Alla inlägg under april 2011

(Från Utbildningsradions presentation)


Vilket språk kommer vara framtidens världsspråk? Idag dominerar engelskan, men allt fler i världen talar spanska. Världsomseglaren Danjel Henriksson och språkvetaren Maria Clara Medina diskuterar vilket språk som är mest användbart när man angör hamnar världen över.


Vilket språk kommer vara framtidens världsspråk? Idag konkurrerar fem språk om titeln som världens största språk: engelska, spanska, kinesiska, arabiska och hindi. Det verkar som att slaget kommer att stå mellan den idag dominerande engelskan och det snabbt växande spanskan. Fatima skajpar med Adriana Nobre de Mello Cardoso i Brasilien för att höra varför man beslutat att införa spanska som det första utländska språket man får lära sig i skolan. Hon träffar också världsomseglaren Danjel Henriksson och språkvetaren Maria Clara Medina för att prata om vilket språk som är mest användbart när man angör hamnar världen över. Sara Murillo Cortes och Tigran Feiler undersöker om spanskan kommer ta över USA.


Programmet sändes igår för första gången och sänds i repris under veckan - för exakta sändningstider gå hit!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Svenska folkpartiet i Helsingfors)


Här ett förslag till en SFP-demonstration som kan tillgripas i trängt läge. Samtliga finlandssvenska skolor har väggar prydda med namnlistor PRO PATRIA på dem som stupat i våra krig. Uppförstorade fotografier av dessa marmorplattor kunde skickas till Helsingfors för att ställas upp som en lång spaljé framför riksdagshuset.


Förhoppningsvis skulle denna demonstration fungera som en tyst kommentar till alla dem som anser att finnen "närt en orm vid sin barm".


Med bästa hälsningar


Jan Sederholm

finsk medborgare i Stockholm. 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Öppet brev till Sveriges regering och riksdag


Det pågår en organiserad kampanj mot svenska språkets ställning i Finland inför riksdagsvalet den 17 april. Betecknande är att Finskhetsförbundet organiserade en demonstration mot den s.k tvångssvenskan framför riksdagshuset i Helsingfors den 31 mars. Förbundet hade t.o.m anordnat busstransporter från Åbo, Imatra, Jyväskylä och Tammerfors.


Det påstås ibland att finlandssvenskarna "förmodligen är en av världens mest privilegierade minoriteter". Detta kan knappast stämma, eftersom andelen finländare som har svenska som modersmål har minskat från runt 15 procent till under 6 procent under de senaste tvåhundra åren. Detta har inte varit någon självklar utveckling. Det finns andra språk i Europa, som har liknande status som svenskan i Finland, och som inte alls har drabbats av samma nedgång - vissa har tvärtom revitaliserats. Det gäller bland annat det andra officiella språket i Irland, iriskan, kymriskan i Wales, de regionala språken katalanska, baskiska och galiciska i Spanien liksom tyskan i Sydtyrolen.


Orsakerna till svenskans tillbakagång i Finland är naturligtvis flerfaldiga: inflyttning av finskspråkiga till tidigare rent svenskspråkiga områden, särskilt i södra Finland, blandäktenskap, minoritetens språkliga följsamhet i förhållande till majoriteten och relativt stor utvandring till Sverige av svenskspråkiga har lett till att de svenskspråkigas andel kontinuerligt har sjunkit.


Men organiserade kampanjer riktade mot svenskan har också spelat stor roll. Den första skedde redan under slutet av 1800-talet, då den fennomanska (och nationalromantiska) föreställningen "ett språk, ett folk, en nation" lanserades. Detta tolkades av många som att de svenskspråkiga borde överge sitt språk i nationens intresse. På 1930-talet tog den finska ultrahögern sig an de svenskspråkiga ”femtekolonnarna” efter att först ha lyckats förbjuda kommunisterna. Många svenskspråkiga bytte språk och namn för att göra karriär.


Historien upprepar sig. I dag har nationalistiska och chauvinistiska kretsar i Finland med Finskhetens förbund och Sannfinländarna i spetsen återigen lanserat en kampanj mot det svenska språkets ställning i Finland. De skjuter in sig på den s.k tvångssvenskan, men målet är att beröva svenskan dess ställning som nationalspråk och på sikt göra Finland enspråkigt finskt. Denna kampanj har varit tämligen framgångsrik – Sannfinländarna har fått runt 18 procent i de senaste opinionsundersökningarna. Det värsta är att flera av de etablerade partierna tenderar att anpassa sig efter Sannfinländarnas retorik.


På Samlingspartiets kongress i juni i fjol röstade en knapp majoritet för att svenskan inte längre skulle vara obligatoriskt språk i den finländska skolan. En tredjedel av kongressdeltagarna röstade för att svenskan skulle avskaffas som nationalspråk. Mari Kiviniemi, statsminister från Centerpartiet, försökte triumfa igenom att Karleby i administrativt hänseende skulle överföras till det finskspråkiga Uleåborg i stället för att hållas kvar i den svenskspråkiga sfären i Österbotten. Efter att detta hade misslyckats gjorde hon ett utspel tillsammans med Vladimir Putin om att finskspråkiga skolbarn i östra Finland skulle kunna välja bort svenskan till förmån för ryskan. Fyra partiledare stöder den obligatoriska skolsvenskan enligt Yles valkompass; tre är delvis av samma åsikt, medan Timo Soino, Sannfinländarnas partiledare, är emot. I samma valkompass svarade drygt 60 procent av riksdagskandidaterna att de helt eller delvis var emot svenskan som obligatoriskt skolspråk.. Det genomförs också opinionsundersökningar om svenskans ställning, men vissa dem är så vinklade att de mest inbjuder till skratt. Finskhetsförbundet ställde exempelvis denna fråga i en opinionsundersökning: ”Tvåspråkigheten är inskriven i Finlands grundlag. Förutom Finland är alla andra Östersjöländer enspråkiga. Borde Finland bli officiellt enspråkigt, dock så att servicen för de svenskspråkiga tryggas?" 59 procent svarade ja på denna fråga.


Språksituationen i Finland är märklig och går tvärs emot utvecklingen i EU. EU:s språkpolitik går ut på att betona den språkliga mångfalden och stärka de mindre använda språken, regionala och minoritetsspråken. Det är bara i Slovakien, som det pågår en liknande kampanj mot den ungerska minoritetens språkliga rättigheter.


Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets kampanj mot den s.k tvångssvenskan är självfallet ytterst medveten. Först ”tvångssvenskan”; därefter står svenskans grundlagsfästa ställning på tur. "Tvång" är naturligtvis ett bestickande argument, som appellerar till människors bekvämlighet och grumliga föreställningar om frihet. Men faktum är att alla nationella utbildningssystem fastslår ett antal obligatoriska ämnen, inklusive språkämnen, för grundskolan och gymnasiet. Detta är otvivelaktigt ett tvång.


Det finns flera skäl till varför svenskan bör förbli ett obligatoriskt skolämne för de finskspråkiga eleverna och svenskan bevara sin grundlagsfästa ställning i Finland.


För det första är både finska och svenska Finlands nationalspråk. De båda språkens grundlagsfästa ställning är ett slags ömsesidigt löfte för att tala med Tarja Halonen. Det betyder att målsättningen bör vara att uppnå tvåspråkig kompetens hos hela befolkningen. Det är också den linje som framsynta finska politiker, som Paavo Lipponen, Martti Ahtisaari med flera driver.


För det andra finns det starka historiska skäl för att försvara svenskans ställning i Finland. Finland har ingått i Sverige på samma sätt som Norrland alltsedan åtminstone 1300-talet. Finnar deltog i de svenska kungavalen från och med mitten av 1300-talet. Den första lag som gällde i Finland var Hälsingelagen. Det är omöjligt att förstå finländska samhällsinstitutioner, lagar och rättsväsende, utan att inse att alla har tagit vägen västerifrån. Svenska fungerade som administrativt huvudspråk ända fram till 1892. Det går inte att klippa av banden till historien under hänvisning till att det är fråga om "gamla papper”.


För det tredje fungerar svenska språket i Finland som inkörsport till övriga Norden, med vilket Finland har nära band av historiska, kulturella, religiösa och politiska skäl. Det är bara på ett kortsiktigt individplan som svenska är "onyttigt" i Finland. Det räcker med att påpeka Sverige under 2009 var Finlands viktigaste exportland. Om därtill övriga Norden inkluderas, framför allt Danmark och Norge, där kunskaper i svenska är direkt gångbara, så har Norden fortfarande långt större ekonomisk betydelse för Finland än folkrika länder som Ryssland, Kina för att inte tala om Indien.


Slutligen är mångspråkighet i ett land en styrka och en viktig resurs. Finskspråkiga studenter brukar lyckas mycket bra i det engelskspråkiga TOEFL-testet, vilket bland annat hänger samman med att de läser svenska förutom engelska. Deras närmaste konkurrenter talar alla germanska språk. I det färdighetsindex för vuxna i engelska, som EF Education First nyligen publicerade och som bygger på drygt två miljoner tester, placerade Finland sig på femte plats tätt efter Norge, Holland, Danmark och Sverige.


Språkpolitik måste bygga på vissa enkla grundprinciper. Utgångspunkten måste vara alla språk har ett egenvärde och att alla har rätt att använda sitt språk. Dessutom är det i princip bara stora språk eller majoritetsspråk, som kan tränga undan eller äta upp mindre språk eller minoritetsspråk. Det senare kan bara bromsas genom att företrädare för majoritetsspråken intar en generös hållning till minoritetsspråken, och att företrädare för de senare framhärdar i att försvara sina språk. Alla partier i 2006 års riksdag i Sverige var till exempel ense om att stärka sverigefinskans och meänkielis rättsliga ställning och utöka förvaltningsområdena. Varje minoritetsspråk förtjänar stöd utifrån sin specifika situation och sina villkor.


Vi anser att Sveriges regering och riksdag ska uppmärksamma språksituationen i Finland och på lämpligt sätt motverka Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets rabiata kampanjer.

 

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret

Per-Owe Albinsson/Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


EF Education First, ursprungligen EF Språkresor, har låtit göra en undersökning av vuxnas (utanför de engelskspråkiga länderna) färdigheter i engelska. Undersökningen omfattar 44 länder och områden och bygger på provresultat från över två miljoner människor, som genomfört gratis tester på nätet från 2007 till 2009.


Undersökningen, EF English Profiency Index (EF EPI), visar att Norge, Holland, Danmark, Sverige och Finland – i den ordningen – uppvisar de bästa kunskaperna i engelska:


De 15 bästa länderna  på English Proficiency Index

Placering

Land

Indextal

Färdighet

1

Norge

69,09

Mycket hög

2.

Holland

67,93

Mycket hög

3.

Danmark

66,58

Mycket hög

4.

Sverige

66,26

Mycket hög

5.

Finland

61,25

Mycket hög

6.

Österrike

58,57

Hög

7.

Belgien

57,23

Hög  

8.

Tyskland

56,64

Hög  

9.

Malaysia

55,54

Hög  

10.

Polen

54,62

Hög  

11.

Schweiz

54,60

Moderat

12.

Hong Kong

54,44

Moderat

13.

Sydkorea

54,19

Moderat

14.

Japan

54,17

Moderat

15.

Portugal

53,62

Moderat



I rapporten pekar EF Education på att de fem länder, som är bäst placerade i detta index har vissa gemensamma drag:


  • De är välmående nordeuropeiska länder med begränsad folkmängd.
  • Deras huvudspråk talas bara av ett begränsat antal människor i världsmåttstock.
  • Deras invånare har lång skolgång bakom sig och klarar sig i regel ganska väl i internationella tester av allmän utbildningsnivå.

Det är förvånande att EF Education inte noterar att huvudspråken eller majoritetsspråken i Belgien, Danmark, Holland, Norge, Sverige, Schweiz, Tyskland, Österrike alla är germanska, d.v.s nära besläktade med engelskan. Om Island hade tagits med i undersökningen, skulle landet säkerligen hamnat bland de sex bästa.  Det är i och för sig märkligt att Schweiz kommer först på elfte plats, slaget av bl.a Malaysia och Polen. Finland sticker ut också ut. Men Finlands placering hänger ihop med att svenska är nationalspråk och att många finländare är tvåspråkiga i finska och svenska. Japan - och Tyskland - är inte precis länder med begränsad folkmängd.


Rapporten kan laddas ner här liksom en interaktiv karta.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Av Nätverket Språkförsvaret - 1 april 2011 19:31

I förrgår berättade vi om en demonstration, som skulle äga rum den 31/3, mot svenskan utanför riksdagen i Helsingfors. Hur det gick, berättas i dessa reportage från Vasabladet och Hufvudstadsbladet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språktidningen nr 3/2011 är nu ute. Ur innehållet:


Valsar med texten

Nu tillträder Ola Sigvardsson som allmänhetens pressombuds-man.

Läs mer


Tappar tecknen

I Kina medför den digitala revolutionen minskad skrivkunnighet.

Läs mer


Skriften flöt bort - och tillbaka

Miaos skriftspråk lever i skuggan av den fler-tusenåriga kinesiska skriften.

Läs mer


Hemlisar!

Ett kittlande språk som sliter på håret.

Läs mer


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28 29 30
<<< April 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se