En tysk filmdistributör ansåg nyligen att originaltiteln på en engelsk film inte dög i Tyskland.  Det hör till ovanligheten nuförtiden att nordiska, holländska och tyska filmdistributörer byter ut engelskspråkiga filmtitlar. Amerikanska filmbolag driver också linjen att den engelska titeln helst inte ska ersättas med en titel på det ”lokala” språket. Vem minns inte vilka problem James Bond-filmen ”A quantum of solace” förorsakade i Sverige? Titeln ledde till en anstormning till Norstedts engelsk-svenska lexikon på nätet. Inte så märkligt med tanke på inte ens filmens (engelskspråkige) manusförfattare riktigt förstod vad frasen betydde.

Filmen hade originaltiteln ”Made In Dagenham“. Titeln syftar på en engelsk stad, där det fanns en fordfabrik. Filmen handlar om kvinnor på 60-talet i samma fabrik, som kämpade för lika lön för lika arbete. Nu ska man inte tro att den tyske filmdistributören ersatte denna titel med en tyskspråkig titel. Filmdistributören ersatte helt enkelt ”Made In Dagenham” med en mindre prosaisk engelskspråkig titel, nämligen ”We Want Sex”.

Hade detta djärva namnbyte något stöd i filmen? Det beror helt enkelt på hur man ser det. I filmen förekommer ett demonstrationsplakat med texten ”We want sex equality” (vi vill ha jämlikhet mellan könen). Det är möjligt att den tyske filmdistributören inte har sett det sista ordet, inte vill se det eller har sett det, men inte bryr sig ett skvatt. Läs mera i Nordwest Zeitung!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna fråga diskuteras i denna dokumentär, ”Can a pan-Inuit dialect ensure the survival of the Inuit language across the Arctic?”  Problemet idag är att inuiterna i Kanada och Alaska utsätts för ett engelskt språkbad, som leder till att särskilt de unga byter språk. Den lösning som föreslås av många av dem som intervjuas i denna dokumentär är skapandet av ett gemensamt standardiserat skriftspråk för alla inuitvarieter över hela Arktis. Det finns redan ett standardiserat inuitspråk på Grönland, grönländska (kalaallisut), officiellt språk på Grönland tillsammans med danska. Kalaallisut bygger på den västgrönländska dialekten.

Ett problem i samband med skapandet av ett eventuellt gemensamt skriftspråk för alla inuitvarieteter är dels vilken varietet som ska tjänstgöra som norm och dels att dialektsplittringen är mycket stor, i vissa fall så stor att dialekterna inte är sinsemellan förståeliga. Vissa inuiter menar också att ett gemensamt skriftspråk kan hota de lokala inuitkulturerna. Å andra sidan visar erfarenheterna från Grönland att ett gemensamt skriftspråk och rikstalspråk inte står i motsättning till att de olika dialekterna överlever, möjligen kan det med tiden ske en viss utjämning liksom i många andra länder.

Men om valet står mellan ett utjämnat inuitspråk och en successiv språkdöd, särskilt i Kanada och Alaska, borde den förra lösningen ändå vara att föredra.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den spanska senatens beslut nyligen att tillåta debatter på katalanska, galiciska, valencianska och baskiska förutom på spanska har lett till kontroverser. Vissa nationalistiska spanska senatorer och tidningar har motsatt sig nyordningen och kritiserat senaten för slöseri med allmänna medel. Den förste talaren som utnyttjade rätten att använda sitt eget språk var socialisten Ramon Aleu, som valde att tala på katalanska. Detta ledde till att många senatorer tvingades sträcka sig efter hörlurarna, eftersom katalanska inte är helt förståeligt för dem som behärskar spanska. Kostnaderna för de 25 tolkarna som behövs påstås enligt spanska medier uppgå till 12000 euro per debattdag. De senatorer som stöder den språkliga nyordningen anser att senaten representerar Spaniens regioner och att språken redan är officiella i fyra av dem. Läs mera här, varifrån uppgifterna är hämtade.

Det finns för övrigt fler territoriella språk i Spanien än de fyra nämnda – se denna språkkarta. Enligt en EU-undersökning från 2005 uppgav 11 procent av de spanska medborgarna att de hade ett annat modersmål än kastilianska (spanska).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nationalencyklopedin anordnar liksom i fjol en omröstning om  Årets uppslagsord 2010.

Årets uppslagsord är inte ett ordboksord, utan en företeelse, en person, en plats eller en händelse som svenska folket tycker har präglat året.

Nomineringsprocessen inleddes i december och pågick till och med den 17 januari 2011. Därefter träffades kommittén för Årets uppslagsord 2010 och valde  bland de inkomna förslagen ut ett antal ord som sedan presenterades på NE.se. Därefter är röstningen öppen för alla till och med den 27 januari. Resultatet blir klart i slutet av januari. 

Juryn valde ut dessa ord (förklaringar öppnas i nytt fönster):

Gå in och rösta här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkkonsulterna finns också på Facebook. Facebook-sidan innehåller en kort presentation:

”Språk och kommunikation är det roligaste som finns. Det tycker vi som jobbar på Språkkonsulterna.

Här kan du ställa språkfrågor, diskutera språkhändelser och läsa om våra aktiviteter. Du hittar också våra språkbrev och språkkryss!”

Språkkonsulterna ger också ut ett nyhetsbrev.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Österåkers kommun har skaffat sig en ny webbplats. Än sedan då, är det något märkvärdigt med det? Webbplatsen är i och för sig mycket välgjord; den innehåller information förutom på svenska även på engelska och finska. Men det märkvärdiga är naturligtvis den synliga adressen: http://www.österåker.se/externwebb/start.103.html. Österåker måste vara den första kommun i Sverige, som använder synliga diakritiska tecken i sin webbadress.

Häromdagen kontrollerade vi vilka webbläsare, som användes vid besök på Språkförsvarets webbplats. Det visade sig att ingen besökare använde gamla webbläsare, exempelvis Internet Explorer 6.0 eller äldre versioner (som inte kan läsa diakritiska tecken), vilket betyder att det egentligen inte finns något hinder för oss att gå över till www.språkförsvaret.se som synlig adress. Dubbla adresser har vi haft sedan 2006.

Det här är kanske en övergång som ligger i luften?

(Den här nätdagboken är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Rwanda i Centralafrika har bestämt att lämna franskan och övergå till engelska. Från och med den här terminen ska all skolundervisning att ske på engelska i stället för som hittills på franska. Den bakomliggande orsaken är naturligtvis Frankrikes påstådda inblandning i folkmordet 1994 vilket har gett upphov till diplomatiska strider mellan länderna. För fyra år sedan kastades franska ambassaden,dess kulturcenter och en fransk radiostation ut ur Rwanda. Radions P4 extra hade i söndags ett reportage från Rwanda angående språkbytet, där det berättades om hur landet, med stöd av Britsh Council, har utbildat lärare i engelska och distribuerar små soldrivna radioapparater som sänder på engelska. Men fransmännen ger sig naturligtvis inte frivilligt, utan mobiliserar motkrafter i form av nya, franskspråkiga skolor och kurser i franska. Läs mera här där det också finns länk till programmet (reportaget kommer efter ca 1 timme o 12 min).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Att kvinnor talar mer än män och att män är mer rakt på sak är en modern myt enligt språkforskaren Deborah Cameron. En vanlig uppfattning om kvinnor är att de talar mer än män. Man hör också ofta att kvinnor i sitt språk är mer inriktade på att skapa samförstånd, medan män talar mer direkt, utan att linda in sina åsikter. Dessa påståenden har upprepats i ett otal populärvetenskapliga böcker under senare år, men är de sanna?

Nej, enligt Deborah Cameron, professor i språk och kommunikation vid University of Oxford i England, är det vetenskapliga underlaget för sådana uttalanden ofta obefintligt. Hon har i sin forskning gjort upp med flera av de vanligaste myterna om skillnaderna mellan manligt och kvinnligt språk.

Språket i P1 sänder i morgon tisdag 13:20 ett program om manligt och kvinnligt språk. Gå till Språket i P1 på webben.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)