Direktlänk till inlägg 25 mars 2011

Om att avskaffa eller frivilligt överge ett språk


Det finns ett fåtal fall där en folkgrupp kollektivt har beslutat att överge sitt språk i stället för att se det långsamt dö ut. Enligt Claude Hagège, fransk lingvist, i ”On the death and life of languages”, är yaaku det mest kända fallet:


Denna folkgrupp i norra och centrala Kenya talade ett språk som tillhörde den östra grenen av den kushitiska familjen. Yaakuerna jagade, samlade och fiskade, och levde ganska fattigt, vilket är vanligt bland nomader som huvudsakligen bedriver naturahushållning. För att förbättra sina levnadsvillkor, sökte många av dem arbete hos sina grannar, massajerna, vilkas hjordar de vaktade. Massajkulturen och -språket utövade ett växande inflytande på yaakuerna. De övergav sin tidigare endogami. Giftermål blev allt vanligare mellan de två etniska grupperna, och yaakuerna levnadssätt började att förändras, som ett resultat av att de skaffade boskap, mot en herdeekonomi. Det var samma process som hos andra jägare-samlare. Om yaakufruarna antog sina massajmäns språk, antog inte massajfruarna sina yaakumäns språk. Detta resulterade i att allt färre barn talade yaaku.” (sid. 137 – min översättning).


Detta ledde till att prominenta yaakuföreträdare anordnade ett offentligt möte på 30-talet. Diskussionerna på detta möte utmynnade i ett beslut att överge yaaku till förmån för massajspråket, eftersom det förra bl.a ansågs vara illa anpassat till den dominerande herdeekonomin.


Nu visar det sig dock att yaakuspråket har överlevt. I början av tjugohundratalet anordnades ett nytt möte, där man beslöt att försöka återuppliva språket. Några eldsjälar beslöt också att kontakta holländska lingvister för att utröna om det fanns tillräckliga resurser för att återuppliva språket. Dessa holländska lingvister besökte yaakuernas område 2005 och fann till sin förvåning att språket inte alls var utdött utan att åtminstone en handfull kunde tala det flytande. Mer om detta kan man läsa i denna artikel. Hur det har gått sedan vet jag inte.


I sin bok ”Sverige, Sverige!Fosterland?” från 2006 och i en efterföljande intervju i Aftonbladet  och i artiklar i Dagens Nyheter (inte längre på nätet) pläderade Marian Radetzki för att svenskarna borde överge sitt modersmål till förmån för engelskan. Exakt hur detta skulle gå till, framgick aldrig. Att sammankalla ett offentligt möte för alla berörda låter sig näppeligen göras.


Men nog finns det en del svenskar, som uppträder lika aningslöst som yaakuerna. Därför är det bättre att stämma i bäcken än i ån. Om engelskan som högstatusspråk vinner allt mer terräng i det svenska samhället, så kan det bli svårt att bromsa utvecklingen. Svenskan kommer dock att överleva i minst 80 år till, eftersom det ännu inte finns några tecken på att svenskspråkiga har slutat förmedla sitt språk till sina barn och inte heller att svenskar har övergått till att prata engelska med det stora flertalet invandrare. I yaakuernas fall talade inga barn längre det ursprungliga språket, om nu inte det nämnda revitaliseringsförsöket burit frukt.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 
 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

26 mars 2011 12:50

Tack för tipset - artikeln i Information har länkats på webbplatsen.

 
Ingen bild

Anders Lotsson

30 mars 2011 18:39

Ett folk som beslöt att överge sitt språk är ubykherna, en folkgrupp från norra Kaukasus. De övergav sitt hemland när ryssarna erövrade det och emigrerade till nuvarande Turkiet. Deras äldste beslöt att det var mer praktiskt om barnen lärde sig turkiska. Jag vet inte om det finns någon kvar som talar språket, men det är dokumenterat. Språket var nära släkt med andra nordkaukasiska språk som abkhasiska.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

30 mars 2011 20:54

Var inte ubykh ett språk som också innehöll osedvanligt många konsonantfonem?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 juli 16:27

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:   ”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juli 11:35

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:   ”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juli 15:04

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juli 19:42


  Institutet för språk och folkminnen skriver på sin webbplats:   "De uttrycksfulla figurerna har blivit ett självklart inslag i sociala medier, SMS och Oxford Dictionary. Idag firas den internationella emoji-dagen."   Läs vidare här!   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juli 08:00

Google har förbättrat sin översättningstjänst, Google Översätt (Google Translate), enligt denna artikel. Det tidigare systemet tog mening efter mening och översatte enskilda ord:   ”Men i slutet på förra året började bolaget ändra på system...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29 30 31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se