Alla inlägg den 28 februari 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2011 20:45


Olemic Thommesen, ordförande för Föreningen Norden, skrev nyligen en debattartikel om den nordiska språkgemenskapen i norska Aftenposten, ur vilken artikel vi plockar några nyckelcitat:

 

Et viktig tema bør da være et mer forpliktende nordisk samarbeid. Samlet sett er vi i Norden verdens tiende største økonomi. Et sterkere, mer forpliktende nordisk samarbeid har derfor stort potensial når det gjelder internasjonal gjennomslagskraft. Behovet for et stort og fleksibelt arbeidsmarked kommer til å melde seg med stor tyngde. Norge og Sverige har eksempelvis for tiden stor utveksling av arbeidskraft, noe som er svært positivt for begge land.

 

Bedre rustet

 

Likeledes vet vi at våre respektive lands forsknings- og innovasjonsmiljøer er relativt små, og at vi gjennom operative kunnskapsnettverk på tvers av landegrensene vil stå bedre rustet til å hevde oss. Slik kunne jeg fortsette fra samfunnsområde til samfunnsområde. Mulighetene er kort og godt flere når vi har 25 millioner mennesker å ta av, enn om vi står alene nasjon for nasjon.

 

Det viktigste fortrinn Norden har fremfor mange andre regioner, er det språkfellesskapet vi har i skandinavisk. Når svenske ungdommer i tusentall får jobber i Norge er det språklige utgangspunktet en avgjørende faktor. De kan brukes med en gang. De forstår hva vi sier, og håndterer de sosiale kodene på en måte som ikke gjør dem særlig hjelpetrengende i det daglige. Så enkelt – og så viktig!

 

Lavt prioritert


Dessverre ser vi at språkforståelsen mellom de skandinaviske språkene er synkende blant unge mennesker. I stedet for en økt innsats i tråd med festtalene og målene i den Nordiske språkdeklarasjonen, ser vi at skandinavisk i praksis er svært lavt prioritert i alle de nordiske lands skoler. Norsk skole er ikke alene om dette.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2011 20:03

I den omvärldsanalys, ”Språksituationen i Sverige 2010”, som Språkrådet nyligen publicerade, tas också frågan om språkstatistik upp. Sverige bedriver nämligen ingen officiell statistikinhämtning om språksituationen i det egna landet i motsats till många andra jämförbara länder. Språkrådet skriver inledningvis:


Regeringens minoritetspolitiska reformer under 2009 och 2010 har inneburit att de nationella minoriteternas rättigheter stärkts. Det allmännas ansvar har förtydligats och förutsättningarna för minoritetspolitikens genomförande har blivit bättre. Till en del är alltså den kritik som Europarådet har riktat mot Sveriges efterlevnad av minoritetskonventionerna beaktad. Men mycket återstår att göra. Europarådets kritik mot bristen på officiell statistik kopplad till de nationella minoriteterna kvarstår. För att bland annat kunna göra meningsfulla revitaliseringsinsatser behöver vi kunskaper om hur många som använder ett visst minoritetsspråk, i vilken utsträckning de som använder språket behärskar det och i vilka geografiska områden det finns. Det borde vara möjligt att finna metoder för uppskattningar av etnisk och språklig tillhörighet som både är etiskt acceptabla och vetenskapligt tillförlitliga.”(Sid.3)


Senare i texten ges exempel varför det är viktigt med en tillförlitlig språkstatistik:


De har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter inom ett förvaltningsområde, men också vid kontakt med myndigheter utanför ett förvaltningsområde, om det finns personal som behärskar minoritetsspråken. Vidare har kommunerna skyldighet att ordna äldre- och barnomsorg som bedrivs helt eller delvis på minoritetsspråken om någon inom förvaltningsområdet önskar detta. I praktiken innebär det att en kommun som ingår i ett förvaltningsområde måste kartlägga språkkunskaperna hos all personal på förvaltningsmyndigheterna – för att kunna veta om man behöver rekrytera personal som talar något av minoritetsspråken. Kommunen måste också se till att det finns tolkar och översättare i minoritetsspråken. När det gäller förskoleverksamheten och äldreomsorgen måste man göra en liknande inventering. Var finns det förskolor eller avdelningar för barn som talar minoritetsspråk? Finns det behov av ytterligare förskoleplatser för minoritetsbarn? Finns det (tillräckligt) med personal inom äldreomsorgen som talar finska, meänkieli respektive samiska? Det är varje enskild kommuns ansvar att rekrytera administrativ personal, vårdpersonal och förskolepersonal med kunskaper i minoritetsspråken i den utsträckning som man bedömer behövs.”(Sid. 10-11)


Det är bara att instämma, men man kan faktiskt utveckla argumentation ytterligare, vilket skedde i en artikel av Jean Azar, Lars-Nila Lasko, Per-Åke Lindblom, Refik Sener och Kaarlo Voionmaa hösten 2008. Denna artikel publicerades i olika versioner i fjorton publikationer – se ”Tematiskt arkiv/Språkstatistik” på Språkförsvarets webbplats. I väntan på officiell språkstatistik rekommenderas Mikael Parkvalls ”Sveriges språk – vem talar vad och var?” , som är det närmaste man kan komma en tillförlitlig uppskattning av språkförhållandena i Sverige.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards