja att de har ett ganska knapert ordförråd.

 
Ingen bild

Hillo Nordström

21 januari 2014 12:31

Hej Henric, för drygt 50 år sedan befann jag mig i samma situation som du idag - dvs jag hade flyttat till Sverige från ett annat land med ett germanskt språk och bott här i tre år.

Jag kommer inte ihåg när jag insåg att svenskan är ett mycket ord- och nyansrikt språk. Men så här fem decennier senare är jag mer övertygad om det än någonsin. Det finns absolut ingenting - varken känslomässigt eller rationellt - som inte kan uttryckas på svenska.

Hur mycket svensk litteratur har du läst? Och då menar jag inte dagens deckare (inget ont om dem dock! ;-). Läsning av god skönlitteratur gör underverk för ordförrådet. Jag "tvingades" av min dåvarande man till högläsning av svenska romaner, och det har hjälpt mig oerhört mycket, såväl när det gäller att bygga upp ett rikt ordförråd som med mitt uttal. En viss språktalang är förstås inte i vägen.

Jag har t o m mage att påstå att mitt svenska ordförråd är bättre än många infödda svenskars. Även mitt uttal brukar få beröm av människor jag träffar.

Så kämpa på du. Rätt vad det är inser du att det svenska språket spelar på alla register, och kan uttrycka allt en människa kan vilja säga, såväl i talad som i skriven form.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

I dagens DN intervjuas Henrik Brandão Jönsson om sin nya bok ”Där solen aldrig går ner”, som handlar om Portugal och dess historia. Han tar också det portugisiska språkets betydelse:   ”Efter världsutställningen reste han till K...

Aftonbladets Mat & Dryck-avdelning presenterar:   ”Dutch pancake – eller Dutch baby är fluffig som ett moln och den holländska pannkakan bakas direkt i formen. Med söta blåbär och syrlig lemon curd kan du servera den till både frukost...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 3 aug 12:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 aug 12:02

Råkar just nu lyssna till P1, till ett program som jag tror heter ”Ställföreträdande gudar”. Där talar man inte om influencers, utan om INFLUERARE!   Heja P1!   Bästa hälsningar   Lars Göran Asmundsson   (Denna nätdagbok ä...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 2 aug 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Carl Anton Axelson - Om maskros och tjärdoft   Söndagens svenskspråkiga dikt   Glada sommardagar   Det är vind i seglen, och med lust går färden genom sund och vikar ut på öppna fjärden.   Hög...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7
8
9 10
11 12
13
14
15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< Juli 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se