Alla inlägg under mars 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 mars 2011 20:04

heter en ny språkgrupp på Facebook. Vi önskar gruppen lycka till!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 mars 2011 20:56

Nej, det är inte i Stockholm det sker utan i Helsingfors. Det är Finskhetsförbundet som anordnar denna demonstration mot den s.k tvångssvenskan, d.v.s att svenska är obligatoriskt undervisningsspråk i Finland. Fyra olika busstransporter från Åbo, Imatra, Jyväskylä respektive Tammerfors kommer att skyffla in folk till demonstrationen mot svenskan.


Finskhetsförbundets - och Sannfinländarnas - första delmål är att avskaffa svenska som obligatoriskt undervisningsspråk och därefter avskaffa svenska som nationalspråk jämställt med finskan och slutligen göra Finland enspråkigt finskt. Man undrar om Finskhetsförbundet och Sannfinländarna verkligen inbillar sig att avskaffandet av svenskan verkligen kommer att göra finländarna lyckligare och rikare, öka medellivslängden, minska självmordsfrekvensen, leda till att det finländska löparundret återuppstår eller att Nokia återtar förlorade marknadsandelar.


Läs kommentarer från Kenneth Myntti i Vasabladet, Benita Matsson-Eklund och Niklas Lampi  i Ålandstidningen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


är en programserie som sänds i Kunskapskanalen söndagar kl 21 med repris i SVT2 måndagar kl 14 och onsdagar kl 19.30 i Kunskapskanalen. Det första programmet om det påtvingade språkbytet i Tibet i serien sändes den 20/3.


Om språk – runt om i hela världen. Hur används språk politiskt? Och hur kan språk både föra samman och splittra människor? Möt människor vars liv och öden påverkats och styrts av deras språk. Programledare: Fatima Varhos.


Kina tvingar Tibet byta språk

Varannan vecka dör ett språk

Spanskan vs engelskan

Svenskan hotas i Finland

Ett folk, ett språk, en nation

Rätten till ett språk om bl.a nationella minoritetsspråk

Språket som vapen

Tekniken tar över


Texten hämtades från programpresentationen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 mars 2011 12:22


Det finns ett kort inslag om svenskan i Finland i Agenda (c:a 37 minuter in i programmet). Avsnittet är tillgängligt på SVT Play:
 
http://svtplay.se/v/2373833/agenda/del_11_av_20_-_textat


Inslaget är tillgängligt till den 28 juni.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2011 21:28

Enligt Riksdag & Departement kommer Regeringskansliet att införa svenskspråkiga e-postadresser någon gång under våren. I artikeln heter det:


"Den 1 juli 2009 trädde språklagen i kraft, som slår fast att svenska är huvudspråk i Sverige och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att se till att svenskan används och utvecklas.


För ett år sedan slog JO Hans-Gunnar Axberger fast att Regeringskansliets bruk av enbart engelska e-postadresser inte kunde anses som förenligt med språklagen, och att svenska e-postadresser därför borde införas snarast.


Men ännu har ingenting hänt. Till årets riksmöte har Leif Pagrotsky (S) motionerat om att svenska e-postadresser ska införas utan dröjsmål. I sitt svar hänvisar majoriteten till Regeringskansliets förvaltningsavdelning, som meddelar att 'arbetet befinner sig i sitt slutskede' och att svenska e-postadresser till regeringen planerar att införas under våren 2011."


Det bör påpekas att de två JO-anmälningar angående regeringens engelskspråkiga e-postadresser, som Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet, och Språkförsvaret gjorde sommaren 2009 fick mycken publicitet i pressen - Språkförsvarets JO-anmälan återfinns här. Det var dessa två anmälningar som JO tog ställning till.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Enligt denna rapport (sid. 24 - 27) från Skolverket fick 9400 elever i 42 grundskolor i Sverige engelskspråkig undervisning läsåret 2008/09, vilket motsvarar 1 procent av det totala antalet elever.

Den största aktören var Internationella Engelska Skolan, som hade 4900 elever av de 9400. IES fortsätter att expandera - för läsåret 2010/2011 beräknas 7400 elever gå i IES grundskoleklasser. Förmodligen har andelen elever som får engelskspråkig undervisning i grundskolan i det närmaste fördubblats läsåret 2010/2011.

Skolverket har bekräftat att det inte finns någon liknande statistisk sammanställning för gymnasiet. Den bristen är skandalös. Det är viktigt att veta hur stor andelen elever som får engelskspråkig undervisning är och ökningstakten. Andelen är säkert betydligt större än i grundskolan, dels beroende på att det finns fler gymnasier som är friskolor än grundskolor och dels på grund av att engelskspråkig undervisning vanligtvis inleds det sjätte eller sjunde skolåret i grundskolan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 mars 2011 12:29

En medlem i Språkförsvaret har gått igenom svenskans och vissa andra språks närvaro på Wikipedia och berättar att svenskan ligger på en elfte plats bland 280 språk på Wikipedia (391000 artiklar). Norskan (bokmål) ligger på plats fjorton, finskan på plats sexton, danskan på plats tjugofyra, nynorska på plats fyrtiofem och isländska på plats sextiosju.


Längst ner på plats 280 finns språket kanuri med en artikel, men det är inget litet språk. Vi kan väl förvänta oss att stora språk såsom kinesiskan (plats tolv) och arabiskan (plats tjugofem) kommer att klättra uppåt så småningom.


PS. Det finns sex artiklar om Språkförsvaret på Wikipedia på lika många språk. Gissa vilken språkversion som utsatts för den mest hårdhänta redigeringen! D.S


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Det finns ett fåtal fall där en folkgrupp kollektivt har beslutat att överge sitt språk i stället för att se det långsamt dö ut. Enligt Claude Hagège, fransk lingvist, i ”On the death and life of languages”, är yaaku det mest kända fallet:


Denna folkgrupp i norra och centrala Kenya talade ett språk som tillhörde den östra grenen av den kushitiska familjen. Yaakuerna jagade, samlade och fiskade, och levde ganska fattigt, vilket är vanligt bland nomader som huvudsakligen bedriver naturahushållning. För att förbättra sina levnadsvillkor, sökte många av dem arbete hos sina grannar, massajerna, vilkas hjordar de vaktade. Massajkulturen och -språket utövade ett växande inflytande på yaakuerna. De övergav sin tidigare endogami. Giftermål blev allt vanligare mellan de två etniska grupperna, och yaakuerna levnadssätt började att förändras, som ett resultat av att de skaffade boskap, mot en herdeekonomi. Det var samma process som hos andra jägare-samlare. Om yaakufruarna antog sina massajmäns språk, antog inte massajfruarna sina yaakumäns språk. Detta resulterade i att allt färre barn talade yaaku.” (sid. 137 – min översättning).


Detta ledde till att prominenta yaakuföreträdare anordnade ett offentligt möte på 30-talet. Diskussionerna på detta möte utmynnade i ett beslut att överge yaaku till förmån för massajspråket, eftersom det förra bl.a ansågs vara illa anpassat till den dominerande herdeekonomin.


Nu visar det sig dock att yaakuspråket har överlevt. I början av tjugohundratalet anordnades ett nytt möte, där man beslöt att försöka återuppliva språket. Några eldsjälar beslöt också att kontakta holländska lingvister för att utröna om det fanns tillräckliga resurser för att återuppliva språket. Dessa holländska lingvister besökte yaakuernas område 2005 och fann till sin förvåning att språket inte alls var utdött utan att åtminstone en handfull kunde tala det flytande. Mer om detta kan man läsa i denna artikel. Hur det har gått sedan vet jag inte.


I sin bok ”Sverige, Sverige!Fosterland?” från 2006 och i en efterföljande intervju i Aftonbladet  och i artiklar i Dagens Nyheter (inte längre på nätet) pläderade Marian Radetzki för att svenskarna borde överge sitt modersmål till förmån för engelskan. Exakt hur detta skulle gå till, framgick aldrig. Att sammankalla ett offentligt möte för alla berörda låter sig näppeligen göras.


Men nog finns det en del svenskar, som uppträder lika aningslöst som yaakuerna. Därför är det bättre att stämma i bäcken än i ån. Om engelskan som högstatusspråk vinner allt mer terräng i det svenska samhället, så kan det bli svårt att bromsa utvecklingen. Svenskan kommer dock att överleva i minst 80 år till, eftersom det ännu inte finns några tecken på att svenskspråkiga har slutat förmedla sitt språk till sina barn och inte heller att svenskar har övergått till att prata engelska med det stora flertalet invandrare. I yaakuernas fall talade inga barn längre det ursprungliga språket, om nu inte det nämnda revitaliseringsförsöket burit frukt.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7
8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28
29 30 31
<<< Mars 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se