Alla inlägg den 13 mars 2011


Jag har i ett tidigare inlägg i nätdagboken  tagit upp problemet med att inhemska språk i så liten utsträckning används som undervisningsspråk söder om Sahara.


I Nordafrika är problemet delvis annorlunda. Arabiska används som undervisningsspråk, men standardarabiskan, som knappt är någons modersmål, avviker så starkt från den talade arabiskan, så att man faktiskt kan tala om diglossi. Detta leder också till inlärningsproblem för barnen när de skall börja skolan. Därför finns det arabiska lingvister, som förespråkar att man ska konstruera skriftspråk som bygger på den nationella varieteten, men frågan är mycket infekterad.  Det arabiska folkspråket, darija, har också låg status i förhållande till standarabiskan, fusha, bland gemene man, vilket illustreras av denna berättelse från Marocko. I Mahgreb, d.v.s Marocko, Algeriet och Tunisien, komplicerar franskans inflytande på talspråket ytterligare bilden. Många ungdomar i Mahgrebområdet använder t.o.m.franska som kommunikationsspråk. Den som vill sätta sig in i språksituationen i Nordafrika rekommenderas att besöka bloggen Jabal al-Lughat.


I Afrika söder om Sahara har de inhemska språken en mycket svag ställning som undervisningsspråk. I vissa länder, t.ex Ghana, fungerar engelska som undervisningsspråk från första klass i grundskolan, medan all undervisning på engelska startar fr.o.m fjärde klass i Kenya och Sydafrika. I en artikel i Verdens Gang den 27/2 2011 (finns inte på nätet) intervjuas Birgit Brock-Utne, professor vid Pedagogisk forskningsinstitutt vid Oslo universitet, som menar att den tidiga engelskan är ett uttryck för ”en totalt missförstådd internationalisering”, som leder till sämre inlärningsresultat för eleverna. Hon kallar det också för en ”idiotifiering” av Afrika.


I Tanzania sker all undervisning i den offentliga grundskolan på swahili, som 99 procent av befolkningen behärskar, antingen som förstaspråk eller som andraspråk. Däremot sker undervisningen på gymnasie- och universitetsnivå i Tanzania på engelska. Det finns en ökande tendens bland välbeställda tanzanier att sätta sina barn i privatägda grundskolor, där undervisningen sker på engelska.


Under sin tid 1987 - 1991 som professor vid universitet i Dar es Salaam tog Birgit Brock-Utne, som behärskar swahili, initiativ till LOITASA-projektet, som bl.a sponsras av NORAD/UD (NORAD är den norska motsvarigheten till SIDA). Inom ramen för detta projekt har man undersökt konsekvenserna av undervisning på engelska resp. swahili inom gymnasieskolorna (i några utvalda gymnasieskolor som fick undervisning och läroböcker på swahili). Birgit Brock-Utne säger i samma intervju:


Vi undersøkte først elever i videregående skole i Tanzania og sammenlignet elever som fikk undervisning på morsmålet swahili og elever som fikk undervisning på engelsk. Funnene var entydige. De som fikk undervisning på morsmålet, hade mye bedre resultater.”


Projektet har initierat liknande undersökningar mellan privata grundskolor med undervisning på engelska och offentliga grundskolor (som garanterats läroböcker på swahili, vilket inte alltid är fallet i Tanzania) med liknande resultat.


Birgit Brock-Utne konkluderar:


For oss i Norge er det selvfølge med undervisning på morsmålet som det også er i Tyskland, Sverige, Spania, Hellas. Ja, i alle europeisk land er det selvf ølge at elevene har morsmålet som sitt undervisningsspråk. Men ikke her i Afrika. Det finnes i det hele tatt ikke en videregående skole i hele Affrika der det undervises i språket elever og lærere kommuniserer best på; deres eget. Overalt er det allment akseptert at elever lærer best når de forstår hva læreren sier. I Afrika gjør de ikke det.”


Birgit Brock-Utne anser att de koloniala undervisningsspråken i Afrika fungerar som en barriär, som försvårar inhämtningen av ämneskunskaper, hindrar utvecklandet av det egna språket och faktiskt också inlärningen av kolonialspråket, i det här fallet engelska.


Dessvärre ökar också antalet skolor, fr.a friskolor, både grund- och gymnasieskolor, som undervisar på engelska, låt vara högst 50 procent, i Sverige. I Sverige finns det ingen möjlighet att skylla på ett förflutet som koloni till Storbritannien eller USA; här är det bara fråga om mental självkolonisering.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?
 Jag använder inte preteritum konjunktiv.
 Jag använder "vore".
 Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
 Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" m.fl.

Fråga mig

76 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29 30 31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se