Alla inlägg den 12 januari 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 januari 2011 21:59


Inte någon officiell språkstatistik i varje fall. Men det finns ett seriöst försök att uppskatta antalet talare av olika språk i Sverige  i form av en resonerande framställning av Mikael Parkvall, vilken numera alltså ligger ute på nätet. Denna rapport, som egentligen förtjänar att publiceras i bokform, är det närmaste man kan komma en realistisk uppskattning av språkförhållandena i Sverige. Mikael Parkvall motiverar tillkomsten av rapporten i förordet på följande sätt:


Denna bok är föranledd av det enkla faktum att det inte finns någon tillförlitlig statistik över vilka språk som talas i Sverige. Ingen vet hur många som talar vad, och var talarna bor – eller ens vilka språk som alls finns representerade i landet. Man kan naturligtvis tycka att det finns mer trängande behov i samhället än just detta, men det märkliga är att behovet ofta erkänns – implicit eller explicit – i litteraturen, vilket vi ska se en del exempel på i det följande.

 

Föreliggande skrift är ett försök att råda åtminstone någon bot på denna brist, även om mina uppskattningar självfallet inte är oantastliga. Om landets myndigheter hade visat något som helst intresse för att kartlägga språksituationen i Sverige skulle mitt bidrag inte ha behövts, men som läget är nu måste rimligen detta försök vara bättre än inga seriösa uppskattningar alls.”


Den artikel, ”Sverige behöver en språkstatistik som bygger på fakta”, som skrevs av Jean Azar, Lars-Nila Lasko, Refik Sener, Kaarlo Voionmaa och undertecknad och som publicerades i olika versioner i totalt fjorton dagstidningar och tidskrifter hösten 2009, byggde på Mikael Parkvalls manuskript.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 januari 2011 19:14


(Texten är hämtad från förlagspresentationen)


Varför vet alla med svenska som modersmål att det heter "en intressant bok" och inte "en bok intressant"? Det beror på vår fantastiska, inre grammatik.

Insikten om hur man uttrycker sig på modersmålet är något som barnet lär sig under de första levnadsåren, och redan i treårsåldern behärskar barnet så gott som automatiskt huvuddelen av de omedvetna regler och principer som styr hur meningarna i modersmålet är uppbyggda. Dessa regler och principer är framvaskade med hjälp av barnets inre grammatik ur det språk som talas runt barnet. Denna inre grammatik utgör i sin tur en del av människans biologiska uppbyggnad, och skiljer oss från alla andra levande varelser. Den lingvistiska teori med vilken vi kan studera den inre grammatiken är den generativa grammatiken i dess moderna form, det minimalistiska programmet.

I sin vardagliga betydelse är grammatiken en bok där vi hittar uppgifter om hur olika ord böjs, hur ordklasser och satsdelar definieras, vilken ordning leden i en sats kommer i etc. Där beskrivs den yttre grammatiken, dvs. den grammatik som kan utläsas från språkprov, korpusar och andra källor som visar hur olika språkbrukare har använt de regler som deras inre grammatik försett dem med. Den yttre grammatiken är ett språkspecifikt socialt fenomen, den inre ett biologiskt fenomen, gemensamt för alla språk.

I normala fall är vi inte medvetna om den inre grammatiken, medan vissa av den yttre grammatikens regler är synliga, särskilt de som normerar vårt språk och får oss att uttrycka oss på ett sätt som inte helt behöver stämma med vår inre grammatik. Den inre grammatiken är osynlig och okänd för de flesta, trots att vi ständigt använder den, på samma sätt som musklernas samspel med senor och skelett när vi går är okänt för de flesta av oss. I båda fallen är det så att när det okända görs synligt framträder ett fascinerande system av samspelande strukturer där små, till synes obetydliga, detaljer kan ha genomgripande effekter.

I Den fantastiska grammatiken ger professor Christer Platzack, med svenskans grammatik i centrum, en översiktlig presentation av hur den inre grammatiken skapar en grundläggande grammatisk struktur som förenar den språkliga formen med innehållet. Resultatet blir ett redskap som vi kan använda för tänkande och kommunikation i alla upptänkliga situationer.


Christer Platzack: Den fantastiska grammatiken – En minimalistisk beskrivning av svenskan

ISBN: 978-91-1-302842-2


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6
7
8 9
10 11 12
13
14
15
16
17 18 19 20
21
22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se