Den 22/11 skickade Språkförsvaret ett öppet brev, "Vilka patentspråk ska vara obligatoriska i EU?", till regering och riksdag. Skrivelsen behandlades på ett möte i Näringsutskottet den 2/12, inklusive en promemoria från Justitiedepartementet, som kommenterade Språkförsvarets skrivelse.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret startade som privat hemsida redan 2002. Denna händelse i det fördolda uppmärksammades faktiskt i efterhand, 2007, av Tomasso M. Milani i en avhandling vid Stockholms universitet, i vilken han hävdade att detta var den ena signifikanta språkhändelsen i Sverige detta år – den andra var Fredrik Lindströms tv-serie ”Värsta språket”.

Detta påstående var kanske förvånande, men det innehåller en god portion sanning. Språkförsvaret bärs nämligen upp av övertygelsen att språkutveckling inte alls är något ödesbestämt. En grupp språkentusiaster, som inte nöjer sig med att stå vid sidan om skeendet och betrakta det eller bara beskärmar sig över förfallet, kan vända på hela utvecklingen. Det är dessutom viktigt att mobilisera så många människor som möjligt utifrån en begränsad plattform.

Språkförsvaret är den enda gräsrotsorganisationen i Sverige som försvarar svenska språket gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad och som förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse.  Språkförsvaret fokuserar alltså på svenska språkets ställning. Redan i samband med bildandet 2005 angav Språkförsvaret som sin viktigaste kampuppgift att driva fram en språklag i Sverige, vilket förverkligades 2009. Samtidigt har Språkförsvaret under årens lopp systematiskt betat av olika områden som svenskans ställning inom den högre utbildningen, engelskans intåg som undervisningsspråk i grundskolan och gymnasiet, den mellannordiska språkgemenskapen, finlandssvenskan, svenskans ställning inom EU och engelskan i reklamen.

Språkförsvaret är ett partipolitiskt obundet nätverk och absolut inte knutet till ett visst parti. Alla medlemmar i Språkförsvaret arbetar ideellt och varje krona i medlemsintäkter plöjs ner i seminarier och i webbplatsen. Ju flera medlemmar vi blir, desto mera kan vi uträtta i fråga om opinionsbildning. Om du redan anser att Språkförsvaret gör nytta, finns det all anledning att ansluta sig. Fråga inte vad andra kan göra för svenska språket utan vad du kan göra.

Medlemskap kostar 200 kr per år (100 kr för studerande, pensionärer och arbetslösa) – Plusgiro 421118-1. Se ytterligare instruktioner här!

Det finns också en växande grupp på Facebook, som heter Språkförsvarets vänner.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Kunskapsbloggen - länkningarna är inte desamma)

Vilket kommer att bli Årets uppslagsord? Nu kan du vara med och nominera! Årets uppslagsord 2009 blev föga förvånande svininfluensan som vann stort över tvåan Barack Obama och trean finanskris. Visst präglade svininfluensan hela 2009 och det är just detta som Årets uppslagsord går ut på. Det handlar alltså inte om att kora ett ordboksord – liknande omröstningar finns trots allt med just enskilda ord - utan om att utse en företeelse, en person, en plats eller en händelse som ni tycker har präglat året. Nomineringsprocessen pågår till och med den 17 januari 2011. Kommittén för Årets uppslagsord 2010 väljer ut ett antal ord som presenteras på NE.se. Dessa ord kommer ni sedan kunna att rösta på till och med den 27 januari.

Läs vidare på Kunskapsbloggen!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Finlands tidigare statsminister och talman i riksdagen, Paavo Lipponen, kritiserade igår Marie Kiviniemi i en insändare i Hufvudstadsbladet. Han menade att hennes förslag om att svenskan skulle kunna ersättas av ryska i i finska skolor vid östgränsen var en del av en personlig vendetta mot svenskheten i Finland. Kiviniemi kontrade i sin tur i en intervju med att beskylla Lipponen för lögn. Hon menade dessutom att han gjorde tvåspråkigheten och svenskan en björntjänst.

I en intervju i samma tidning hävdade Lipponen att

”det är ett faktum att hon hos Putin tog upp en fråga som är inrikespolitiskt omstridd i Finland. Det betyder att hon söker stöd i Ryssland för en fråga som inte är avgjord här. Det ensidiga utspelet av Kiviniemi och hennes parti borde aldrig ha gjorts.”

Enligt Lipponen spelade det ingen roll att hon själv inte tog upp frågan utan svarade på en fråga av en rysk journalist. Denne hade säkert förankrat frågan i förväg, åtminstone hos Putin. Lipponen fortsätter.

”Statsministern borde ha svarat att vi i Finland vill öka intresset för ryskan och antalet elever som läser språket. Att stå där och säga något som innebär att det andra nationalspråket försvagas är alldeles oerhört.”

Kiviniemis uttalande kan få otrevliga konsekvenser:

”Det kan bli en internationell sak av det här, där både Ryssland och Sverige är inblandade. Det är till skada för hela landet.”

Lipponen påminde också om sitt gamla förslag om att svenskundervisningen i skolorna skulle inledas betydligt tidigare än idag. Han gav heller inte mycket för diskussionen om ”tvångssvenskan”:

”Utan tvång skulle man inte lära sig någonting i skolorna. Vi har tvångsskola i det här landet vars uppgift är att ge alla elever en grundutbildning.”

Lipponen avrundade intervjun med att konstatera att  

”det handlar om den finländska identiteten, om beståndsdelarna i den och att vi ska förstå varifrån vi kommer. Det gäller stora saker som inte borde vara föremål för inrikespolitiskt bollande.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Det är bara att beklaga att museet har valt en så jönsig titel till utställningen. Inte nog med att den är på engelska, den leder dessutom tanken fel. Det är ju inte shopping (att göra inköp i butik) den berättar om, utan trading (att bedriva handel)."

Det är inte svårt att hålla med skribenten. Om museet är ute efter allitteration i sin titel hade man kunnat kalla utställningen Hav och Handel istället, då hade den dels varit på svenska och dels bättre beskrivit utställningens innehåll.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På en presskonferens i S.t Petersburg i fredags fick Mari Kiviniemi, Finlands statsminister och Centerpartiets ordförande, stöd av självaste Vladimir Putin för sin linje att svenskundervisningen i östra Finland borde bli frivillig och i stället kunna ersättas av undervisning i ryska. Detta ingår som ett led i att undergräva svenska språkets ställning i Finland; först ta bort den obligatoriska svenskan för finskspråkiga elever i östra Finland och därefter i hela Finland. Därmed hamnar Kiviniemi i praktiken på samma ståndpunkt som Sannfinländarna, som vill göra Finland enspråkigt finskt.  

Kampanjen mot svenskan i Finland har nu gått så långt att svenska politiker har börjat reagera. I september skrev Nina Lundström, riksdagsledamot för Folkpartiet, en artikel  i Hufvudstadsbladet, där hon kritiserade Kiviniemi. Nu ansluter sig Centerpartiets ungdomsförbund i Sverige, Stockholmsavdelningens ordförande, och går steget längre i kritiken i form av ett pressmeddelande.

”Centerpartiets ungdomsförbund i Stockholm väljer att slåss för individen och friheten. Därför kommer vi för första gången sedan 1923 att enbart stödja Svenska folkpartiet i riksdagsvalet 2011. Vi kämpar för ett liberalt Finland, ett liberalt Europa, där alla människor oavsett modersmål har samma möjligheter att utvecklas och vara fria”, skriver ordförande Tobias Gillberg i pressmeddelandet.

Han ifrågasätter att Kiviniemi ser ett problem i att elever läser både svenska och ryska.

”I stället borde hon se möjligheter i att ge ungdomar chansen att läsa de språk de själva önskar som tillägg till finska och svenska. Framtidens ungdomar får inte bättre livsförutsättningar genom att man kapar förmågan att tala med sina landsmän eller genom att man som individ blir ett språk fattigare, tvärt om.”

Läs mera här:

Staffan Bruun: "Kiviniemi för vendetta mot svenskan" - Hufvudstadsbladet 14/12 2010

Marianne Lydén: Kiviniemi: "Lipponen far med osanning" - Hufvudstadsbladet 14/12 2010

Kenneth Myntti: Också Putin vill byta ut svenskan mot ryskan i finska skolor - Vasabladet 12/12 2010

Susanna Ilmoni: Ministrarna Putin & Kiviniemi: "Mera ryska i finska skolor" - Hufvudstadsbladet 11/12 2010

Finland: Mer ryska, mindre svenska - Dagens Nyheter 11/12 2010

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

P1:s nya programserie, som startar måndag den 20 december, heter just "Retorik". I fem program ska det vridas och vändas på begreppet - och dessutom rappas.

- Vi använder alla någon form av retorik så snart vi öppnar munnen, säger programledaren Christina Claesson enligt ett pressmeddelande från Sveriges Radio.

Man kommer också att kunna lyssna på - eller ladda ner - programmet från www.sverigesradio.se/p1/retorik.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt en artikel  (som kan kommenteras) i Dala-Demokraten den 8/12 2010 har Region Dalarna lanserat en epokgörande symbol, eller varumärke, för Dalarna: First region of Sweden. Naturligtvis finns en dalahäst, visserligen i ny skepnad, med i bilden.

Det är inte lite denna symbol ska åstadkomma.

- Symbolen ska stärka bilden av Dalarna, skapa en större samhörighet mot allmänhet och näringsliv. Och den ska även ge Dalarna en gemensam identitet, den gör oss tydligare utåt med vårt eget varumärke, säger Anders Ahlgren, ordförande i Region Dalarna.

Det är svårt att ha några synpunkter på dalahästens utformning. Den traditionella dalahästen i trä är känd sedan 1600-talet. Men varför används en engelskspråkig slogan? Varför måste de styrande i ett svenskt landskap, som bl.a är känt för sin dialektrikedom, göra sig till med engelska?

Och vad menas egentligen? First kan betyda först-a, förnämst-a, högst, bäst och prima. Om det betyder Sveriges första region, så måste syftningen gälla Gustav Vasa och dalkarlarnas stöd till denne. Men den tolkningen är väl inte alls uppenbar för utländska turister och företag? Eller menar Region Dalarna att Dalarna är Sveriges förnämsta region? På vilket sätt då? Storstadsregionerna är ju alla befolkningsmässigt och ekonomiskt starkare och förmodligen också mer expansiva än Dalarna.

Det är mycket märkligt att Region Dalarna tillmäter engelskan dessa undergörande egenskaper, d.v.s kunna skapa större samhörighet mot allmänhet, ge Dalarna en gemensam identitet (adjö med Dalarnas historia!) och göra Dalarna tydligare utåt (har det varit så illa ställt?). Man vet inte om man ska skratta eller gråta.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)