Alla inlägg under januari 2011

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2011 21:32

Henriksson intervjuas i Gomorron Sverige den 27 januari 2011:


Klicka på länken nedan för att ta del av Henrikssons intressanta åsikter från 4 minuter och 10 sekunder in intervjun till och med 7 minuter och 10 sekunder in i intervjun.


http://svtplay.se/v/2308925/gomorron_sverige/dagens_gast-krister_henriksson__del_2


Per-Owe Albinsson, medlem i nätverket Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2011 15:45

(Texten hämtad från Nationalencyklopedins pressmeddelande)


Nationalencyklopedin har bjudit in alla kunskapstörstande att rösta fram Årets uppslagsord 2010. WikiLeaks fick överlägset flest röster. På åttonde plats kom Haiti, som däremot är det aktuella uppslagsord folk ville veta mest om under året.


Efter en nomineringsrunda och sedan en röstningsomgång bland svenska folket har Årets uppslagsord utsetts. WikiLeaks är uppenbarligen det uppslagsord som svenska folket tycker bäst speglar året som gått. Men därmed inte sagt att det är WikiLeaks som vi varit mest nyfikna på. Uppslagsordet Haiti hade 2010 flest sökningar på NE.se av de 15 utvalda orden och hade ungefär 3 gånger så många sökningar som WikiLeaks. (Årets uppslagsord 2009 var svininfluensa.)

WikiLeaks ligger överst på listan bland kvinnor såväl som bland män, i alla åldersgrupper, utom i gruppen 30–44 år där app ligger på topp. Kvinnor har i högre grad än män röstat på Daniel och app/applikation, medan männen ansåg vuvuzela viktigare.


Helena Åsbrink, ämnesredaktör för massmedier på NE-redaktionen, säger:
– WikiLeaks fick verkligen ett enormt genombrott förra året. Trots att webbplatsen lanserades redan 2006 var det 2010 års publiceringar som väckte uppmärksamhet över hela världen. Att det skyddade material som läckte ut handlade om laddade frågor som kriget i Afghanistan gav det förstås en väldig sprängkraft. Jag tror också att människorna bakom WikiLeaks organisation har bidragit till allmänhetens höga intresse.


Arne Ekman, chefredaktör för NE, säger:
– Detta är ett bra sätt för oss att få feedback från våra användare om vilken kunskap de efterfrågar på NE.se. Generellt vet vi ju att våra användare söker mycket kunskap om Sverige och att många är historieintresserade. Röstningen på Årets uppslagsord visar att svenska folket även denna gång är ganska överens om vad som karakteriserar det gångna året.

Röstningsresultat

WikiLeaks 29 %
Eyjafjallajökull 19 %
app/applikation 15 %
vuvuzela 8 %
grafen 4 %
Daniel (prins Daniel) 4 %
läsplatta 4 %
Haiti 3 %
köttklister 3 %
iPad 3 %
varg 2 %
Cryptosporidium 2 %
Julian Assange 2 %
Tea Party-rörelsen 1 %
nakenkamera 1 %


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 januari 2011 20:19


Bara 41 procent av finländarna vill bevara den grundlagsstadgade tvåspråkigheten i Finland, hävdar Finskhetsförbundet med stöd av en nyligen gjord enkät. Enligt enkäten som Taloustutkimus utfört på uppdrag av Finskhetsförbundet vill en minoritet av finländarna att Finland också i fortsättningen har två nationalspråk.


Frågan löd: "Tvåspråkigheten är inskriven i Finlands grundlag. Förutom Finland är alla andra Östersjöländer enspråkiga. Borde Finland bli officiellt enspråkigt, dock så att servicen för de svenskspråkiga tryggas?"

 

Enligt enkäten vill också 69 procent av finländarna avskaffa den obligatoriska svenskundervisningen i grundskolan, medan en knapp fjärdedel vill att undervisningen förblir obligatorisk.  Flest anhängare av obligatorisk svenskundervisning finns bland universitetsutbildade.


När man läser den ovannämnda frågan, vet man inte om man ska skratta eller gråta. Om Finskhetsförbundet menar att det bara är Finland i östersjöområdet som har två jämställda nationalspråk, stämmer det. Men är för den skull övriga östersjöländer enspråkiga? Detta är naturligtvis nonsens.


Sverige har ett officiellt huvudspråk och fem officiella minoritetsspråk, d.v.s finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Danmark har inget officiellt språk, men danska fungerar som huvudspråk de facto och som administrativt språk. Dessutom är tyska minoritetsspråk. Om Färöarna och Grönland inkluderas, tillkommer ytterligare två språk, som båda har officiell status inom respektive autonomt område. Tyskland har inget officiellt språk, men fungerar naturligtvis som det egentliga förvaltningsspråket; dessutom pågår det en debatt om tyska språket ska grundlagsfästas eller inte. Det finns flera minoritetsspråk i Tyskland, danska, lågtyska, sorbiska, romani och frisiska. I Polen är polska officiellt språk, men kasjubiska har nyligen erkänts som officiellt regionalt språk, det enda i Polen. I de baltiska republikerna är estniska, lettiska och litauiska officiella språk, men betydande minoriteter har ryska som modersmål, särskilt i Estland och Lettland. I Ryssland är ryska officiellt huvudspråk, men det finns ett stort antal regionala officiella språk.


Det enda som östersjöländerna förutom Finland har gemensamt är alltså att inget av dem har två jämställda nationalspråk. Men varför upphöja detta fenomen till norm, till något eftersträvansvärt, vilket är underförstått i frågan?Språksituationen i de olika östersjöländerna är resultat av specifika, historiska tillfälligheter. I två av länderna, Danmark och Tyskland, är respektive huvudspråk – lika lite som engelskan i Storbritannien – varken grundlagsfästa eller sanktionerade i särskilda språklagar. I de tre baltiska republikerna saknar ryska eller andra minoritetsspråk officiellt erkännande. Detta hänger naturligtvis ihop med att de baltiska republikerna införlivades i Sovjetunionen under andra världskriget och därefter utsattes för ett en russifieringsprocess fram till frigörelsen.


Om Finskhetsförbundet hade lyft blicken en aning, mot övriga Europa, skulle det ha noterat att Irland har två officiella språk, iriska och engelska.  Detta beror på att det skedde ett språkbyte på Irland till engelska under 1800-talet och att den irländska staten sedan självständigheten försöker revitalisera iriskan. I Finland skedde ett språkbyte åt andra hållet, eftersom finskan ersatte svenskan som administrativt huvudspråk i början av 1900-talet. Belgien har tre officiella språk, nederländska, franska och tyska. Schweiz har fyra, nämligen tyska, franska, italienska och rätoromanska. I Spanien är spanska officiellt språk, men det finns fyra officiella regionala språk, baskiska, galiciska, katalanska och valencianska, vilka också kan användas i den spanska senaten. Aranesiska är dessutom minoritetsspråk i Katalonien. Cirka 11 procent av Spaniens befolkning har något av dessa språk som modersmål enligt en undersökning från 2005. Katalanskan är det starkaste regionala språket, i praktiken starkare än svenskan i Finland, eftersom språket befinner sig på frammarsch.


Om Finskhetsförbundet hade rest på sig och skådat ut över världen, skulle det ha funnit att Indien har 23 officiella språk, varvid hindi och engelska intar en särställning på federal nivå. Sydafrika har 11 officiella språk, medan förmodligen Bolivia slår alla genom att ha 37 officiella språk, spanska och 36 indianspråk.


Det enda syfte som Finskhetsförbundet har med sin undersökning är att till varje pris samla ammunition mot svenskans ställning i Finland med målsättningen att göra Finland enspråkigt finskt. Denna systematiska hets mot det ena nationalspråket, i praktiken ett minoritetsspråk i Finland, är tämligen unik för Europa, eftersom tendensen annars är att de regionala språken och minoritetsspråken stärker sin rättsliga ställning. Finskhetsförbundet, Sannfinländarna och de vacklande krafterna i Samlingspartiet och Centerpartiet kan bara hitta likasinnade i vissa centraleuropeiska länder som Slovakien och Ungern.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2011 22:38

(Texten är hämtad från norska Språkrådets webbplats)


På to år har folk flest blitt klart mer negative til engelsk i reklame og markedsføring i Norge. Seks av ti vil nå ha all reklame på norsk. Det viser en undersøkelse TNS Gallup har utført for Språkrådet.


I 2008 fikk Språkrådet utført en undersøkelse av befolkningens holdninger til bruk av norsk og engelsk i reklame i Norge. Nylig (i november 2010) er det gjort en ny undersøkelse der en del av de samme spørsmålene som i 2008 ble stilt. Et representativt utvalg av befolkningen er spurt.


Den siste undersøkelsen tyder på at folk flest er blitt mer kritiske til bruken av engelsk i reklame:


*52 prosent er nå enig i påstanden "det benyttes generelt for mye engelsk i reklame og markedsføring". Det er 13 prosent flere enn i 2008.

*62 prosent er enig i påstanden "norsk språk bør benyttes i all reklame og markedsføring i Norge". Det er en økning på ti prosent fra 2008.

*46 prosent svarer "negativ" på spørsmålet "er du alt i alt positiv, likegyldig eller negativ til bruk av engelsk i reklame i Norge?". Det er ti prosent flere enn i 2008.


– Næringslivet bør merke seg at folk i økende grad foretrekker reklame på norsk. De bedriftene som bruker norsk som reklamespråk, har støtte blant kundene. Folk flest er åpenbart ikke fornøyd med at norsk blir byttet ut med engelsk, sier Sigfrid Tvitekkja, fungerende direktør i Språkrådet.


Sju av ti mener at engelsk ikke fremmer økt salg

 
Undersøkelsen viser også at 71 prosent er uenige i påstanden «engelsk språk i reklame og markedsføring fremmer økt salg av bedriftenes produkter og tjenester». 73 prosent er uenige i påstanden «folk flest lar seg i større grad påvirke av reklame dersom den er på engelsk enn på norsk». Synet på disse to påstandene er om lag som i 2008.


Også næringslivsledere foretrekker norsk

 
I tillegg til undersøkelsene blant folk flest er det gjort undersøkelser blant næringslivsledere. I den ferske undersøkelsen fra 2010 svarer 50 prosent av disse at det generelt er for mye engelsk i reklame og markedsføring (omtrent som i 2008). 65 prosent mener at norsk bør benyttes i all reklame og markedsføring (omtrent som i 2008). Men samtidig svarer flere enn i 2008 at engelsk er viktig for bedriftens arbeid med reklame og markedsføring. Videre mener 15 prosent av næringslivslederne at folk i større grad lar seg påvirke av reklame dersom den er på engelsk, enn dersom den er på norsk (noe større andel enn i 2008). 16 prosent mener at engelsk språk i reklame og markedsføring fremmer økt salg i egen bedrift (omtrent som i 2008).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 januari 2011 22:41

(Texten är hämtad från Högskoleverkets webbplats )


Undervisning på engelska i svensk högre utbildning: Hur undviker vi negativa effekter?
I november 2009 ordnade Högskoleverket en konferens om undervisning på engelska. Nu finns presentationerna dokumenterade i en antologi. De har bl.a kompletterats med några avslutande reflektioner om språk och pedagogik av Malin Irhammar och Sara Håkansson (Lunds universitet) samt Kerstin Norén (Karlstads universitet).


Konferensen var avsedd som ett bidrag till kvalitetsarbetet inom den högre utbildningen och denna antologi har samma syfte. Utgångspunkten är att engelskan har blivit ett allt vanligare inslag och att lärare och studenter behöver stöd i det språkbyte som detta innebär. Att inte låta språkbytet gå ut över kvaliteten i undervisningen är en utmaning för högskolan, dess lärare och studenter.


Förhoppningsvis kan denna antologi användas i högskolans diskussion om hur utbildningen kan utformas på bästa sätt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 januari 2011 16:35


Den 19/7 2009 JO-anmälde Språkförsvaret Stockholms stad för Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Region, Stockholm Entertainment District – liksom slagordet ”Stockholm – The Capital of Scandinavia” – för brott mot den nya språklagen, som trädde i kraft den 1 juli 2009. Språkförsvaret menade att de nämnda engelskspråkiga beteckningarna skulle bytas ut mot svenska: Stockholms Turistbyrå, Stockholms Näringslivskontor och Stockholms Nöjesdistrikt. De engelska översättningarna kan stå efter de svenska beteckningarna, under eller inom parentes.


När det gäller slagordet ”Stockholm – The Capital of Scandinavia” påpekade vi också att det var löjligt, eftersom Skandinavien inte har någon huvudstad. Dessutom hade slagordet väckt viss irritation hos våra nordiska grannar.


Olle Wästberg berättade nyligen i en artikel, ”Skandinavien är ett känt och starkt varumärke – i Skandinavien”  att begreppet ”Sweden” är mer känt än ”Scandinavia” enligt en omfattande varumärkesundersökning. En läsare som kommenterar Wästbergs artikel skriver:


”Ställer frågan om relevansen av ordvalet i Stockholmsregionens gemensamma varumärke ’Stockholm – The Capital of Scandinavia’ på sin spets. Varumärkesförstöring eller varumärkesförstoring?"

 

Nu skulle naturligtvis ett slagord i stil med ”Stockholm – The Capital of Sweden” inte göra saken bättre, eftersom det knappast är fråga om en nyhet, än mindre fyndigt. Det bästa vore naturligtvis att skapa en ny, slagkraftig slogan på svenska, som enkelt låter sig översättas till engelska och andra språk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 januari 2011 12:57



  


(Nya Svenska Akademien av Tor Hedendal)

  

Översättning I:


Jag bara "What the fuck", träffas på riktigt (meet in real life)?

Be right back (strax tillbaka)... fail = skulle inte tro det! 

Han bara laughing my ass off!!!


Översättning II:

  

Några engelska uttryck måste översättas friare. ”What the fuck” blir i så fall ”vad i helvetet”. ”Laughing my ass (arse) off” blir kanske ”skratta ihjäl sig/skratta på sig”. ”Skratta arslet av sig” låter en aning krystat på svenska.


Tor Hedendal är bildkonstnär och andra av hans bilder hittar du här


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 januari 2011 22:56

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


Lidingös kommunalråd Paul Lindquist (M) skrev på Facebook att en miljöpartistisk kollega låtsas vara döv och därmed inte behöver teckenspråkstolk. Anna Stenson (MP) är sedan 1 november fullmäktigeledamot i Lidingö kommun. Hon är helt döv och måste därför använda teckenspråkstolk under fullmäktigemötena. Den 3 januari skrev Lindquist om henne på sin privata Facebooksida: ”Såg just vår nyvalda fullmäktigeledamot från Miljöpartiet, som har teckentolkning på sammanträdena pga. hörselskada, tämligen obehindrat prata i mobiltelefon i mataffären …”


Inlägget lockade fram kränkande kommentarer. Miljöpartiet reagerade på inlägget och menade att Lindquist ifrågasätter att Anna Stenson verkligen har ett funktionshinder. Bara för att hon talar bra så innebär det inte att hon kan höra bra. Ibland använder hon mobiltelefonen för att lämna muntliga meddelanden till sina barn. Sedan medierna uppmärksammat händelsen har Lindquist tagit tillbaka kommentaren och bett om ursäkt.

Läs mer på Lidingösidan eller se inslag i ABC på SVT Play. I måndagens Aftonbladet ber Paul Lindquist om ursäkt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4
5
6
7
8 9
10 11 12
13
14
15
16
17 18 19 20
21
22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se