Alla inlägg den 23 juni 2011

Språkförsvarets öppna brev  ”Svenskans sak i Finland är vår” den 3 april kommenterades på Lingvistbloggen den 7 april under rubriken
Nysvekomani?” . Det utspann sig en längre diskussion, som så småningom avbröts, innan jag hann skriva ytterligare en kommentar. Jag tänker alltså reparera den fadäsen i följande kommentar.

Bland annat kritiserades denna passus i det öppna brevet:


Det påstås ibland att finlandssvenskarna ’förmodligen är en av världens mest privilegierade minoriteter’. Detta kan knappast stämma, eftersom andelen finländare som har svenska som modersmål har minskat från runt 15 procent till under 6 procent under de senaste tvåhundra åren.”

Mikael Parkvall (MP) skrev exempelvis:

Jag tycker det är kvalificerat nonsens, även om minskningen förstås är ett faktum. Det finns inte nödvändigtvis något logiskt samband mellan minskande antal och dålig behandling. (Finlandssvenskarnas minskning beror för övrigt till stor del på utvandring, och deras migrationsbenägenhet kan inte rimligen
myndigheterna lastas för).”

Lite längre ner i texten drar MP slutsatsen ”att det är närmast pinsamt att utmåla finländska myndigheter som boven i dramat”. För det första kritiserades överhuvudtaget inte finländska myndigheter med ett ord i det öppna brevet. Var i så fall? De som kritiserades var Finskhetsförbundet och Sannfinländarna, en finländsk politiker vid namn, samtidigt som vi berömde två namngivna finländska politiker. Brevet avslutades med att vi skrev att ”Vi anser att Sveriges regering och riksdag ska uppmärksamma språksituationen i Finland och på lämpligt sätt motverka Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets rabiata kampanjer.” Inte ens här säger vi något explicit om kontakter med finländska myndigheter. Företrädare för Moderaterna och Socialdemokraterna gjorde dock offentliga uttalanden om
språksituationen i Finland före det finländska riksdagsvalet. För det andra påstod vi aldrig att det finns ett ”logiskt samband” mellan en språklig minoritets förmenta privilegierade ställning och utvecklingen av antalet talare av samma språk. Det skulle aldrig falla oss in att använda begrepp som ”logiskt samband”, när det gäller så komplexa förhållanden som ett språks ställning. Däremot ifrågasatte vi påståendet utifrån ett rimlighetsperspektiv: Borde inte ett språk, som är ”privilegierat” gå framåt i fråga om antalet talare eller åtminstone inte minska? Hur yttrar sig dess privilegium/-er annars? För det tredje påpekar MP att finlandssvenskarnas minskning till stor del beror på utvandring. Men detta omnämns i det öppna brevet – liksom fyra andra orsaker!  


Vad menas med ”privilegium” och att ”vara privilegierad”? Enligt Norstedts svenska ordbok betyder ”privilegium” särskild förmån eller ensamrätt och ”privilegierad” särskilt gynnad. Frågan är alltså på vad sätt finlandssvenskarna är en privilegierad minoritet och språket privilegierat. Argumentationen måste utgå från fakta, empiri. Har svenskan i Finland någon förmån som finskan inte har? I så fall vilken? Förekommer det någon form av inkomstöverföring från den finskspråkiga majoriteten för att bevara det svenska språket i Finland? Med hur mycket i så fall? Är själva tvåspråkigheten en onödig kostnad?

I rättvisans namn påstår inte MP ”att finlandssvenskarna skulle vara
privilegierade i förhållande till finnarna (vilket ju är en vanlig föreställning), utan att gruppen är privilegierad för att vara så liten
(min fetstil).”

Även om det skulle visa sig att finlandssvenskan är ett privilegierat språk, vad är det som säger att detta är fel? Minoritetsspråk befinner sig alltid i underläge gentemot ett majoritetsspråk. Kan inte en del av lösningen för att förhindra att ett minoritetsspråk ytterligare går tillbaka vara att just ge det vissa privilegier?

De som anser att finlandssvenskarna och svenskan i Finland är en privilegierad minoritet och ett privilegierat språk, tycks argumentera enligt följande:


1. Svenska talas bara av 5,5 procent av Finlands befolkning.

2. Trots detta är svenska ändå nationalspråk.

3. Svenskan är alltså privilegierad.


I realiteten görs alltså en jämförelse med andra språk, men vilka språk ingår i jämförelsegruppen egentligen? MP utesluter i varje fall tre språk:


Så den enda motivering för påståendet som ges håller inte. Dessutom anser jag påståendet vara fel i sak. Visserligen skulle man kunna hävda att det finns enstaka minoritetsspråk som behandlas än bättre i världen, men många av dem är inte jämförbara. Iriskan har redan diskuterats, men den har ett alldeles särskilt
symbolvärde. Franskan i Schweiz är mindre än tyskan, men vi talar om en
betydligt större minoritet, och dessutom i ett federalt land. Engelskan i
Sydafrika är inte mycket större än svenskan i Finland, men språkets
internationella gångbarhet gör att situationen inte är direkt jämförbar.”

Iriskan och engelskan i Sydafrika platsar tydligen inte. Inte heller franskan i Schweiz, eftersom franska talas av drygt 20 procent av befolkningen. Men hur är det med italienskan och rätoromanskan, officiella språk i Schweiz, som talas av 4 respektive 1 procent av schweizarna? Platsar tyskan, som är Belgiens tredje nationalspråk och talas av 0,74% av befolkningen? Eller ladinska, som är officiellt språk i Syd-Tyrolen och förvaltningsspråk i delar av Syd-Tyrolen, och som talas av 5 procent av befolkningen? Det vore alltså intressant att veta vilka språk, som ingår i jämförelsegruppen. Om jämförelsegruppen är tom, jämförs finlandssvenskan egentligen bara med - sig själv.

Om man går utanför Europa, kan man hitta språk som är officiella språk, trots att de bara fungerar som modersmål för 1 procent av befolkningen, exempelvis engelskan i Namibia. Resonemanget gäller flera afrikanska stater, där ett f.d kolonialspråk är officiellt språk.  Arabiska är ett världens största språk, officiellt språk i ett antal stater med över 340 miljoner invånare. Det finns lingvister som menar att klassisk arabiska är ingens modersmål utan att den förhåller sig till folkspråken som latinet till de olika romanska språken eller i bästa fall som standarditalienskan till de olika italienska dialekterna. Klassisk arabiska är i så fall ett mycket privilegierat språk, även om detta privilegium inte tillkommer en specifik etnisk minoritet.

Den här typen av jämförelser är egentligen helt meningslös. Det är som att försöka trösta en arbetslös i Sverige genom att hänvisa till att arbetslösheten är ännu högre i Spanien. Det är också därför som vi i det öppna brevet skriver: ”Varje
minoritetsspråk förtjänar stöd utifrån sin specifika situation och sina villkor
.”

Den som vill hävda att ett språk är privilegierat bör kunna peka ut privilegierna konkret. Iriskan är uppskattningsvis modersmål för c:a 80000 invånare, 1,8 procent, och 260000 irländare totalt, eller 5,8 procent, talar språket flytande. Genom åren har den irländska staten satsat mycket stora ekonomiska resurser på iriskan, bl.a genom obligatorisk undervisning i iriska, vilket har resulterat i att en stor del andel av befolkningen har kunskaper i iriska. Att ha regeringens och statens energiska stöd i ryggen är ett privilegium. Jag kan ha fel, men jag känner inte till någon kampanj från den tyskspråkiga majoriteten sida i Schweiz riktad mot den franskspråkiga, italienska eller rätoromanska minoriteten. I Finland kan åtminstone tre kampanjer mot svenskan identifieras, en från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet med stöd av Tsarryssland, den andra på1930-talet och slutligen den senaste, aktuella kampanjen. Att en språklig minoritet slipper utsättas för kampanjer ser jag som ett privilegium.

Min uppfattning är att talet om finlandssvenskarna som privilegierade och svenskan som ett privilegierat språk är en propagandaballong, som spricker när man granskar den närmare. Dessutom är denna myt om svenskans ställning i Finland direkt skadlig i det praktiska livet. När finlandssvenskarna går emot kommunsammanslagningar, som leder till försämrad samhällsservice på svenska, borde de inte då skämmas, eftersom de är en av världen mest ”privilegierade” minoriteter? Borde de inte dra sig för att gå emot nedläggningen av ett svenskspråkigt BB i Ekenäs? Varför insisterar de på att bl.a läkarintyg och -utlåtanden borde översättas till svenska för att trygga patienternas språkliga rättigheter i tvåspråkiga områden? Borde de inte hålla tyst eller gå och gömma sig, när Finskhetsförbundet och Sannfinländarna organiserar kampanjer mot den obligatoriska skolsvenskan och svenskans grundlagsfästa ställning? Varför kämpar finlandssvenskarna överhuvudtaget för sina språkliga rättigheter, när de är så privilegierade?

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

SVT har inrättat en ny webbtjänst, som kallas SVT Flow. I stället för att låna in ett engelskt ord rakt av, kunde tjänsten ha fått ett svenskt namn. Men vilket i så fall?
 SVT-flödet
 Flödet SVT
 SVT:s Flödestjänst
 SVT:s Flödesservice
 SVT flyt

Fråga mig

74 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16
17
18
19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se