Alla inlägg under mars 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 mars 2011 19:06


I en insändare, "Melodifestivalen har blivit så banal", i dagens DN kritiserar Henrik Scheutz årets melodifestival. Han fäster sig speciellt vid språkanvändningen:


"Vidare ogillar jag att de flesta sjunger på engelska. Passar inte längre vårt språk? Av årets tio finalister sjöng endast två på svenska. Jag menar att nationernas särart försvinner om alla ska sjunga på samma språk. Tävlingsbidragen borde låta som exempel 'Evighet' eller 'Tusen och en natt', och sjungas på svenska."

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret har begåvats med en recension på bloggen Stilisten den 10/3 2011. Jag vill inte påstå att recensionen är elak, snarast missvisande, eftersom författaren inte riktigt tycks ha förstått vad Språkförsvarets språkpolitik går ut på. Hon berättar att hon roat sig med att kika runt inne på språkförsvarets hemsida och rekommenderar läsarna att göra detsamma, ”om du vill fnissa lite åt människor som med rabiat frenesi försöker hävda det svenska språket och att man i Sverige ska använda svenska”.


Redan här reagerar jag. ”Rabiat frenesi”? Menar hon att det överhuvudtaget är fel att försvara ett språk mot ett annat? Är det fel att försvara svenskan gentemot engelskan? Är det fel att lägga ner så mycket energi på det? Vad exakt är det som man kan fnissa åt?


Artikelförfattaren väljer sedan ut ett antal citat, som hon tycker utmärker Språkförsvaret. Men är detta ett lämpligt angreppssätt för den som vill sätta sig in i en organisations språkpolitik? Jag skulle vilja rekommendera henne samma förhållningssätt som en gammal bekant till mig från samma rörelse på 1970-talet. Han berömde en viss artikel på sin blogg, vilket jag noterade, varvid jag i ett mejl till honom påpekade att jag var medförfattare till artikeln och upplyste honom om Språkförsvarets existens. Med en spårhunds säkra instinkt gick han direkt till det viktigaste dokumentet på Språkförsvarets webbplats, nämligen ”Förslag till programförklaring”. Detta dokument uttrycker i koncentrerad form Språkförsvarets språkpolitiska linje. Det bygger i sin tur bl.a på dokument som



Författaren ger också sken av att Språkförsvaret prioriterar språkvårdsfrågor. Detta är inte korrekt.


Språkförsvaret försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion, förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. I begreppet mångspråkighet innefattas inte bara det önskvärda i kunskaper i stora främmande språk utan också stöd till minoritetsspråk och hemspråk.


Även om Språkförsvaret anser att statusvården måste prioriteras, betyder detta inte att vi anser språkvård är oviktigt. Sverige har redan en förhållandevis välutvecklad språkvård med myndigheter, institutioner och föreningar som Språkrådet, Svenska Akademien, Språkvårdssamfundet liksom en rad terminologigrupper. Detta arbete stöder vi.


Dessutom är frågan var gränsen mellan statusvård och språkvård går. Språkförsvaret menar att namngivning av myndigheter, företag, projekt, arrangemang etc. på engelska i stället för på svenska är en statusfråga, inte en språkvårdsfråga. Byte av språk i dessa sammanhang signalerar alltid att engelskan har högre status än svenskan och markerar ”globalisering” och modernitet. Det var därför som Språkförsvaret JO-anmälde beteckningar som Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board, Luftfartsverkets ”airport” liksom kommunala engelskspråkiga slagord.


Författaren tycks se Språkförsvarets medlemmar som en samling knäppgökar. Då är den stora frågan varför medlemmar i Språkförsvaret har lyckats publicera sig i så många publikationer i Sverige – se Språkförsvarets författararkiv. Språkförsvaret spelade dessutom onekligen en viss roll i tillkomsten av en språklag för Sverige 2009, hur stor är svårt att mäta.


Jag hoppas dock att författaren är en kvinnlig motsvarighet till Saulus på väg till Damaskus.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 14 mars 2011 14:03

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Språkrådets inspirerande heldagskonferens om språken i Sverige, Språkrådsdagen, går i år av stapeln den 12 maj.


Språkrådet ordnar årligen en intressant, inspirerande och nyttig heldagskonferens om språken i Sverige. För dig inom myndigheter och kommuner, på universitet, skolor, bibliotek, tidningar, radio och teve – och för alla andra språkintresserade.

I en rad föredrag presenterar ledande språkvårdare och språkvetare nyheter i språkpolitiken och ny forskning om dagens svenska. Bland annat talar författaren Theodor Kallifatides om mötet med ett nytt språk. Dagen avslutas med mingel och utdelning av 2011 års stora språkvårdspriser:


  • Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning
  • Klarspråkskristallen för bästa och klaraste myndighetsspråk.

Konferensen hålls 12 maj 2011, kl. 9:30–16:30, på Folkets Hus, Barnhusgatan 12–14 i Stockholm. Sista anmälningsdag är 20 april 2011. Läs mer »


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Jag har i ett tidigare inlägg i nätdagboken  tagit upp problemet med att inhemska språk i så liten utsträckning används som undervisningsspråk söder om Sahara.


I Nordafrika är problemet delvis annorlunda. Arabiska används som undervisningsspråk, men standardarabiskan, som knappt är någons modersmål, avviker så starkt från den talade arabiskan, så att man faktiskt kan tala om diglossi. Detta leder också till inlärningsproblem för barnen när de skall börja skolan. Därför finns det arabiska lingvister, som förespråkar att man ska konstruera skriftspråk som bygger på den nationella varieteten, men frågan är mycket infekterad.  Det arabiska folkspråket, darija, har också låg status i förhållande till standarabiskan, fusha, bland gemene man, vilket illustreras av denna berättelse från Marocko. I Mahgreb, d.v.s Marocko, Algeriet och Tunisien, komplicerar franskans inflytande på talspråket ytterligare bilden. Många ungdomar i Mahgrebområdet använder t.o.m.franska som kommunikationsspråk. Den som vill sätta sig in i språksituationen i Nordafrika rekommenderas att besöka bloggen Jabal al-Lughat.


I Afrika söder om Sahara har de inhemska språken en mycket svag ställning som undervisningsspråk. I vissa länder, t.ex Ghana, fungerar engelska som undervisningsspråk från första klass i grundskolan, medan all undervisning på engelska startar fr.o.m fjärde klass i Kenya och Sydafrika. I en artikel i Verdens Gang den 27/2 2011 (finns inte på nätet) intervjuas Birgit Brock-Utne, professor vid Pedagogisk forskningsinstitutt vid Oslo universitet, som menar att den tidiga engelskan är ett uttryck för ”en totalt missförstådd internationalisering”, som leder till sämre inlärningsresultat för eleverna. Hon kallar det också för en ”idiotifiering” av Afrika.


I Tanzania sker all undervisning i den offentliga grundskolan på swahili, som 99 procent av befolkningen behärskar, antingen som förstaspråk eller som andraspråk. Däremot sker undervisningen på gymnasie- och universitetsnivå i Tanzania på engelska. Det finns en ökande tendens bland välbeställda tanzanier att sätta sina barn i privatägda grundskolor, där undervisningen sker på engelska.


Under sin tid 1987 - 1991 som professor vid universitet i Dar es Salaam tog Birgit Brock-Utne, som behärskar swahili, initiativ till LOITASA-projektet, som bl.a sponsras av NORAD/UD (NORAD är den norska motsvarigheten till SIDA). Inom ramen för detta projekt har man undersökt konsekvenserna av undervisning på engelska resp. swahili inom gymnasieskolorna (i några utvalda gymnasieskolor som fick undervisning och läroböcker på swahili). Birgit Brock-Utne säger i samma intervju:


Vi undersøkte først elever i videregående skole i Tanzania og sammenlignet elever som fikk undervisning på morsmålet swahili og elever som fikk undervisning på engelsk. Funnene var entydige. De som fikk undervisning på morsmålet, hade mye bedre resultater.”


Projektet har initierat liknande undersökningar mellan privata grundskolor med undervisning på engelska och offentliga grundskolor (som garanterats läroböcker på swahili, vilket inte alltid är fallet i Tanzania) med liknande resultat.


Birgit Brock-Utne konkluderar:


For oss i Norge er det selvfølge med undervisning på morsmålet som det også er i Tyskland, Sverige, Spania, Hellas. Ja, i alle europeisk land er det selvf ølge at elevene har morsmålet som sitt undervisningsspråk. Men ikke her i Afrika. Det finnes i det hele tatt ikke en videregående skole i hele Affrika der det undervises i språket elever og lærere kommuniserer best på; deres eget. Overalt er det allment akseptert at elever lærer best når de forstår hva læreren sier. I Afrika gjør de ikke det.”


Birgit Brock-Utne anser att de koloniala undervisningsspråken i Afrika fungerar som en barriär, som försvårar inhämtningen av ämneskunskaper, hindrar utvecklandet av det egna språket och faktiskt också inlärningen av kolonialspråket, i det här fallet engelska.


Dessvärre ökar också antalet skolor, fr.a friskolor, både grund- och gymnasieskolor, som undervisar på engelska, låt vara högst 50 procent, i Sverige. I Sverige finns det ingen möjlighet att skylla på ett förflutet som koloni till Storbritannien eller USA; här är det bara fråga om mental självkolonisering.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


De högerpopulistiska partierna i Norden, exempelvis  Sverigedemokraterna, Danskt Folkparti och Sannfinländarna, förespråkar alla en kulturpolitik, som värnar om det traditionella, äkta och identitetsskapande. Ludvig Hertzberg tar upp detta fenomen i en artikel idag i Svenska Dagbladet med fokus på Sannfinländarna. Han avrundar artikeln med att påpeka ett sannfinländskt självmål:


Och förstås har de en kulturpolitik med vilken de vill värna det traditionellt ”finska”. I en intervju i finlandssvensk radio i veckan försökte sannfinländaren Arto Välikangas försvara partiets formuleringar om att skattemedel inte bör gå till ”kvasikonstnärliga postmodernistiska experiment”, utan till uppbygglig äktfinsk konst av 1800-talstyp, sådan som ska kunna fungera som en källa till ”stolthet” och ”bättre självkänsla”. Nyttan igen.

 

Att de tre namngivna förebilderna var traditionsbrytande och internationellt orienterade, dessutom finlandssvenskar (Gallen-Kallela, Sibelius och Albert Edelfelt), verkade han inte ha tänkt närmare på. Sannfinländarnas inställning till Svenskfinland är förvisso av det fientliga slaget. Hittills har man agiterat för att slopa den obligatoriska skolsvenskan, medan den finlandssvenska minoriteten framför allt uppfattats som något av ett multikulturellt problem. Den finlandssvenska kulturen är, kantänka, inte längre nyttig nog.”


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 mars 2011 13:50



Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och f.d chef för Språkrådet, pläderar för tolkningens - och konferenstolkarnas - betydelse i detta inlägg på YouTube.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 11 mars 2011 13:31

Den nya webbplatsen och Svenska datatermgruppens verksamhet presenteras kortfattat på följande sätt:


"Pionjärwebbplatsen med anor från webbens barndom har till sist ersatts av modernare teknik. Och så har adressen till oss blivit enklare. Hör av dig via kontaktlänken ovan om du har synpunkter!

 

Svenska datatermgruppen är en brett sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras på svenska. I menyn till vänster finns länkar till övrig information om oss och om hur vi arbetar. Där finns också länkar till ordlistan och vårt övriga material men vi rekommenderar att du använder sökningen nedan om det är något specifikt du undrar över. "


Gå vidare hit!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 mars 2011 22:00

Som tidigare berättats i denna nätdagbok, har Sveriges Radio publicerat en avsiktsförklaring vid kontrollstationen 2011 - på väg mot 2019. Så här heter det uttryckligen om Sveriges Radios språkvårdande uppgift:


"Sveriges Radio har, i likhet med SVT och UR, kravet att vara folkbildande som utgångspunkt för all produktion. Lyssnaren ska i princip vinna ny kunskap i varje möte med Sveriges Radios program i FM-nätet och innehåll på webben. Språkanvändningen i Sveriges Radios sändningar har under mycket lång tid haft en normerande roll. Uppdraget att vara språkvårdande sker i det vardagliga genom att man värnar ett vårdat talspråk, men också genom att man följer språkets utveckling och förändring i särskilda språkprogram. Svenska språket är ett litet språk sett i ett internationellt perspektiv. Därför blir den kvalitetsjournalistik och originaljournalistik som Sveriges Radio producerar, både i FM och på nätet, extra viktig. Litterära texter i radio och radiodramatik på svenska språket har en särskild betydelse för svensk språkutveckling."

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29 30 31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards