Svenska Dagbladet publicerade idag en insändare, ”Bort med tvångssvenskan i Finland”, av Peter Berg von Linde. Den är både historielös och okunnig.

Han skriver:

”Svenskspråkiga (modersmål) i Finland utgör cirka 4 procent av befolkningen. Ungefär lika stor andel är finskspråkig i Sverige.”

Det går inte att jämföra finlandssvenskan med sverigefinskan rakt av. Det förra språket är ett territoriellt baserat språk med lång historisk tradition, i praktiken en nationell minoritet, medan sverigefinskan är ett resultat av invandring i modern tid, d.v.s efter andra världskriget. Alla tidigare finska invandrare fr.o.m 1500-talet till de s.k finnmarkerna, eller exempelvis Stockholm, har assimilerats. Däremot kan man dra en direkt parallell mellan finlandssvenskan och tornedalsfinskan (meänkieli).

De svensktalande i Finland uppgick 2007 till 265000 personer, eller 5 procent. Därtill kommer 25000 ålänningar. Finland har en officiell språkstatistik, men registrerar inte tvåspråkighet, som är tämligen utbredd, särskilt i södra Finland.

Sverige har däremot ingen språkstatistik. Berg von Lindes påstående om att nästan fyra procent av befolkningen i Sverige skulle vara finskspråkig är därför gripet ur luften. Detta skulle betyda att 376000 personer i Sverige skulle ha finska som modersmål. SCB har registrerat antalet invandrare från Finland, men inte vilket språk som har varit deras modersmål. Det är dock helt klart att de svenskspråkiga är överrepresenterade bland de finländska invandrarna efter andra världskriget.

Immigrant-Institutet har delvis andra siffror (senast uppdaterade 2007):"Den finskspråkiga invandrargruppens andel av de från Finland härstammande var vid årsskiftet 1981/1982 en kvarts miljon. Av de vuxna finskspråkiga (18 år eller äldre) hade 101000 finskt medborgarskap. I ovan angivna tal ingår inte den tornedalsfinska gruppen. År 2000 var antalet invandrare från Finland, inklusive de svenskspråkiga, 195447."

Mikael Parkvall, som har gjort ett seriöst försök att beräkna antalet finsktalande i Sverige, uppskattar dessa till 190000 personer (exklusive tornedalsfinnar) i ett opublicerat bokmanusskript

Peter Berg von Linde skriver vidare:

”Då framstår det som konstigt att ett litet språk som svensken fortfarande är obligatoriskt i finska skolor. Rimligt vore väl att språket vid sidan av finska och engelska gjordes frivilliga. Många finländare skulle säkert föredra exempelvis spanska eller ryska i stället för svenska.”

Det är möjligt att Peter Berg von Linde helt saknar kunskaper om Finlands historia. Han bortser nämligen helt och hållet från att svenska inte är vilket språk som helst i Finland. Det är ett av Finlands grundlagsfästa nationalspråk. Tarja Halonen, Finlands president, sade nyligen i en intervju i Borgåbladet: ”Det här är en hedersfråga. När Finland i tiderna grundades lovade vi varandra, visserligen under helt andra omständigheter, att finska och svenska är de två nationalspråken.” Svenska är inget främmande språk i Finland; det har talats i Finland i runt 1000 år och fungerade som administrativt huvudspråk till 1900-talets början.

Insändarförfattaren tycks vara helt okunnig om Sannfinländare och andra, som utmålar finlandssvenskar och invandrare som syndabockar, bedriver en energisk kampanj för att försvaga svenskans ställning och helst göra Finland enspråkigt finskt. Därvid tillämpas en upprullningsstrategi, d.v.s först ska svenskundervisningen i östra Finland avskaffas och sedan i hela Finland.

Förutom att Finland därigenom skulle klippa av banden till sin egen historia, vilket också framhållits av den förre presidenten Paavo Lipponen, skulle också banden till övriga Norden försvagas. Svenska språket utgör bryggan till övriga Norden, som Finland tillhör både historiskt och kulturellt. Dessutom är övriga Norden Finlands i särklass viktigaste handelspartner.

Den s.k tvångssvenskan är ett billigt argument; den motsvaras ju i så fall av en tvångsfinska för de svenskspråkiga eleverna, som vanligtvis börjar läsa finska i fjärde klass. Alla ämnen som de finländska myndigheterna har beslutat att de finländska eleverna ska läsa i grundskolan och gymnasieskolan är ju tvångsämnen. Den rätta infallsvinkeln har angetts av Martti Ahtisaari, också f.d president, m.fl., som hävdar att den obligatoriska svenskundervisningen i stället borde tidigareläggas för de finskspråkiga eleverna och inte som nu inledas först i sjunde klass. Finland har allt att vinna på en utbredd tvåspråkighet.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)