Alla inlägg under februari 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2011 20:45


Olemic Thommesen, ordförande för Föreningen Norden, skrev nyligen en debattartikel om den nordiska språkgemenskapen i norska Aftenposten, ur vilken artikel vi plockar några nyckelcitat:

 

Et viktig tema bør da være et mer forpliktende nordisk samarbeid. Samlet sett er vi i Norden verdens tiende største økonomi. Et sterkere, mer forpliktende nordisk samarbeid har derfor stort potensial når det gjelder internasjonal gjennomslagskraft. Behovet for et stort og fleksibelt arbeidsmarked kommer til å melde seg med stor tyngde. Norge og Sverige har eksempelvis for tiden stor utveksling av arbeidskraft, noe som er svært positivt for begge land.

 

Bedre rustet

 

Likeledes vet vi at våre respektive lands forsknings- og innovasjonsmiljøer er relativt små, og at vi gjennom operative kunnskapsnettverk på tvers av landegrensene vil stå bedre rustet til å hevde oss. Slik kunne jeg fortsette fra samfunnsområde til samfunnsområde. Mulighetene er kort og godt flere når vi har 25 millioner mennesker å ta av, enn om vi står alene nasjon for nasjon.

 

Det viktigste fortrinn Norden har fremfor mange andre regioner, er det språkfellesskapet vi har i skandinavisk. Når svenske ungdommer i tusentall får jobber i Norge er det språklige utgangspunktet en avgjørende faktor. De kan brukes med en gang. De forstår hva vi sier, og håndterer de sosiale kodene på en måte som ikke gjør dem særlig hjelpetrengende i det daglige. Så enkelt – og så viktig!

 

Lavt prioritert


Dessverre ser vi at språkforståelsen mellom de skandinaviske språkene er synkende blant unge mennesker. I stedet for en økt innsats i tråd med festtalene og målene i den Nordiske språkdeklarasjonen, ser vi at skandinavisk i praksis er svært lavt prioritert i alle de nordiske lands skoler. Norsk skole er ikke alene om dette.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2011 20:03

I den omvärldsanalys, ”Språksituationen i Sverige 2010”, som Språkrådet nyligen publicerade, tas också frågan om språkstatistik upp. Sverige bedriver nämligen ingen officiell statistikinhämtning om språksituationen i det egna landet i motsats till många andra jämförbara länder. Språkrådet skriver inledningvis:


Regeringens minoritetspolitiska reformer under 2009 och 2010 har inneburit att de nationella minoriteternas rättigheter stärkts. Det allmännas ansvar har förtydligats och förutsättningarna för minoritetspolitikens genomförande har blivit bättre. Till en del är alltså den kritik som Europarådet har riktat mot Sveriges efterlevnad av minoritetskonventionerna beaktad. Men mycket återstår att göra. Europarådets kritik mot bristen på officiell statistik kopplad till de nationella minoriteterna kvarstår. För att bland annat kunna göra meningsfulla revitaliseringsinsatser behöver vi kunskaper om hur många som använder ett visst minoritetsspråk, i vilken utsträckning de som använder språket behärskar det och i vilka geografiska områden det finns. Det borde vara möjligt att finna metoder för uppskattningar av etnisk och språklig tillhörighet som både är etiskt acceptabla och vetenskapligt tillförlitliga.”(Sid.3)


Senare i texten ges exempel varför det är viktigt med en tillförlitlig språkstatistik:


De har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter inom ett förvaltningsområde, men också vid kontakt med myndigheter utanför ett förvaltningsområde, om det finns personal som behärskar minoritetsspråken. Vidare har kommunerna skyldighet att ordna äldre- och barnomsorg som bedrivs helt eller delvis på minoritetsspråken om någon inom förvaltningsområdet önskar detta. I praktiken innebär det att en kommun som ingår i ett förvaltningsområde måste kartlägga språkkunskaperna hos all personal på förvaltningsmyndigheterna – för att kunna veta om man behöver rekrytera personal som talar något av minoritetsspråken. Kommunen måste också se till att det finns tolkar och översättare i minoritetsspråken. När det gäller förskoleverksamheten och äldreomsorgen måste man göra en liknande inventering. Var finns det förskolor eller avdelningar för barn som talar minoritetsspråk? Finns det behov av ytterligare förskoleplatser för minoritetsbarn? Finns det (tillräckligt) med personal inom äldreomsorgen som talar finska, meänkieli respektive samiska? Det är varje enskild kommuns ansvar att rekrytera administrativ personal, vårdpersonal och förskolepersonal med kunskaper i minoritetsspråken i den utsträckning som man bedömer behövs.”(Sid. 10-11)


Det är bara att instämma, men man kan faktiskt utveckla argumentation ytterligare, vilket skedde i en artikel av Jean Azar, Lars-Nila Lasko, Per-Åke Lindblom, Refik Sener och Kaarlo Voionmaa hösten 2008. Denna artikel publicerades i olika versioner i fjorton publikationer – se ”Tematiskt arkiv/Språkstatistik” på Språkförsvarets webbplats. I väntan på officiell språkstatistik rekommenderas Mikael Parkvalls ”Sveriges språk – vem talar vad och var?” , som är det närmaste man kan komma en tillförlitlig uppskattning av språkförhållandena i Sverige.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 februari 2011 19:22

 
ASR (Auktoriserade Språkutbildares Riksorganisation) har intervjuat  Karin Ehnbom-Palmquist, generalsekreterare i föreningen ”Svenskar i Världen”, om nödvändigheten att lära sig språk och underhålla sina språkkunskaper. Karin Ehnbom understryker vikten av språkkunskaper, som också är en av Språkförsvarets käpphästar


När vi frågar om vikten av att tala språket i det land man verkar svarar Karin, att det är helt avgörande för hur man ska lyckas med sitt uppdrag och känna sig hemma i landet. För att leva och arbeta i en internationell omgivning är goda kunskaper i språk helt avgörande. Man bör kunna uttrycka sig på olika formella nivåer – i affärsdiskussioner och förhandlingar, vid middagar och mingel och när man möter massmedia. Omgivning, medarbetare eller kunder förväntar sig att man talar deras språk. Karin betonar också vikten av att lära sig ett lands kultur. Det underlättar och berikar livet i landet. Man behöver, som privatperson, kunna prata med sina grannar, barnens lärare och i kvartersbutiken på rätt sätt.

Vi diskuterar det växande forskningsfältet – Språkekonomi, som betonar flerspråkighetens betydelse för ekonomin i allmänhet och för exportutvecklingen i synnerhet. Det uppskattas att språkbarriärer kan minska bilateral handel upp till mellan 75% och 170%.”

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2011 14:33

Vem hade väl trott att det redan på 1600- och 1700-talen fanns de som tyckte att svenska språket måste försvaras? En av de stridbara var en kvinnlig poet vid namn Sophia Elisabet Brenner (1659 - 1730), som är föremål för en understreckare av Lena Kåreland i SvD av den 23 februari.


Utgångspunkten för artikeln är ett nyutkommet litterärt verk om denna dam, Wår lärda skalde-fru, där tre redaktörer har sorterat bidrag av ett stort antal författare från olika kulturella specialområden.


På ett ställe skriver Lena Kåreland:


Även om Brenner var språkkunnig och flyhänt kunde åstadkomma dikter på främmande språk försvarade hon svenskan som litteraturspråk. Lars Wollin behandlar i sitt bidrag Brenners roll i svensk språkhistoria och redogör för dåtidens livliga debatt om svenska språkets företräden och svagheter. Brenners eget inlägg i den språkpolitiska debatten var en dikt om den amerikanska aloen som blommade praktfullt en hel vinter på herrgården Noor i Uppland. Aloen som reste sig så mäktigt ur den svenska myllan fick både symbolisera poesins möjlighet att blomstra i vårt land och det svenska språkets lämplighet för diktning även i den höga stilen."

 

Intet nytt under solen, således.


Hillo Nordström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2011 13:46

(Detta utdrag är hämtad från Språksituationen i Sverige 2010 - Omvärldsanalys utarbetad vid Språkrådet, som lades ut på nätet idag)


Ett och ett halvt år efter att språklagen trätt i kraft kan dess effekter sammanfattas med ett ökat intresse hos kommuner och myndigheter vad gäller förpliktelser särskilt mot minoritetsspråken. Klarspråksarbetet har tack vare språklagen fått större uppmärksamhet. För döva och hörselskadade har språklagen betytt att teckenspråket också i lagstiftningen erkänns som ett fullvärdigt språk, med samma skydd som de nationella minoritetsspråken. Det i sin tur har lett till ökad aktivitet från de teckenspråkiga. Även om språklagen inte är en rättighetslag så är den ett starkt argumentationsstöd i strävandena¨att ge teckenspråkiga tillgång till sitt språk, inom skola och förskola, äldrevård, i myndighetskontakter etc.


Från allmänhetens sida har språklagen främst uppfattats som en lag mot användningen av engelska i det svenska samhället – att döma av JO-anmälningarna om brott mot språklagen. De anmälningar som fick mest medial uppmärksamhet gällde regeringens bruk av engelska e-postadresser. Två anmälningar mot regeringens e-postadresser gjordes strax efter att språklagen trätt i kraft i juli 2009. I februari 2010 kom JO:s beslut. Resonemanget gick i korthet ut på att utformningen av myndigheters e-postadresser ligger utanför det kärnområde som språklagen syftar på när den kräver att svenska ska användas. Att en e-postadress skrivs på engelska anses inte utgöra ett hinder mot att kommunicera med myndigheten i allmänhet. Däremot innebär språklagen ett ansvar för svenska språkets användning och utveckling – ett ansvar som åläggs varje myndighet. Som JO skriver bör ”tyngden av det ansvarets räckvidd […] vägas mot den enskilda myndighetens roll och ställning”. Regeringskansliets roll är unik och därför är bruket av engelska e-postadresser inte förenligt med statens särskilda språkvårdsansvar. JO fann alltså att regeringens e-postadresser stod i strid med språklagens bestämmelser. Regeringen svarade att man inom kort skulle se över möjligheterna att använda både svenska och engelska e-postadresser. Något tekniskt hinder föreligger ju inte, varken att ha dubbla e-postadresser eller att använda å, ä och ö i adresserna. Med detta lät sig JO nöja och konstaterade att ”[det] finns skäl att utgå från att problemet är på väg att lösas”. (JO, beslut 2010-02-19, dnr 3913-2009, 3932-2009) I skrivande stund, ett år efter JO:s beslut, har fortfarande inget hänt med e-postadresserna!


Från juli 2009 fram till mars 2010 gjordes totalt nio anmälningar till JO som rörde

engelska namn och slogans. Stockholms kommun anmäldes till exempel för användningarna ”Stockholm Visitors Board”, ”Stockholm Business Region”, ”Stockholm Entertainment District”, “The Capital of Scandinavia”, ”Waterfront” och “Love 2010” (i samband med kronprinsessan Victorias bröllop). I samtliga fall slår JO fast att det inte finns något generellt förbud mot att använda engelska utanför kärnområdet, men att myndigheten eller kommunen ifråga ska betänka att ”det allmänna [har] ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”.


Två anmälningar om användning av engelska har fallit utanför språklagens räckvidd. I mars 2010 gjordes en JO-anmälan mot Handelshögskolan i Stockholm. Frågan gällde information på skolans webbplats (www.hhs.se/Library) som bara fanns på engelska. Anmälaren påpekade också att biblioteket sköter all kommunikation på engelska. JO tog emellertid inte upp frågan med motiveringen att Handelshögskolan i Stockholm är en privat skola och alltså inte står under JO:s tillsyn. I oktober 2010 anmäldes Stockholms lokaltrafik, SL, eftersom man satt ut nya gummiplattor som ska varna för förbipasserade spårvagnar på övergångsstället vid Regeringsgatan/Hamngatan. Varningsskyltarna är helt på engelska. JO tog inte upp fallet och motiverade det med att SL inte är en myndighet (utan ett aktiebolag).


Också Högskoleverket har yttrat sig i en fråga med anknytning till språklagen. I april 2010 gjorde en student en anmälan mot Högskolan i Kristianstad till Högskoleverket på grund av otydliga anvisningar om examination på kursen Strategic Human Resourse Management. Högskoleverket framförde mild kritik mot högskolan beträffande anvisningarna.


I samband med att man granskade kursplanen fann man dock att den var helt

på engelska, vilket man i beslutet (som ju egentligen rörde en annan fråga) kritiserade högskolan för. Högskoleverket konstaterade att kursplaner är att betrakta som föreskrifter och därför alltid ska finnas på svenska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2011 12:35


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

 

Vad ska crowdsourcing heta på svenska? Ingen annan fråga har engagerat våra Facebookföljare i lika hög grad.

 

Crowdsourcing betyder ungefär ’att lägga ut en uppgift på en odefinierad grupp människor, framför allt på nätet’. Ett exempel är när någon ber sina Facebookföljare att komma med förslag på vad något ska kallas – alltså precis det vi har ägnat oss åt i det här fallet. Ett annat exempel är när flera översättare samtidigt jobbar med ett material och redigerar och förbättrar varandras versioner av texten. Crowdsourcing förknippas av en del med gratisarbete – men det är det inte alltid.

Det är svårt att ge ett entydigt råd eftersom olika ord passar i olika sammanhang. Men vi vill i alla fall sammanfatta diskussionen och ge några förslag på tänkbara svenska översättningar till crowdsourcing: samtänk, folkentreprenad, samentreprenad, svärmarbete, tankeverkstad, grupparbete, allemansdelegering, tänktalko (talko är finska för gemensamt frivilligarbete), tillsamrande. Se hela listan på vår Facebooksida.

De flesta av följarna önskar sig ett svenskt ord – bara ett fåtal av dem som har svarat vill behålla engelskans crowdsourcing. Men som en följare påpekar är det alltid svårt att hitta ett bra svenskt ord för något som är grumligt och mångtydligt på originalspråket. Någon påpekar också att det engelska ordet faktiskt betonar aktiviteten hos beställaren – alltså den som lägger ut uppgiften. Det tycks de flesta vilja komma ifrån på svenska, eftersom många av förslagen betonar samarbetet, inte beställningsformen. Ett annat tydligt mönster är att många undviker en direktöversättning av crowd ('hop', 'massa'). Det kan vara värt att ha i åtanke när man väljer ett svenskt ord för företeelsen.


Kommentar: Denna fråga har diskuterats tidigare i denna nätdagbok i form av två inlägg och ett antal kommentarer. Det första, ”Behövs verkligen ’crowdsourcing’?”, publicerades den 25/10 2010, och det andra ”’Crowdsourcing’ igen” den 9/12 2010.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 februari 2011 20:29

Besökte nyligen Mc Donald´s i Älvsjö i Stockholm och såg till min glädje att den lokala franchisetagaren hos det i grunden amerikanska företaget använder sig av svenskspråkiga varningsskyltar. Har tidigare sett exempel på att vissa företagare anser att vi svenskspråkiga ska nöja oss med engelskspråkig information.


Tummen upp för Mc Donald´s i Älvsjö alltså!


Albin


(Denna nätdagbok är knuten till Nätverket Språkförsvaret)  

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 februari 2011 15:20

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


I dag, 21 februari, är det internationella modersmålsdagen. Det uppmärksammas på olika sätt runtom i Sverige och världen.


I Sverige talas kanske mellan 150 och 200 modersmål. Störst är svenskan med ungefär 8 miljoner talare, näst störst finskan med ca 300 000 talare. Många modersmål har bara ett par hundra talare i Sverige, som de afrikanska språken woolof eller mandinka.

Det är viktigt för varje människa att få möjlighet att använda och bli bra på sitt modersmål – en rättighet som är självklar för många, men långt ifrån för alla. Forskningen visar dessutom att invandrarbarn som får mycket undervisning på sitt modersmål klarar sig bättre i skolan, och de blir ofta också bättre på svenska.

Årets tema för modersmålsdagen är informations- och kommunikationsteknik. Läs mer på Unescos webbplats (på engelska).

På Skolverkets sidor Tema Modersmål finns en lista med aktiviteter för modersmålsdagen och för hela veckan. Där finns tips på filmfestivaler, sagostunder och diktläsningar över hela landet. Passa på att fira den språkliga mångfalden i Sverige och i världen!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se