Direktlänk till inlägg 15 mars 2011

Språkförsvaret recenserat igen

Språkförsvaret har begåvats med en recension på bloggen Stilisten den 10/3 2011. Jag vill inte påstå att recensionen är elak, snarast missvisande, eftersom författaren inte riktigt tycks ha förstått vad Språkförsvarets språkpolitik går ut på. Hon berättar att hon roat sig med att kika runt inne på språkförsvarets hemsida och rekommenderar läsarna att göra detsamma, ”om du vill fnissa lite åt människor som med rabiat frenesi försöker hävda det svenska språket och att man i Sverige ska använda svenska”.


Redan här reagerar jag. ”Rabiat frenesi”? Menar hon att det överhuvudtaget är fel att försvara ett språk mot ett annat? Är det fel att försvara svenskan gentemot engelskan? Är det fel att lägga ner så mycket energi på det? Vad exakt är det som man kan fnissa åt?


Artikelförfattaren väljer sedan ut ett antal citat, som hon tycker utmärker Språkförsvaret. Men är detta ett lämpligt angreppssätt för den som vill sätta sig in i en organisations språkpolitik? Jag skulle vilja rekommendera henne samma förhållningssätt som en gammal bekant till mig från samma rörelse på 1970-talet. Han berömde en viss artikel på sin blogg, vilket jag noterade, varvid jag i ett mejl till honom påpekade att jag var medförfattare till artikeln och upplyste honom om Språkförsvarets existens. Med en spårhunds säkra instinkt gick han direkt till det viktigaste dokumentet på Språkförsvarets webbplats, nämligen ”Förslag till programförklaring”. Detta dokument uttrycker i koncentrerad form Språkförsvarets språkpolitiska linje. Det bygger i sin tur bl.a på dokument som



Författaren ger också sken av att Språkförsvaret prioriterar språkvårdsfrågor. Detta är inte korrekt.


Språkförsvaret försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion, förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. I begreppet mångspråkighet innefattas inte bara det önskvärda i kunskaper i stora främmande språk utan också stöd till minoritetsspråk och hemspråk.


Även om Språkförsvaret anser att statusvården måste prioriteras, betyder detta inte att vi anser språkvård är oviktigt. Sverige har redan en förhållandevis välutvecklad språkvård med myndigheter, institutioner och föreningar som Språkrådet, Svenska Akademien, Språkvårdssamfundet liksom en rad terminologigrupper. Detta arbete stöder vi.


Dessutom är frågan var gränsen mellan statusvård och språkvård går. Språkförsvaret menar att namngivning av myndigheter, företag, projekt, arrangemang etc. på engelska i stället för på svenska är en statusfråga, inte en språkvårdsfråga. Byte av språk i dessa sammanhang signalerar alltid att engelskan har högre status än svenskan och markerar ”globalisering” och modernitet. Det var därför som Språkförsvaret JO-anmälde beteckningar som Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board, Luftfartsverkets ”airport” liksom kommunala engelskspråkiga slagord.


Författaren tycks se Språkförsvarets medlemmar som en samling knäppgökar. Då är den stora frågan varför medlemmar i Språkförsvaret har lyckats publicera sig i så många publikationer i Sverige – se Språkförsvarets författararkiv. Språkförsvaret spelade dessutom onekligen en viss roll i tillkomsten av en språklag för Sverige 2009, hur stor är svårt att mäta.


Jag hoppas dock att författaren är en kvinnlig motsvarighet till Saulus på väg till Damaskus.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 
 
Ingen bild

eb

16 mars 2011 21:20

Läste just nu recensionen på Stilisten, och min första tanke var: kan det lilla inlägget som gjordes där verkligen ens kan kalla för recension..? Då det helt saknar analys eller vettiga värderingar som anförda mot språkförsvarets hemsida. I stort sett presenterar författaren enbart ett antal citat som hon finner lustiga, och troligen är hon rätt själv om det..

Tragiskt nog visar denna arbetslösa "språkvetare" att hon fortfarnade hör hemma i skolbänken -där hon (trots examen) också sitter, och också bör sitta tills den dagen hon inser värdet av den organisation som ytterst försvarar essensen av det som hon (med sin vetsap om) hoppas på att kunna försörja sig med.

 
Ingen bild

lr.

20 mars 2011 15:50

"Författaren tycks se Språkförsvarets medlemmar som en samling knäppgökar. Då är den stora frågan varför medlemmar i Språkförsvaret har lyckats publicera sig i så många publikationer i Sverige "

Även om språkförsvarare är allt annat än knäppgökar bör det sägas att man kan bli publicerad utan att ha speciellt avancerade tankar att komma med.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 26 maj 19:17

Anonyma språkfilosofer har nyligen firat att gruppen har funnits i ett år på Facebook. Här är det senaste inlägget av Mats Mobärg:   ”Att sätta upp ’mål’ och vara ’målrelaterad’ är populärt nu för tiden, men det är i...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 24 maj 17:53

  Tyskakurs med Stefan Löfven!   Har han månne bytt sitt "första EU-språk" nu när Theresa May med landsmän/landsmanninor är på väg ut ur EU. ;-)   Också språkförsvarare   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 23 maj 20:09

Se ”Elgiganten förbjöd anställda att tala hemspråk”. Man talar det språk som de flesta förstår och det är (fortfarande) svenska i Sverige.   Vad får man för sammanhållning på arbetsplatsen om alla sitter och pratar på sitt eget språk?...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 maj 11:28

Klimatet i Norden kan vara lite bistert och naturen är på sina ställen ganska karg. En del svenskar tycks överföra detta till språken som talas här och tror att dessa är ordfattiga och osköna. Det är naturligtvis helt fel. Hur kan då språken i Norden...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 15:00

Igår intervjuades Björn Ranelid i Dagens Nyheter med anledning av att han idag fyller 70 år. Under åren har Björn Ranelid fått många priser: Augustpriset, Aftonbladets kulturpris, Region Skånes stora kulturpris, Malmö fotbollförenings kulturpris, Has...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29 30 31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se