Alla inlägg under januari 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 januari 2011 18:50


(Texten hämtad från Språkrådets webbplats)


På ett seminarium 20 januari kommer Språkrådet och webbyrån Funka att presentera en undersökning om hur besökare uppfattar webbinformation som översatts automatiskt. Med finansiering av Internetfonden och i samarbete med Språkrådet har webbyrån Funka genomfört ett projekt där man testat hur besökare uppfattar information som översatts automatiskt och presenteras på webben.

Automatiska översättningar innebär stora möjligheter att presentera information på många språk. Projektet går ut på att undersöka vad som händer när översättningen inte blir riktigt bra. Hur uppfattar besökaren information som presenteras med konstig grammatik? Vem har ansvaret om besökaren får fel information genom en automatisk översättning som presenteras i samma gränssnitt som originalspråkets webbplats? Finns det något man kan göra för att förbättra översättningarna eller undvika risker?

Funka presenterar resultatet av undersökningen och ger tillsammans med Språkrådet rekommendationer kring hur automatiska översättningar ska användas. Seminariet ingår i projektet som finansieras av Internetfonden och är därmed gratis. Plats: World Trade Center, Stockholm Tid: Torsdag 20 januari kl. 13–16. Anmälan på Funkas webb.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 januari 2011 21:59


Inte någon officiell språkstatistik i varje fall. Men det finns ett seriöst försök att uppskatta antalet talare av olika språk i Sverige  i form av en resonerande framställning av Mikael Parkvall, vilken numera alltså ligger ute på nätet. Denna rapport, som egentligen förtjänar att publiceras i bokform, är det närmaste man kan komma en realistisk uppskattning av språkförhållandena i Sverige. Mikael Parkvall motiverar tillkomsten av rapporten i förordet på följande sätt:


Denna bok är föranledd av det enkla faktum att det inte finns någon tillförlitlig statistik över vilka språk som talas i Sverige. Ingen vet hur många som talar vad, och var talarna bor – eller ens vilka språk som alls finns representerade i landet. Man kan naturligtvis tycka att det finns mer trängande behov i samhället än just detta, men det märkliga är att behovet ofta erkänns – implicit eller explicit – i litteraturen, vilket vi ska se en del exempel på i det följande.

 

Föreliggande skrift är ett försök att råda åtminstone någon bot på denna brist, även om mina uppskattningar självfallet inte är oantastliga. Om landets myndigheter hade visat något som helst intresse för att kartlägga språksituationen i Sverige skulle mitt bidrag inte ha behövts, men som läget är nu måste rimligen detta försök vara bättre än inga seriösa uppskattningar alls.”


Den artikel, ”Sverige behöver en språkstatistik som bygger på fakta”, som skrevs av Jean Azar, Lars-Nila Lasko, Refik Sener, Kaarlo Voionmaa och undertecknad och som publicerades i olika versioner i totalt fjorton dagstidningar och tidskrifter hösten 2009, byggde på Mikael Parkvalls manuskript.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 januari 2011 19:14


(Texten är hämtad från förlagspresentationen)


Varför vet alla med svenska som modersmål att det heter "en intressant bok" och inte "en bok intressant"? Det beror på vår fantastiska, inre grammatik.

Insikten om hur man uttrycker sig på modersmålet är något som barnet lär sig under de första levnadsåren, och redan i treårsåldern behärskar barnet så gott som automatiskt huvuddelen av de omedvetna regler och principer som styr hur meningarna i modersmålet är uppbyggda. Dessa regler och principer är framvaskade med hjälp av barnets inre grammatik ur det språk som talas runt barnet. Denna inre grammatik utgör i sin tur en del av människans biologiska uppbyggnad, och skiljer oss från alla andra levande varelser. Den lingvistiska teori med vilken vi kan studera den inre grammatiken är den generativa grammatiken i dess moderna form, det minimalistiska programmet.

I sin vardagliga betydelse är grammatiken en bok där vi hittar uppgifter om hur olika ord böjs, hur ordklasser och satsdelar definieras, vilken ordning leden i en sats kommer i etc. Där beskrivs den yttre grammatiken, dvs. den grammatik som kan utläsas från språkprov, korpusar och andra källor som visar hur olika språkbrukare har använt de regler som deras inre grammatik försett dem med. Den yttre grammatiken är ett språkspecifikt socialt fenomen, den inre ett biologiskt fenomen, gemensamt för alla språk.

I normala fall är vi inte medvetna om den inre grammatiken, medan vissa av den yttre grammatikens regler är synliga, särskilt de som normerar vårt språk och får oss att uttrycka oss på ett sätt som inte helt behöver stämma med vår inre grammatik. Den inre grammatiken är osynlig och okänd för de flesta, trots att vi ständigt använder den, på samma sätt som musklernas samspel med senor och skelett när vi går är okänt för de flesta av oss. I båda fallen är det så att när det okända görs synligt framträder ett fascinerande system av samspelande strukturer där små, till synes obetydliga, detaljer kan ha genomgripande effekter.

I Den fantastiska grammatiken ger professor Christer Platzack, med svenskans grammatik i centrum, en översiktlig presentation av hur den inre grammatiken skapar en grundläggande grammatisk struktur som förenar den språkliga formen med innehållet. Resultatet blir ett redskap som vi kan använda för tänkande och kommunikation i alla upptänkliga situationer.


Christer Platzack: Den fantastiska grammatiken – En minimalistisk beskrivning av svenskan

ISBN: 978-91-1-302842-2


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 januari 2011 15:33

Det visar poeten Eva Ström som har översatt ingenting mindre än giganten Shakespeares sonetter.


Enligt recensenten  Carl-Johan Malmbergs artikel i SvD av idag, så har dessa dikter aldrig låtit bättre. Eva Ström bevisar att svenskan är poetiskt smidig, och hon motbevisar att svenskan skulle vara rimfattig.

 

Underbar läsning för en språkförsvarare. Nu  blir det till att inhandla sonetterna, såväl i original som i den senaste översättningen (det finns tydligen åtminstone fem tidigare).


Hillo Nordström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 10 januari 2011 13:49


Den 21 december publicerade vi en bild  på engelskspråkig varningsskylt vid Jägersro center i Malmö. Men i ärlighetens namn finns det naturligtvis också svenskspråkiga anti-halkskyltar i Malmö. Bara en kilometer ifrån Jägersro center vid SDF Husie står denna skylt. Så ska den se ut!



  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 januari 2011 21:11


På bloggen "Esperanto med omnejd" berättar Gunnar Gällmo att han just har fått veta "att det finns ett norskt TV-program som heter Skal vi danse.


Den äktsvenska motsvarigheten heter Let´s dance."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 januari 2011 14:37


I dagens Svenska Dagbladet berättar Bo Löfvendahl om den kritik som Värmlandsoperan i Karlstad har fått utstå lokalt med tanke på dess namnbyte till Wermland Opera:


En varumärkesbyrå har kommit fram till att det skulle ’tydliggöra varumärket’. Både Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad deklarerade dock direkt att de vägrade skriva enligt varumärkesbyråns koncept. VF:s  Lena Bonnevier spekulerar i om inte orkesterns nyss avslutade Kinaturné ’gett storhetsvansinne’.”

 

Bo Löfvendahl skriver vidare:


NWT har berättat om teaterns kostnader för namnbytet och publicerat en rad ilskna insändare med uttryck som ’skjutit sig i foten’ och ’hoppat i galen tunna’. ’Nu visar de ansvariga […] att de inte längre är intresserade av vårt stöd eller våra besök; de hoppas på en engelsktalande publik i stället’ skriver en Karlstadsbo. Flera påpekar att Wermland på engelska uttalas som wormland, ’maskland’.”


Språkförsvaret har också följt debatten och bl.a länkat till en artikel från NWT liksom lagt ut insändare av Gunnar Lund och Åke Gunnarsson som textdokument. Det verkar inte bättre än att namnbytet delvis förfelat sin verkan från första början.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 januari 2011 20:26


En IT-konsult med e-postsystem som specialitet berättar att följande domännamn finns registrerade. De flesta är registrerade av Regeringskansliet (Ninni Jansson):


regeringskansliet.se (registrerat 2003-10-22)

regeringskansliet.nu

regeringskansliet.com

regeringskansliet.org


ministry.se


regeringen.se (registrerat 1996-12-12)

regeringen.nu

regeringen.com (registrerad av en Jussi Hellström (24 år) Uppsala!)

regeringen.org


Domänerna regeringskansliet.se och regeringen.se är bägge konfigurerade för att användas som e-postadresser!


Att lägga till e-postadresser av typen förnamn.efternamn@regeringskansliet.se till de befintliga förnamn.efternamn@ministry.se är en enkel åtgärd i alla moderna e-postsystem och tar inte många minuter att göra. Av praktiska skäl brukar man behålla de gamla adresserna när man lägger till nya, men ändra så att de nya adresserna blir avsändaradresser.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6
7
8 9
10 11 12
13
14
15
16
17 18 19 20
21
22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se