Alla inlägg under juni 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juni 2011 16:24


GU Journalen har publicerat en intressant och läsvärd krönika av Anders Björnsson. Han skriver bland annat:


Men chansen är ändå större än om jag hade valt att uttrycka mig på något annat språk som jag är bekant med. Naturligtvis går det att krångla till ett resonemang även på det egna språket, men det är mindre krångligt än om man gör det på något annat.


Svenska högre lärosäten väljer i tilltagande utsträckning att göra det senare. De befaller inte sällan sina medarbetare att uttrycka sig på ett språk som dessa behärskar mindre väl. Men det är inte mångspråkighet som anbefalls utan enspråkighet, och detta på ett språk som endast ett fåtal av dem som får denna befallning behärskar någorlunda klanderfritt. Eftersom flertalet inte gör det tvingas de att hela tiden tänka på att det inte ska märkas så mycket att de inte gör det. Detta går ut över deras tankearbete. De gör sig själva skada. Och de blir inte riktigt förstådda av andra. Inom vissa ämnesområden, exempelvis humanistiska, där man numera läser huvudmassan av kurslitteraturen på svenska, kan en sådan befallning bli ett intellektuellt dråpslag.”


Läs hela krönikan i GU Journalen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


På bloggen "Esperanto med omnejd" berättar Gunnar Gällmo att "kinesiska regimen är positiv till esperanto, men negativ till landets egna minoritetsspråk. De (till exempel tibetanskan) skall bort, liksom alla kinesiska dialekter utom pekinesiskan. Utbildningsradion har ett program om detta; kan ses fram till nittonde september på http://urplay.se/162338".


Den kinesiska regeringen ser antagligen inte esperanto som ett hot mot kinesiskan i motsats till minoritetsspråken. På vilket sätt minoritetsspråken skulle kunna hota kinesiskan eller för den delen den kinesiska statsbildningen är naturligtvis högst märkligt. Det liknar paranoia.  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juni 2011 22:24

I ett tidigare inlägg ställde vi frågan vad som hänt med regeringskansliets svenskspråkiga e-postadresser. Det var nämligen sagt att dessa e-postadresser skulle införas under våren.


Genom omvägar har vi fått reda på att de ska införas till hösten och alltså är
försenade.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets öppna brev  ”Svenskans sak i Finland är vår” den 3 april kommenterades på Lingvistbloggen den 7 april under rubriken Nysvekomani?” . Det utspann sig en längre diskussion, som så småningom avbröts, innan jag hann skriva ytterligare en kommentar. Jag tänker alltså reparera den fadäsen i följande kommentar.

Bland annat kritiserades denna passus i det öppna brevet:


Det påstås ibland att finlandssvenskarna ’förmodligen är en av världens mest privilegierade minoriteter’. Detta kan knappast stämma, eftersom andelen finländare som har svenska som modersmål har minskat från runt 15 procent till under 6 procent under de senaste tvåhundra åren.”

Mikael Parkvall (MP) skrev exempelvis:

Jag tycker det är kvalificerat nonsens, även om minskningen förstås är ett faktum. Det finns inte nödvändigtvis något logiskt samband mellan minskande antal och dålig behandling. (Finlandssvenskarnas minskning beror för övrigt till stor del på utvandring, och deras migrationsbenägenhet kan inte rimligen
myndigheterna lastas för).”

Lite längre ner i texten drar MP slutsatsen ”att det är närmast pinsamt att utmåla finländska myndigheter som boven i dramat”. För det första kritiserades överhuvudtaget inte finländska myndigheter med ett ord i det öppna brevet. Var i så fall? De som kritiserades var Finskhetsförbundet och Sannfinländarna, en finländsk politiker vid namn, samtidigt som vi berömde två namngivna finländska politiker. Brevet avslutades med att vi skrev att ”Vi anser att Sveriges regering och riksdag ska uppmärksamma språksituationen i Finland och på lämpligt sätt motverka Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets rabiata kampanjer.” Inte ens här säger vi något explicit om kontakter med finländska myndigheter. Företrädare för Moderaterna och Socialdemokraterna gjorde dock offentliga uttalanden om
språksituationen i Finland före det finländska riksdagsvalet. För det andra påstod vi aldrig att det finns ett ”logiskt samband” mellan en språklig minoritets förmenta privilegierade ställning och utvecklingen av antalet talare av samma språk. Det skulle aldrig falla oss in att använda begrepp som ”logiskt samband”, när det gäller så komplexa förhållanden som ett språks ställning. Däremot ifrågasatte vi påståendet utifrån ett rimlighetsperspektiv: Borde inte ett språk, som är ”privilegierat” gå framåt i fråga om antalet talare eller åtminstone inte minska? Hur yttrar sig dess privilegium/-er annars? För det tredje påpekarMP att finlandssvenskarnas minskning till stor del beror på utvandring. Men detta omnämns i det öppna brevet – liksom fyra andra orsaker!  


Vad menas med ”privilegium” och att ”vara privilegierad”? Enligt Norstedts svenska ordbok betyder ”privilegium” särskild förmån eller ensamrätt och ”privilegierad” särskilt gynnad. Frågan är alltså på vad sätt finlandssvenskarna är en privilegierad minoritet och språket privilegierat. Argumentationen måste utgå från fakta, empiri. Har svenskan i Finland någon förmån som finskan inte har? I så fall vilken? Förekommer det någon form av inkomstöverföring från den finskspråkiga majoriteten för att bevara det svenska språket i Finland? Med hur mycket i så fall? Är själva tvåspråkigheten en onödig kostnad?

I rättvisans namn påstår inte MP ”att finlandssvenskarna skulle vara privilegierade i förhållande till finnarna (vilket ju är en vanlig föreställning), utan att gruppen är privilegierad för att vara så liten (min fetstil).”

Även om det skulle visa sig att finlandssvenskan är ett privilegierat språk, vad är det som säger att detta är fel? Minoritetsspråk befinner sig alltid i underläge gentemot ett majoritetsspråk. Kan inte en del av lösningen för att förhindra att ett minoritetsspråk ytterligare går tillbaka vara att just ge det vissa privilegier?

De som anser att finlandssvenskarna och svenskan i Finland är en privilegierad minoritet och ett privilegierat språk, tycks argumentera enligt följande:


1. Svenska talas bara av 5,5 procent av Finlands befolkning.

2. Trots detta är svenska ändå nationalspråk.

3. Svenskan är alltså privilegierad.


I realiteten görs alltså en jämförelse med andra språk, men vilka språk ingår i jämförelsegruppen egentligen? MP utesluter i varje fall tre språk:


Så den enda motivering för påståendet som ges håller inte. Dessutom anser jag påståendet vara fel i sak. Visserligen skulle man kunna hävda att det finns enstaka minoritetsspråk som behandlas än bättre i världen, men många av dem är inte jämförbara. Iriskan har redan diskuterats, men den har ett alldeles särskilt
symbolvärde. Franskan i Schweiz är mindre än tyskan, men vi talar om en betydligt större minoritet, och dessutom i ett federalt land. Engelskan i Sydafrika är inte mycket större än svenskan i Finland, men språkets
internationella gångbarhet gör att situationen inte är direkt jämförbar.”

Iriskan och engelskan i Sydafrika platsar tydligen inte. Inte heller franskan i Schweiz, eftersom franska talas av drygt 20 procent av befolkningen. Men hur är det med italienskan och rätoromanskan, officiella språk i Schweiz, som talas av 4 respektive 1 procent av schweizarna? Platsar tyskan, som är Belgiens tredje nationalspråk och talas av 0,74 % av befolkningen? Eller ladinska, som är officiellt språk i Syd-Tyrolen och förvaltningsspråk i delar av Syd-Tyrolen, och som talas av 5 procent av befolkningen? Det vore alltså intressant att veta vilka språk, som ingår i jämförelsegruppen. Om jämförelsegruppen är tom, jämförs finlandssvenskan egentligen bara med - sig själv.

Om man går utanför Europa, kan man hitta språk som är officiella språk, trots att de bara fungerar som modersmål för 1 procent av befolkningen, exempelvis engelskan i Namibia. Resonemanget gäller flera afrikanska stater, där ett f.d kolonialspråk är officiellt språk.  Arabiska är ett världens största språk, officiellt språk i ett antal stater med över 340 miljoner invånare. Det finns lingvister som menar att klassisk arabiska är ingens modersmål utan att den förhåller sig till folkspråken som latinet till de olika romanska språken eller i bästa fall som standarditalienskan till de olika italienska dialekterna. Klassisk arabiska är i så fall ett mycket privilegierat språk, även om detta privilegium inte tillkommer en specifik etnisk minoritet.

Den här typen av jämförelser är egentligen helt meningslös. Det är som att försöka trösta en arbetslös i Sverige genom att hänvisa till att arbetslösheten är ännu högre i Spanien. Det är också därför som vi i det öppna brevet skriver: ”Varje minoritetsspråk förtjänar stöd utifrån sin specifika situation och sina villkor.”

Den som vill hävda att ett språk är privilegierat bör kunna peka ut privilegierna konkret. Iriskan är uppskattningsvis modersmål för c:a 80000 invånare, 1,8 procent, och 260000 irländare totalt, eller 5,8 procent, talar språket flytande. Genom åren har den irländska staten satsat mycket stora ekonomiska resurser på iriskan, bl.a genom obligatorisk undervisning i iriska, vilket har resulterat i att en stor del andel av befolkningen har kunskaper i iriska. Att ha regeringens och statens energiska stöd i ryggen är ett privilegium. Jag kan ha fel, men jag känner inte till någon kampanj från den tyskspråkiga majoriteten sida i Schweiz riktad mot den franskspråkiga, italienska eller rätoromanska minoriteten. I Finland kan åtminstone tre kampanjer mot svenskan identifieras, en från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet med stöd av Tsarryssland, den andra på1930-talet och slutligen den senaste, aktuella kampanjen. Att en språklig minoritet slipper utsättas för kampanjer ser jag som ett privilegium.

Min uppfattning är att talet om finlandssvenskarna som privilegierade och svenskan som ett privilegierat språk är en propagandaballong, som spricker när man granskar den närmare. Dessutom är denna myt om svenskans ställning i Finland direkt skadlig i det praktiska livet. När finlandssvenskarna går emot kommunsammanslagningar, som leder till försämrad samhällsservice på svenska, borde de inte då skämmas, eftersom de är en av världen mest ”privilegierade” minoriteter? Borde de inte dra sig för att gå emot nedläggningen av ett svenskspråkigt BB i Ekenäs? Varför insisterar de på att bl.a läkarintyg och -utlåtanden borde översättas till svenska för att trygga patienternas språkliga rättigheter i tvåspråkiga områden? Borde de inte hålla tyst eller gå och gömma sig, när Finskhetsförbundet och Sannfinländarna organiserar kampanjer mot den obligatoriska skolsvenskan och svenskans grundlagsfästa ställning? Varför kämpar finlandssvenskarna överhuvudtaget för sina språkliga rättigheter, när de är så privilegierade?

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


I oktober i fjol lanserade Destination Sigtuna ett nytt varumärke ”Sigtuna – where Sweden begins”, som nu används allt oftare. Destination Sigtuna ägs till 23 procent av Sigtuna kommun – resten av det lokala näringslivet.


Valet av ett engelskspråkigt varumärke visar att Destination Sigtuna inte anser att svenska språket duger som grund för ett varumärke, trots att det är huvudspråk i Sverige.  Därmed degraderar Destination Sigtuna det svenska språket. Det visar samtidigt att Destination Sigtuna tillmäter engelska språket magiska egenskaper, d.v.s att det ska kunna locka företag och turister till Sigtuna kommun. Men ett språk, vilket det än månde vara, kan inte utföra några gärningar.


Det är absolut inget fel att publicera flerspråkig information om Sigtuna kommun, men svenska måste utgöra basen. Översätt gärna ett varumärke och information på svenska till så många relevanta språk som möjligt! Utländska företag och turister föredrar information på sina egna språk framför engelska.


Dessutom kan naturligtvis varumärket ifrågasättas i sak. Historikerna är inte ense om var Sverige ”började”.  Om en geografisk tolkning avses, så ”börjar” Sverige i Sigtuna kommun bara för dem som landar på Arlanda flygplats (och de flesta kanske fortsätter direkt till Stockholm). För alla andra besökare till Sverige, så börjar Sverige någon annanstans.  Det beror helt enkelt från vilket håll besökaren kommer.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2011 20:46

Den finlandssvenska tankesmedjan Magma har publicerat en ny rapport - denna gång om finlandssvenskan ur ett sverigesvenskt perspektiv. Rapporten introduceras på följande sätt:


"Språket utvecklas och förändras ständigt. Vi lånar ord och uttryck från närliggande eller dominerande språk och påverkas av utvecklingen i samhället. Så hur mår det svenska språket i Finland i dag? Skiljer sig den svenska vi skriver i Finland från den svenska som skrivs i Sverige, och i så fall på vilket sätt?


Språkkonsult Linnea Hanell fick i uppdrag att se på texterna med sverigesvenska ögon, och utföra ett par test. På slutet ger den erfarna språkvetaren och språkvårdaren Catharina Grünbaum sin syn på skillnaderna mellan de två varianterna av det svenska språket."


Lia Markelin har skrivit en utförligare presentation på Magmas webbplats. Rapporten kan också laddas ner från Magmas webbplats.  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


Av Nätverket Språkförsvaret - 20 juni 2011 20:33

(Pressmeddelande från Umeå universitet)

Hela 60 personer har sökt sommarkursen i praktisk umesamiska som ges av Umeå universitet i Lycksele. Till kursen kommer ett flertal kringarrangemang att ordnas tillsammans med Lycksele sameförening, Gammplatsen och skogsmuseet.

Det är första gången kursen ges i Lycksele.
– Det är väldigt roligt att så många har sökt kursen, säger  Anna Norberg, områdeschef för region inland vid enheten för näringsliv och samhälle.

Sedan 1632 har Lycksele varit ett centrum för samisk utbildning, i och med Skytteanska skolans etablering.

– Lycksele är absolut rätt studieort för praktisk umesamiska, den samiska traditionen har funnits i området sedan många tusen år tillbaka och har varit en naturlig samlingsplats för den samiska befolkningen, säger Mikael Jakobsson ordförande i Lycksele Sameförening.


Umesamiska följer Umeälvens delta och talas av ett fåtal personer. Henrik Barruk som är lärare för kursen är en av de få som kan språket till fullo. Han tilldelades 2008 det nordiska samiska språkpriset Gollegiella för de insatser som han har gjort för umesamiskan.

Sommarkursen läses på halvfart under veckorna 24 till 33 och ges vid Umeå universitet i Lycksele.

Läs mer om kursen praktisk umesamiska

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 juni 2011 13:23

I förrgår berättade vi om att Swedbank överväger att byta namn på den nya arenan, Swedbank Arena, i Solna. Det som har varit på tal är Friends Arena. I inlägget pläderade vi för att arenan i stället bör ha ett svenskt namn. En insändarskribent, Per Jonason, i dagens DN är inne på samma spår. Han föreslår några namn:


"1. Nationalarenan - i dagligt tal 'Arenan'.

 2. Nya Råsunda (jämför Nya Ullevi). Den nya arenan ligger inte ens 1 kilometer från den gamla.

 3. Råsta stadion. Arenan ligger ju vid sjön Råstasjön."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16
17
18
19
20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se