Direktlänk till inlägg 5 mars 2011

Vad händer med det obestämda pronomenet "man"?

Jag citerar inledningsvis Gunnar Lund från ett tidigare inlägg : "Det är samma fenomen som man ser inom reklambranschen (Obs! Jag skrev inte som du ser inom reklambranschen, en anglicism som trängt in i svenskan på senare år)".


Att inte det obestämda pronomenet "man", till skillnad från i de skandinaviska språken och tyskan, existerar i engelskan har onekligen skapat ett problem för många. Inte så mycket för folk flest ("verklighetens folk"?) utanför storstadsregionerna, utan för de ängsligt anpassliga och dåligt utbildade trendnissarna i ledande samhälls-, näringslivs- och mediekretsar.

Smaka på det här citatet från den nyvalde styrelseledamoten i Ericsson, Jakob Wallenberg (dagens DN, s. 6 Ekonomidelen) om att skära ned antalet ledamöter i styrelsen: "Kan du [!] vara färre och ha korta, kärnfulla diskussioner gagnar det generellt ett företag"!


Min egen iakttagelse är att översättningen av det engelska obestämda "you" till "du" tog fart i det svenska IT-samfundet runt 1990, och därefter har spritt sig i vidare kretsar och ökat kontinuerligt. Lyssna gärna på hur våra vanligaste medialt aktiva valda företrädare uttrycker sig! Är man ett s.k nyhetsankare så är man också inne i samma sväng...


Däremot förtjänar de flesta av SVT:s professionella översättare från engelskan ett erkännande av att de klarar distinktionen mellan personliga och obestämda pronomen. (Att man (sic!) ska behöva skriva något sådant!)

 

Christer Jansson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

lr.

6 mars 2011 19:46

Tror aldrig jag hört någon säga fel på detta sätt. Däremot hör jag ofta folk säga "tjugoelva" och "nittonnittioåtta" i stället för 2011 och 1998.

Och visst har även engelskan ett obestämt pronomen: "one".

"I'd like to read more but one doesn't have the time."

 
Östen Dahl

Östen Dahl

7 mars 2011 07:13

Folk utanför storstadsregionerna kan onekligen ta det med ro om "man" försvinner - de har nämligen aldrig använt detta pronomen i sitt naturliga tal. Traditionella svenska dialekter har antingen "en" (mest i söder), "han" (mest i norr) eller faktiskt också "du" (mest i övre Norrland). "Man" är ett lån från lågtyskan som kom in under medeltiden i danska och svenska. I Norge finns det i bokmål men nynorsk och de flesta dialekter har "ein" - "du" är också mycket utbrett i norska, jag är inte säker på hur gammalt det är. Så när "man" i svenskan ger vika för "du" så byter vi egentligen bara ett lån (visserligen gammalt) mot ett annat. För övrigt har även engelska ett generiskt (obestämt) pronomen, nämligen "one" (alltså etymologiskt samma som "en"), fast det mest används i skriftspråk och av äldre brittiska akademiker.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

7 mars 2011 22:29

Östen,

du skriver: ”Folk utanför storstadsregionerna kan onekligen ta det med ro om ’man’ försvinner - de har nämligen aldrig använt detta pronomen i sitt naturliga tal. Traditionella svenska dialekter har antingen ’en’ (mest i söder), ’han’ (mest i norr) eller faktiskt också ’du’ (mest i övre Norrland). ”

”Aldrig” tycker jag är överord i sammanhanget. Jag är absolut ingen expert på dialekter i allmänhet. Däremot är jag uppvuxen med flera hälsingedialekter, arbrå-, njutångers- och enångersdialekterna och när jag gick i Hudiksvalls Högre allmänna läroverk stiftade jag bekantskap med alla dialekter från det nordöstra hörnet av Hälsingland. Jag kan absolut inte minnas att vi använde något annat obestämt pronomen än ”man/en”. ”Man/en gör så gott man/en kan”. Mina föräldrar, mor- och farföräldrar, talade alla genuin dialekt, eftersom ingen av dem hade haft en längre skolgång än fem år. Min farmor och mormor hade förmodligen inte ens varit utanför Hälsinglands gränser.

Enligt Norstedts etymologiska ordbok togs ”man” in från tyskan under yngre fornsvensk period, d.v.s 1375-1526. I SAOB heter det att pronomenet har utvecklats ur substantivet ”man” under inflytande från medelhögtyskan och tyskan:

MAN man⁴, pron. oböjl. Ordet lånar oblika kasusformer från pron. EN (se EN, räkn. V ³) o. korresponderar med possessivpron. SIN o. refl.pron SIG; jfr dock a α samt c α á ( man(n) 1526 osv. mandh c. 1620 )
[fsv. man, motsv. d. man; gm inflytande från mht. o. t. man utvecklat ur MAN, sbst.² 1 (o. 12); jfr ss. obest. subj. fsv. män, isl. menn, mnt. men, pl.; jfr med avs. på bet.-utvecklingen fr. on]

 
Östen Dahl

Östen Dahl

8 mars 2011 07:20

Du har rätt, "aldrig" är förstås en (retorisk) överdrift. Eller snarare borde jag ha skrivit "Det finns många människor utanför storstadsregionerna som aldrig har använt "man" i sitt naturliga tal." Vad du skriver visar att det i dina hemtrakter finns en variation mellan det standardspråkliga "man" och det mera så att säga folkliga "en". Jag misstänker att om man tittar i äldre dialekttexter så kommer "en" att vara dominerande. I standardspråket kan "en" bara vara objektsform, så "En gör så gott man en kan" anses inte korrekt. De båda beskrivningarna av etymologin du citerar motsäger inte varandra och inte heller vad jag sa; om man vill säga att det är ett lån från tyskan eller har uppstått genom inflytande från tyskan kan ju göra detsamma. Dock är jag något förbryllad av att det står "mht.", alltså medelhögtyska, jag trodde det borde vara lågtyska. För övrigt var det ursprungliga sättet att uttrycka generiska/allmänna påståenden i fornsvenskan att helt utelämna subjektet, liksom man gör i finska.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Ingen bild

Markus Söderman

8 mars 2011 17:35

Jag som också är en hälsingeson(från Ljusne i Söderhamns kommun) kan intyga att jag nog använder "man" och det också i dagligt tal.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

8 mars 2011 20:19

Däremot kan jag inte erinra mig om "man" eller "en" i subjektställning var mest frekvent i dessa hälsingedialekter. Den dialektala språkkänslan försvagas ju längre man vistas utanför ens ursprungliga språkområde. Det första skriftliga belägget, enligt SAOB,för "man" tycks härröra från 1520-talet. Hellquist skriver att "man" som obestämt pronomen var sällsynt under äldre fornsvenska, men det förekom alltså. Norstedts etymologiska ordbok hänvisar också till uttrycket "ser man på" som en lågtysk import, där "man" egentligen betyder "bara".

"Man" har i varje fall haft tid på sig att sprida sig även utanför Stockholm och Skåne, men spridningen kan jag inte uttala mig om.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29 30 31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards