Direktlänk till inlägg 10 maj 2011

Fem myter om sidomål

 

Norge har som bekant två formellt jämställda skriftspråk, bokmål och nynorska.  Norska elever lär sig båda skriftspråken, det ena som huvudämne och det andra som sidoämne (sidomål). Norska Høyre pläderar nu för att sidomålet ska vara frivilligt. Noregs mållag befarar att detta kommer att leda till att nynorska, som är det mindre använda språket, kommer att väljas bort av bekvämlighetsskäl. Situationen påminner till viss del om Finland, där vissa förespråkar att studierna av svenska ska bli frivilliga för de finskspråkiga eleverna. Nedan följer Noregs mållags motargumentation.


Elevane får ikkje meir kunnskap i norsk ved å kutte ut sidemålet. Dei får mindre. Kvaliteten på norskundervisninga vert ikkje betre ved at ein reduserer innhaldet i faget. Sidemålet handlar om å sjå på den norske språksituasjonen som ein ressurs. I Noreg er kunnskap i nynorsk og bokmål viktige delar av allmenndanninga. Å fjerne sidemålet fører til at elevane får mindre kunnskap om ein viktig del av norsk språk og kultur.


5 mytar om sidemålet


Myte 1
Ved å fjerne sidemålet kan elevane konsentrere seg om hovudmålet og unngå lese- og skrivevanskar.


Svar: Det finst inga forsking som kan kople sidemålet til lese- og skrivevanskar: Ei ekspertgruppe frå Europarådet har i staden peikt på den norske fleirspråkssituasjonen som eit gode for allmenn språklæring.


Myte 2
Skal framandspråklege elevar lære norsk skikkeleg, må dei få konsentrere seg om hovudmålet.


Svar: Framandspråklege elevar kan alt i dag få fritak frå sidemålsundervisning dersom det er fagleg grunnlag for det. Forsøk frå Holmlia skole viser at framandspråklege elevar lærer sidemålet like lett som norskspråklege elevar, berre undervisningsopplegget held mål.


Myte 3
Valfritt skriftleg sidemål vil gjere elevane meir motiverte for å lære nynorsk og gje betre faglege resultat.


Svar: Ikkje å lære nynorsk vil ikkje gje betre faglege resultat. Tenk om ein berre skulle lært engelsk munnleg, altså berre ved lesing og lytting. Vill ein lært engelsk betre då? Dårlege resultat i nynorsk sidemål kjem i hovudsak av dårlege haldningar. Åtaka frå Høgre og andre politikarar verkar berre demotiverande. Forsøk på Holmlia skole viser at både dei faglege prestasjonane vert betre og nynorskhatet forsvinn når elevane får bruke nynorsk i andre fag enn norsk.


Myte 4
Vi må kvitte oss med nynorsken for å kunne redde norsken frå engelsk og SMS-språket.


Svar: SMS-språket er verken bra eller dårleg. For å kunne skrive SMS-språk må ein fyrst kunne skrive rett. Det er bra at ungdomen leikar seg med språket – det gjer dei betre som språkbrukarar. Difor er ikkje SMS-språket noko trugsmål mot norsk. Norsken står best rusta mot engelsk gjennom å styrkje norskfaget.


Myte 5
I dagens skule med aukande fridom til å velje fag og studieretningar er det gammaldags å halde på nynorsken som obligatorisk fag.


Svar: Det er gammaldags å sjå vekk frå fagleg kvalitet i skulen. Skulen skal vere ein stad å lære. Tanken om ”valfritt” sidemål reiser eit prinsipielt spørsmål: Skal vi ha nasjonale kunnskapskrav? Skal kunnskap om matematikk og 1814 også vere valfritt?


Se även Noregs mållags pressmeddelande!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

lr

10 maj 2011 19:06

Vad är poängen med att ha tvåskriftspråk för samma språk? Det vore bättre om norrmännen lärde sig svenska eller danska istället.

 
Ingen bild

Jan Erik Skretteberg

10 maj 2011 19:42

Hej lr.

Det är inget problem för norrmän att förstå svenska eller danska. Jag är själv norrman, men tycker inte det är svårt att skriva och prata en svenska som svenskar kan förstå om ni har problemer med att förstå norska - eller när jag kommunicerar med utlänningar som endast kan svenska.

Dansk er heller ikke et problem, jeg tror sgu at en av grundene er præcis det, at vi har en tosprogssituation her i Norge. Det hjelper oss, at være kreative når vi taler med andre skandinaver.

Tycker du inte?

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

10 maj 2011 22:15

Nynorskan (f.d. landsmål) uppstod som en reaktion på bokmål (f.d. riksmål), som är ett förnorskat danskt skriftspråk. Nynorskan var väl också ett uttryck för det nationella uppvaknandet i Norge på 1800-talet. Jag gillar båda skriftspråksformerna och läser lika gärna nynorska som bokmål. Om förekomsten av två skriftspråksformer är en lyx eller inte, måste man överlåta till norrmännen att avgöra. Det är naturligtvis också en emotionell fråga, och då biter inte eventuella nyttoargument. Jag är i varje fall neutral, men mot administrativa åtgärder som försämrar situationen för den mindre använda skriftspråksformen. Norrmännen är redan bättre på att förstå grannspråken än danskar och svenskar; norrmännen är så bra på att förstå svenska att de 60000 svenskar som arbetar i Norge inte behöver anstränga sig att gå över till norska. Man kan t.o.m höra rikssvenska i högtalarna på Oslos flygplats, Gardermoen.

 
Ingen bild

Dag Rune Dalen

11 maj 2011 16:07

Eg synest det er feil å seie at vi i Noreg må kutte ut nynorsk i skolen. Vi har to variantar av skriftspråket norsk. Bokmål er svært likt dansk, medan nynorsk liknar meir på svensk. At elevar i Noreg må lære dei to variantane av skiftspråket norsk gjer at vi nordmenn er best i skandinavia når det gjeld språkforståing. Dette viser at det berre er bra for oss å ha denne språksituasjonen.
Svenskar som arbeider i Noreg blir forstått overalt her i Noreg. Dette kjem av at vi nordmenn er vane med å høyre skilader i språket. Språdebatten i Noreg har også litt til felles med språkdebatten i Finland. Finland vil miste kontakten med resten av Norden dersom dei kuttar ut "tvångssvenskan. Svensk og finsk er dessutan
nasjonalspråk i Finland. Finlandssvenskane er ikkje innvandrarar, men har hatt Finland som sitt heimland i mange hundre år. Dei har og spela ei viktig rolle i utviklinga av den finske nasjonalstaten.

 
Ingen bild

lr.

11 maj 2011 20:48

Jeg ber om ursekt før det der med "bedre" før det ena utesluter ju selvsagt ikke det andra. Førøvrigt er svenskarnes danskkunskaper (og til en mindre grad danskarnes svenskkunskaper) det store problemet før mellomfolklig førståelse.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 dec 08:00

Under 2018 skickar vi vår andra antologi ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” (värde 207 kr, d.v.s. återförsäljarnas lägsta pris) till alla nytillkomna medlemmar. Endast porto à 45 kronor tillkommer.   Språkförs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 dec 21:27

I senaste numret av norska Språkrådets Språknytt berättar Erlend Lønnum om svecismer som har tagit sig in i norskan:   ”Svenskene beriker oss ikke bare med billigvarer langs grensen, men også med kule kjendiser, livate valgvaker og andre or...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 13 dec 16:26

Hufvudstadsbladet/SPT berättade igår:   ”I riksdagens behandling av budgeten för 2018 fick Suomalaisuuden liitto (Finskhetsförbundet) 40 000 euro i tilläggsanslag. Samtidigt fick Folktinget kamma noll i riksdagens finansutskott. SFP:s Anna-...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 12 dec 20:36

(Texten är hämtad från Språknytts webbplats )   Finlandssvenska - ett språk, en känsla, en bok är en nyutkommen antologi som behandlar det finlandssvenska språket och Hugo Bergroths bok Finlandssvenska ur olika perspektiv.   Det har gått 100 ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 11 dec 17:57

I ett inlägg i Facebook-gruppen ”Skriv som proffsen” kommenterar Ann-Louise Forsström ovanstående rubrik, som har dykt upp i pressen:   Det nedre citatet är dagsaktuellt; i kväll ställer Kristian Luuk åter den där språkligt korrekta f...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5
6
7
8
9 10 11 12 13 14
15
16 17
18
19 20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se