Alla inlägg den 10 maj 2011

I en nyligen publicerad statistik från turistnäringen över utländska gästnätter i Sverige under 2010 påvisas att inte ens 10% av dessa besökare kommer från engelskspråkiga länder.


I topp ligger Norge med drygt 3 miljoner övernattningar, därefter kommer Tyskland med drygt 2,5 och sedan Danmark med ca 1,5 miljoner. Nederländerna kommer upp i knappt 700 tusen. Storbritannien återfinns på plats nr 5 med knappt 600 tusen, följt av Finland, Frankrike, Italien, Schweiz och Ryssland. USA finns inte med på listan, då uppgifterna är knutna till möjligheten att åka tåg till och i Sverige (vilket dock inte betyder att fler än en bråkdel av de uppräknade turisterna verkligen gör det). Genom annan statistik vet vi dock att amerikanernas antal uppgick till drygt 400 tusen.


Slår man ihop Storbritannien och USA blir antalet ca 1 miljon engelsktalande turister. I relation till det sammantagna antalet gästnätter för utländska besökare, som var nästan 13 miljoner, nådde de engelska modersmålstalarna inte ens  upp till 10%.


Min försynta fråga: Varför satsar landets turistorganisationer ensidigt på detta så dåligt representerade språk? Hur mycket välvilja (goodwill ;-) skulle man inte kunna generera om man erbjöd information även på tyska, franska, italienska m m?


Hillo Nordström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Norge har som bekant två formellt jämställda skriftspråk, bokmål och nynorska.  Norska elever lär sig båda skriftspråken, det ena som huvudämne och det andra som sidoämne (sidomål). Norska Høyre pläderar nu för att sidomålet ska vara frivilligt. Noregs mållag befarar att detta kommer att leda till att nynorska, som är det mindre använda språket, kommer att väljas bort av bekvämlighetsskäl. Situationen påminner till viss del om Finland, där vissa förespråkar att studierna av svenska ska bli frivilliga för de finskspråkiga eleverna. Nedan följer Noregs mållags motargumentation.


Elevane får ikkje meir kunnskap i norsk ved å kutte ut sidemålet. Dei får mindre. Kvaliteten på norskundervisninga vert ikkje betre ved at ein reduserer innhaldet i faget. Sidemålet handlar om å sjå på den norske språksituasjonen som ein ressurs. I Noreg er kunnskap i nynorsk og bokmål viktige delar av allmenndanninga. Å fjerne sidemålet fører til at elevane får mindre kunnskap om ein viktig del av norsk språk og kultur.


5 mytar om sidemålet


Myte 1
Ved å fjerne sidemålet kan elevane konsentrere seg om hovudmålet og unngå lese- og skrivevanskar.


Svar: Det finst inga forsking som kan kople sidemålet til lese- og skrivevanskar: Ei ekspertgruppe frå Europarådet har i staden peikt på den norske fleirspråkssituasjonen som eit gode for allmenn språklæring.


Myte 2
Skal framandspråklege elevar lære norsk skikkeleg, må dei få konsentrere seg om hovudmålet.


Svar: Framandspråklege elevar kan alt i dag få fritak frå sidemålsundervisning dersom det er fagleg grunnlag for det. Forsøk frå Holmlia skole viser at framandspråklege elevar lærer sidemålet like lett som norskspråklege elevar, berre undervisningsopplegget held mål.


Myte 3
Valfritt skriftleg sidemål vil gjere elevane meir motiverte for å lære nynorsk og gje betre faglege resultat.


Svar: Ikkje å lære nynorsk vil ikkje gje betre faglege resultat. Tenk om ein berre skulle lært engelsk munnleg, altså berre ved lesing og lytting. Vill ein lært engelsk betre då? Dårlege resultat i nynorsk sidemål kjem i hovudsak av dårlege haldningar. Åtaka frå Høgre og andre politikarar verkar berre demotiverande. Forsøk på Holmlia skole viser at både dei faglege prestasjonane vert betre og nynorskhatet forsvinn når elevane får bruke nynorsk i andre fag enn norsk.


Myte 4
Vi må kvitte oss med nynorsken for å kunne redde norsken frå engelsk og SMS-språket.


Svar: SMS-språket er verken bra eller dårleg. For å kunne skrive SMS-språk må ein fyrst kunne skrive rett. Det er bra at ungdomen leikar seg med språket – det gjer dei betre som språkbrukarar. Difor er ikkje SMS-språket noko trugsmål mot norsk. Norsken står best rusta mot engelsk gjennom å styrkje norskfaget.


Myte 5
I dagens skule med aukande fridom til å velje fag og studieretningar er det gammaldags å halde på nynorsken som obligatorisk fag.


Svar: Det er gammaldags å sjå vekk frå fagleg kvalitet i skulen. Skulen skal vere ein stad å lære. Tanken om ”valfritt” sidemål reiser eit prinsipielt spørsmål: Skal vi ha nasjonale kunnskapskrav? Skal kunnskap om matematikk og 1814 også vere valfritt?


Se även Noregs mållags pressmeddelande!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5
6
7
8
9 10 11 12 13 14
15
16 17
18
19 20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se