Det börjar bli svårt för såväl våra gamla som för våra invandrare att handla på ICA. Senast jag var där kunde jag konstatera att ordet "tvättmedel" inte längre dög. Det hade ersatts av "washing powder". Tvättmedlet var av fabrikatet Euroshopper (ICAs eget märke!). Jag kunde också se att de sålde "lamm racks" och "hälleflundra loins". Mitt 20 år gamla lexikon hade ingen rimlig översättning på vare sig "racks" eller "loins" och även om jag kan gissa vad orden betyder vore jag tacksam för en förklaring här.

Christian Hasfjord

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sustainability Day arrangeras av Miljöaktuellt och föreningen Näringslivets miljöchefer på Cirkus, Stockholm, den 12 april. Enligt arrangörerna har evenemanget ”sedan starten 2004 vuxit till att bli miljösveriges största konferens och mötesplats för hållbar affärsutveckling. Ifjol skaffade över 700 personer inspiration, kunskap och nya kontakter på Cirkus i Stockholm.”  

Bara en liten fråga: Varför inte ha dubbla titlar? Hållbarhetsdagen 2011 och den engelska titeln under? Varför ha engelskspråkiga titlar på bekostnad av svenska? Det kan väl knappast vara så att det är förbjudet att översätta titlar från engelska?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Skolvärlden skriver Anders Jalakas angående de ”engelskspråkiga” skolorna i Sverige (även om det kanske inte är hans valda rubrik) att undervisningen på engelska vid de så kallade Internationella skolorna i Sverige är mycket framgångsrika. Vart har nu de krav på källkritik och kritiskt granskande, som är så viktigt för Sveriges elever att lära sig, tagit vägen?

Vid ett minimum av efterforskning, se ex. John Aireys avhandling om studenter vid Kalmar Högskola, eller andra källor som sysslar med tvåspråkighet, är det helt uppenbart att undervisning på modersmålet är klart bäst, utom när det gäller inlärning av annat språk. Att använda sitt bästa verktyg, i detta fall det språk man behärskar bäst, är givetvis en klar fördel vid såväl kunskapsinhämtande som kritiskt tänkande. Det fantastiska språng som gjordes vid svenska universitet när ett fattigt U-land förvandlades till en välmående industrination, skedde när svenskan hade blivit undervisningsspråk.

De länder som till följd av kolonisation fortfarande är hänvisade till främmande språk vid såväl elementär som högre utbildning lider också av enorma svårigheter inom skola och forskning (se exempelvis Birgit Brock-Utne).

Stora framgångar för elever vid de engelskspråkiga skolorna handlar i stället om (vilket till en viss del antyds i artikeln) om högt motiverade elever från högutbildade hemförhållanden vilka bildar homogena klasser med studiero och få eller inga sociala problem och med klart fokus på kunskapsinhämtning.

Det är sådana klasser alla svenska lärare drömmer om, men så få lever med. Att utgå ifrån att eleverna skulle lära sig bättre om de undervisades på engelska är minst sagt befängt.

Det fanns en tid när vänsterhänta elever tvingades skriva med höger hand och det fungerade också till viss del. Men ingen skulle i dag hävda att det är bättre att använda den hand man sämst koordinerar. Hur kan då Skolvärlden hävda att man uppnår bättre resultat med ett språk man behärskar i mindre grad än sitt modersmål (svenska i det här fallet). Menar Skolvärlden att det engelska språket innehåller några metafysiska egenskaper som gör det lättare att lära sig på det språket? I så fall är det en sensationell upptäckt av nobelklass. Eller menar Skolvärlden att man alltid når bättre resultat om man bedriver studierna på ett språk som man inte kan så bra. Om detta är en sanning som Skolvärlden ställer sig bakom, borde den engelsktalande världen låta all undervisning ske på, förslagsvis, svenska

Arne Rubensson,

medlem av Språkförsvaret

I näringslivsdelen av dagens SvD berättar Maksym Chorny, som år 2006 kom till Sverige från Ukraina, om sina vedermödor när han sökte jobb. Trots universitetsutbildning i ekonomi från sitt hemland och anställning på bank lyckades han efter avslutad masterutbildning på KTH i ICT Entrepreneurship inte intressera någon enda arbetsgivare för sin kompetens. Han hade tillägnat sig purfärska specialistkunskaper inom it, där suget efter arbetskraft är stort. 50 platsansökningar hade han hunnit skicka iväg utan någon framgång.

Och nu kommer det! De flesta arbetsgivare krävde goda kunskaper i svenska, att tala engelska flytande räckte inte! 

Maksym, som tydligen är en klok man, tog beskeden ad notam och försökte sig på en utbildning inom SFI, vilken han dock snart ratade p g a undermålighet. Så hade han t ex frågat läraren om skillnaden mellan "här" och "hit", varpå läraren rådde honom att komma tillbaka nästa dag, så skulle hon ha tagit reda på svaret. (Man tar sig för pannan!)

Nå, Maksym hittade andra svenskstudier, och när han efter ett år hade avslutat dessa - svenskutbilning för utlandsfödda med ingenjörsutbildning - och byggt på med praktik, se då blev han anställd, på det företag där han genomförde sin praktik

Så, kära språkvänner, det finns hopp ändå, när svenska företag inom it-branschen kräver kunskaper i landets språk och inte bara accepterar engelskan rakt av.

Hela artikeln kan läsas här

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har lagt märke till att texten på flaskor med hygienprodukter för barn ofta ser konstig ut. Till exempel har vi en flaska "Baby wash" av märket Libero hemma i badrummet. Jag vet inte vad jag ska kalla det på svenska, kanske flytande barntvål; det står nämligen inte på flaskan vad produkten heter på svenska. Men en finsk översättning finns, på finska heter det tydligen "vauvan pesu".

Längre ner står det på svenska och finska att produkten är oparfymerad och innehåller nordiskt sockerbetsextrakt. På baksidan finns även text på danska och norska. Längre ner på baksidan av flaskan står det "Ingredients", sedan följer en lista med ämnen som produkten innehåller, och längst ner står det "Made in Sweden".

Det märkliga är att själva produktnamnet på svenska saknas. Samtidigt är inte all text översatt till engelska. En engelskspråkig person skulle t. ex. inte förstå om produkten innehåller parfym eller inte.

Flaskorna med Liberos "Bubble bath" och "Oil" ser likadana ut.

Och blöjorna har också engelska namn: Baby Soft, Comfort Fit, Up&Go...

Men det är inte bara Liberos produkter som ser ut så. På flaskan med barnolja från Apoteket står det "ACO BABY Bath Oil".

Natalia Zinovjeva

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Barnkonventionen finns nu i en version som skrivits speciellt för barn. Dessutom har konventionen översatts till våra nationella minoritetsspråk och till teckenspråk.

Så lyder rubriken på en artikel som Campus har publicerat om kinesiskans växande betydelse och popularitet. Tyvärr är artikeln varken daterad eller försedd med ett författarnamn, varför det är svårt att lägga ut den på Språkförsvarets webbplats:

"Sätt ordentlig guldkant på ditt CV med ett av världens svåraste språk. Tack och lov behöver du inte vara språkgeni för att kunna lära dig det. Här är tipsen för dig som vill lära dig nya maktspråket.

 Kina spelar en allt viktigare roll för den globala utvecklingen och därmed blir kinesiska ett starkt kort i ditt CV – vad du än arbetar med. Men hur svårt är det egentligen? Har karriärtåget redan gått för den om inte har satsat på kinesiska sedan barnsben? Shortcut har träffat fem svenskar som tacklar språket." Läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nr 1/2010 av Språktidningen har utkommit.

Ur innehållet:

Bildlig

Metaforerna dras till Björn Ranelid likt fjärilar till ljuset. Läs mer!

Ökad takt

Rörelse har ersatt det tillstånd av frid som mak tidigare stod för. Läs mer!

Vi begriper mindre än vi tror

Svåra ord är fortfarande svåra. Läs mer!

Han lägger svenskt kvack i näbbarna

Över halva sitt liv har han ägnat åt Kalle Ankas pratbubblor. Läs mer!

Jonas Hallberg

Lär dig bilska!  Läs mer!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)