Alla inlägg under juli 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 juli 2011 20:05


Jag kände inte till att det kunde krävas särskilda kvalifikationer för att få sitta i nödutgångsraden i ett flygplan, inte förrän jag läste Dennis Barons artikel, ”English-only in the exit-row”.


Han berättar om USAir:s sätesinstruktioner som lyder: “Please contact a USAir Express crewmember if you are not able to read, speak, or understand English.” Hur detta budskap ska kunna nå någon, som inte behärskar engelska är naturligtvis en gåta. Orsaken till att USAir kräver dessa språkkunskaper (som i sin tur går tillbaka på det amerikanska luftfartsverkets regelverk), är att en passagerare som sitter i en fåtölj i nödutgångsraden ska kunna förstå instruktioner för att kunna öppna närmaste flygplansdörr vid nödlandning.


JetBlue, ett annat amerikanskt flygbolag, går ett steg längre än USAir, och kräver dessutom att nämnda passagerarkategori ska kunna ge instruktioner på engelska. American Airlines specifierar inte nödutgångsspråk, men förvarnar om att någon besättningsmedlem kan komma att ställa frågan om man förstår tryckta/grafiska illustrationer eller kommandon från besättningen. Japan Airlines instruktioner säger att man kan sitta i en nödutgångsrad, om man ”förstår evakueringsåtgärder och besättningens instruktioner och muntligen kan förmedla sådan information till andra passagerare”, men anger alltså inget bestämt språk.


Om man söker vidare på ”exit-row” på Internet, förstår man också att dessa fåtöljrader är eftertraktade. Det finns alltså ett söktryck på nödutgångsrader. Det diskuteras t.o.m hur man skaffar sig en sådan plats och vissa flygbolag, låt vara att det verkar vara amerikanska, tar extra betalt för en sådan fåtölj. Den som sitter i en nödutgångsrad har nämligen extra benutrymme. Det kan jag bekräfta av egen erfarenhet.


Dessvärre känner jag inte till det svenska luftfartsverkets eller de europeiska luftfartsverkens regelverk. Nästa gång jag har möjlighet att boka en fåtölj i nödutgångsraden, kommer jag också att fråga om jag behöver öppna flygplansdörren vid nödlandning. Det extra benutrymmet måste vägas mot denna risk, eller extra besvär om man så vill. 


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


I december i fjol  skrev Jonas Holmqvist en artikel  för Magma där han diskuterade hur företag använder sig av språk i Finland och några andra länder med mer än ett officiellt språk. Slutsatsen i artikeln var att företag i allmänhet är betydligt sämre på att använda sig av flerspråkighet i Finland än samma företag är i andra länder. Nu har han skrivit en uppföljande artikel, som syftar till att undersöka fenomenet djupare. Han skriver:


Syftet med den här uppföljande artikeln är att gå lite mer på djupet i detta fenomen. Speciellt fokuserar jag nu på att jämföra svenskan i Finland och italienskan i Schweiz, eftersom det handlar om två språk som talas av en ungefär lika stor andel (ca 5 %) i respektive land.


Som jag beskrev redan i min tidigare artikel är ändå situationen för schweizitalienarna en helt annan än för oss finlandssvenskar. I den här artikeln beskriver jag hur företag betjänar sina kunder på italienska i Schweiz, men det är förstås bara en del av bilden. Det kanske viktigaste ur ett samhälleligt perspektiv är hur den schweiziska modellen garanterat ett bestående status quo för samtliga tre officiella språk. Under de senaste hundra åren, den tid under vilken folkräkningar gjorts, har andelen schweiziska medborgare med italienska som modersmål legat stadigt omkring fem procent, medan de fransktalande legat nära 25 % och de tysktalande utgjort en majoritet på drygt två tredjedelar. Under samma tidsperiod som de schweiziska språken legat stadigt har de svensktalande i Finland minskat från omkring 15 % till 5 %.”


Det intressanta är också vissa riksvenska företags språkpolitik i Finland, exempelvis IKEA och Volvo, som endast har mycket lite information på svenska på sina hemsidor. I Schweiz  är deras information på tyska, franska och italienska likvärdig.  Både IKEA och Volvo anger kostnadsskäl i Finland... Hennes &  Mauritz och Clas Ohlson är däremot tvåspråkiga företag i Finland.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


De ser ut som svenska ord och är det också. Det är betydelsen som är importerad. Källan är den amerikanska engelskan som i globaliseringen blivit ett andra språk också för svenska journalister.  Ett par exempel:


Bekväm –  ”Jag är bekväm med det” Jag accepterar det utan att känna mig

                  obehagligt berörd. (Som i originalets Comfortable with.)

Öronmärkt – Earmarked, ofta om ett anslag i en budget.

Omfamna – ”Jag har omfamnat islam” (Från embrace)

Sjösätta – ”Vi sjösätter kampanjen idag” (Från launch, lansera eller sjösätta)

Regera – ”Hiphopen regerar på discos” (Från rule)

Överlappa – overlap,  övertäcka eller dubbeltäcka på svenska

Leverera – ”Östergren levererar” (SvD 31.8.07 Från deliver, keep a promise)

Släppa – lansera en CD eller bok. Från release, dvs publicera en förstautgåva.

Tillbakalutad – från laidback, relaxed

Ultimat – det yttersta, the ultimate

Triggad – laddad. En betydelse som jag tror saknas i originalet Trigged

Trappa upp – från Escalate

Leverera – från Deliver = uppfylla en förväntning

Bladvändare – en pageturner är en bok man inte kan släppa.

Spinndoktor – amerikansk slang för PR-konsult med omoralisk fantasi.

Ha en bra dag – Imperativ av Ha ovanligt i svenskan. Have a good day!

Stänga ner – Close down. Börsspråk på Wall Street.

Självkänsla nu! – Detta Now lanserades i USA med Apocalypse Now!

Och det suger –  It sucks! Johanna Pettersson om lönediskriminering av kvinnor i SvD den 26 juli 08.

Arbetshäst – ett ursvenskt ord med utländsk praxis. Workhorse är ett vanligt begrepp för bildlig användning på t.ex bilar och vad som används flitigt.

Han skriver bästsäljande böcker. – Bestselling är ett begrepp i England.

Gräsrötter – Amerikanarna skapade grassroots och svenskarna tog upp det.

Komma undan med mord – Get away with murder

Hon står ett hjärtslag från presidentposten – a heartbeat away

Bränna pengar från burn money.

Han spelar ned spridningseffekten – Ledarskribent i SvD den 3.9.08

Det kokar ner till att … Anna Rayman den 24.8.09 i SvD  “It boils down to..”

Engelska på svenska: plays down blir spelar ned.

Här är ditt liv! – inte bara ett språkligt plagiat.

Ivriga bävrar – Maud Olofsson 2004 i Almedalen har hört om eager beavers

i U S A.  Att beaver också är slang för kvinnligt pubishår gör det extra pikant.

Ögonbrynshöjande – Stefan Thungren i SvD den 21.9.08 från raised eyebrows som uttryck för förvåning, ofta med moralisk underton.

Lågpannad från lowbrow som uttryck för låg nivå av intellektet.

Nedsida – Mats Odell i SR den 30.9.08 från det amerikanska downside.

Riktigt dåligt blir det med direktöversatta uttryck som kick butt, på svenska

Sparka rumpa, använt i en intervju med Os Mutantes i Svd 14.9.09

Hur löjligt det blir framstår bättre omvänt. Säg att en engelsk journalist skulle

påpeka likheten hos ett barn med He´s his mother up in the day.

Tomas Lundin i SvD den 5 maj 09 felciterar a marriage in heaven som ett

bröllop i himlen. Uttrycket avser ett äktenskap i himlen. Det är samlevnaden

och inte ceremonin som åsyftas.

Uttrycket: Kalla en spade för en spade är en direkt felöversättning.

Det amerikanska Call a spade a spade kommer från kortspel och syftar på

spader till skillnad från hjärter, klöver och ruter.

Kicka rumpa – skamlöst från kick butt

Knähund – från Lapdog

Överhöra – från overhear, på svenska: råka höra

Hela fraser också. The patter of tiny feet ekade den 25 februari i SVT 1 i Hans Wallmarks ord om förlovningn mellan Kronprinsessan Victoria och Daniel: ”trampet av små fötter” som kan förväntas på slottet efter några år.

Det står inte i korten – It´s not in the cards, ett amerikanskt uttryck som syftar

på spågummornas framtidsutsägelser.

Daterat Moskva. Dated betyder i detta sammanhang Föråldrat, inte daterat om det är föräldrat som avses. Från Akademibokhandelns annons den 24 april –10.

Importen kan vara berikande, men det är då oftast i form av målande uttryck snarare än enstaka ord. Ett par exempel:

Ta rygg på. Ett nyskapat uttryck för det gammalmodiga ”lifta”, få hjälp med och liknande. Kommer förmodligen från det amerikanska ”piggyback”.

Gyllene fallskärm eller bara fallskärm, för att beskriva ett avgångsvederlag som uppenbarligen gör landningen mjukare för den utsparkade direktören.

Han skrattade hela vägen till banken. 

I engelskan används det för en person som begått en brottslig handling som han tjänat pengar på och som undgått upptäckt eller åtminstone straff.

Typiskt för dagens journalister är att de använder det i ett vidare sammanhang utan att riktigt förstå meningen.

Kassako – Uttrycket kommer från den tid företagen införde kostnadsställen för en riktad analys av lönsamheten. Man kunde då upptäcka att en viss del av verksamheten var olönsam, men hade undgått upptäckt tack vare en hög lönsamhet i en annan division eller av en annan produkt. Den hjälten i verksamheten kallades med typisk amerikansk lättsamhet: cash cow.


Några enstaka exempel på inhemska nyord kan lyckligtvis noteras. Frågan är bara om de kan exporteras och dela framgången med smörgåsbord och ombudsman.

Bollplank är ett utmärkt nyord för testforum och hög svansföring är ett uttryck för snobbighet som jag tror saknar motsvarighet i andra språk. Vika ut sig är likaså ett helsvenskt uttryck som inspirerats av Playboy´s dubbelsidor av nakenbilder. Sådan kreativitet är välkommen och roligare än de ovan beskrivna som i de flesta fall bara är dåliga översättningar.


Jan Dahlstedt


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juli 2011 22:41

Svewnska Akademien ger som bekant ut två kända ordböcker, dels Svenska Akademiens ordlista över det svenska språket och dels Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Den förra är den korta varianten i en volym, som många svenskar har i sin bokhylla. SAOB är en historisk-nuspråklig ordbok som beskriver all slags skriven svenska från 1521 till våra dagar.


Nu meddelar Svenska Akademiens ordboksredaktion att första häftet i band 36 har utkommit under våren. Häftet omfattar TYNGA till UPPHÄVA och redaktionen har alltså kommit en bit in på bokstaven U.


Det fattas några bokstäver innan ordboken är färdigställd, men prognosen är ändå ganska god att ordboken så småningom kommer att slutföras.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Detta brev från en medlem i Språkförsvaret har skickats till olika nyhetsredaktioner i TV, och är föranlett av ett inslag i Rapport häromdagen, där dessa uttryck användes frekvent.
 
Hej på er!
 
Sluta upp med att använda uttrycken skimming, pharming och phishing!!! Det går ju alldeles utmärkt att använda svenska i stället.
Varför använder ni över huvud taget uttrycken? Ni kanske tror att svenska folket använder dessa ord redan, men så är det ju inte. Det är ju NI som försöker sprida ut dem.
 
Skimming betyder att kopiera innehållet på kreditkortet. Använd smygkopiering eller kortkapning i stället.
Phishing betyder att skicka ut e-brev med falskt innehåll, t ex i syfte att lura av mottagaren lösenord och bankkontouppgifter . Använd nätfiske eller falsk epost i stället.
Pharming betyder att locka användare till falska hemsidor, som t ex ser ut att vara en känd bank. Falska hemsidor alltså.
 
Var inte rädd för att använda svenska uttryck! Vi förstår svenska!
 
Med sommarhälsningar
 
Jonas Borelius
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


"Hey dude - vart tog engelskan vägen?" frågar Anders Westgårdh i Aftonbladet, föranlett av att han har hört Pia Sundhage "bräka" på amerikanska i en intervju med amerikansk TV. Att just Sundhage har en bred amerikansk accent är förstås inte konstigt med tanke på att hon bott och arbetat i USA. Men han sätter fingret på något som jag själv märkt: Att den brittiska engelskan är på väg ut i Sverige. Och jag instämmer med Westgårdh när han frågar sig hur den skulle kunna konkurrera, när de unga i dag översköljs av en tsunami av amerikansk populärkultur. "Den brittiska engelska som fortfarande är referenspunkten då språklärare undervisar svenska grundskoleelever, är i realiteten snart lika utdöd som latinet", konstaterar han. Ja nog verkar det så, när man idag hör många svenskar prata engelska (eller amerikanska, kanske man skulle säga). Jag har själv barn i skolåldern, och när jag hjälpt dem med engelskaläxor har jag själv noterat deras amerikanska uttal, liksom de har anmärkt på mitt mer brittiska uttal. Förgäves har jag försökt påpeka att det är så här engelska ska uttalas, men de håller inte med, och det är inte så underligt:  det är ju den amerikanska engelskan de matas med i TV, i filmer, i musik, mm.


Kanske läge för britter att starta ett språkförsvar mot amerikanskan...? ;-)


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 juli 2011 22:05

En ny fastighetsmäklare, ILIVESTHLM, har sett dagens ljus i Stockholm. Företaget
presentera sig på följande sätt på webbplatsen:


Välkommen till ILIVESTHLM. Vi är en fastighetsmäklare i tiden, som vet hur du lyckas med din bostadsförsäljning i Stockholm med omnejd. Likt Stockholm erbjuder boenden av väldigt skiftande karaktär, kan vi hjälpa dig vid försäljningen av såväl din villa, bostadsrätt, fritidshus som tomt.”


Läser man vidare i presentationen, framgår det också att mäklarföretaget älskar Stockholm. Bra så. Men svenska språket då?


Företagsnamnet är märkligt. Det är knappast ens engelska, snarare svengelska. Den intressanta frågan är hur företagsledningen har tänkt. Ger ett svengelskt namn ett mervärde, d.v.s  lockar det fler kunder än om företaget valt
ett svenskt namn? Vänder sig företaget till en speciell målgrupp, kunder, som
blir imponerade av svengelska? Varför är i så fall resten av informationen på
svenska? Hur ska företagsnamnet uttalas? Skall ”I” uttalas som på svenska eller
”aj”?


Kort sagt: Företagsnamnet är fånigt. Fånigt namn – fånig verksamhet?                                      


Läs också Björn I. Ohlsons brev till ILIVESTHLM!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Häromdagen hade den alltid lika läsvärde Lars Linder på DN en liten blänkare med rubriken "Hågkomst. Ett slag för ordets återupprättelse." Så här skriver han:


Ju mer hjärnan nu kartläggs, desto mer överhängande blir behovet att hitta ett svenskt ord för engelskans "mind". Vi har inget begrepp för de samlade tankar och känslor som rör sig i huvudet, och efter att ha läst en bok om hjärnan där översättaren vilset kryssar mellan "medvetande" och "sinne" inser jag att något måste göras.


Jag föreslår att vi återupprättar det gamla utmönstrade "håg". Det som går igen i "tvehågsen", "hugskott" och åldrade uttryck som "slå henne ur hågen". Odens korpar hette ju också Hugin och Munin, Håg och Minne. Den där helsidan i engelska ordböcker med synonymer kunde då kortas till en kärnfull rad: /hf/Mind// [maind], s./kurs/Håg//."

 

Jag ansluter mig omgående och helhjärtat till Lars Linders förslag och kommer att använda ordet håg så fort tillfälle bjuds.


Hillo Nordström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6 7
8
9 10
11 12
13
14
15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< Juli 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se