Alla inlägg under december 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 december 2010 19:08

Modersmål-Selskabet har skickat brev till styrelseordföranden för Danmarks Radio, Michael Christiansen, kulturminister Per Stig Møller och under­visnings­minister Tina Nedergaard. Ministrarna uppmanas att säga till de offentliga myndigheterna på skarpen att de ska eftersträva att använda danska ord framför engelska. 


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2010 15:31

Under min mellandagsjakt på vinterkängor och efter ett långt resultatlöst letande hamnade jag efter ett tag i en affär vid namn Eurosko. (Förklaringen till skobristen stod att läsa i dagens tidning: Den tidiga kölden hade nästintill tömt affärerna på vinterskor).


Skyltfönstren var täckta av det förhatliga SALE, men nöden har ingen (språk-)lag. Jag bet huvudet av skammen och gick in i affären, där jag snabbt konfronterade en expedit med frågan om skälet till Sale-skyltarna.


Förklaringen jag fick var minst sag oväntad: Jo, vi är norska, och på det här sättet slapp man trycka dubbla skyltar. Slutsatsen blir således att Rea heter Sale på norska! Tänk att man lär sig något nytt vid de mest underliga tillfällen. 


Hillo Nordström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2010 17:24


Sexhundratusen kronor är priset för att ändra en svensk beteckning på en institution till en språkligt inkorrekt engelskinfluerad variant.* När experterna på varumärkes- och designbyrån Motherland i Karlstad fick i uppdrag att ”fräscha upp och modernisera” varumärket Värmlandsoperan (allt är varumärken numera) slog man sina kloka huvuden ihop och lyckades få fram ”Wermland Opera”. Det är tydligen ofräscht och omodernt med sammansatta ord och genitiv-s... Men är Wermland Opera försvarbart ur språklig synpunkt? Tydligen har varken varumärkesbyggarexperterna eller uppdragsgivaren ställt sig den frågan. Det har däremot Nya Wermlandstidningen, och efter att ha konsulterat språkexpertis har tidningen beslutat att i stället använda beteckningen Wermlandsoperan.


Tidningen har också beslutat att fortsätta använda beteckningen Karlstads flygplats istället för Karlstad Airport som den nya ägaren ändrat namnet till som framgår av det närmast föregående blogginlägget. Heder åt Nya Wermlandstidningen som går mot strömmen och vägrar anpassa sig och istället påtalar det språkligt felaktiga i de nya, förment internationella beteckningarna som är så på modet i marknadsföringskretsar.


* I priset ingår också ny logotyp, ny hemsida (gjord av webbföretaget Two) och en studie av operans verksamhet.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2010 11:36


Jag hade hoppats på att Karlstads kommun skulle återgå till namnet Karlstads flygplats när man övertog huvudmannaskapet vid månadsskiftet november/december. Men icke! Så kallat internationellt ska det vara trots att man endast erbjuder reguljärt flyg inom Sverige och till Köpenhamn.

Därför tyckte jag att det kunde vara intressant att ta reda på vad de största och verkligt internationella flygplatserna heter i Madrid, Rom, Paris, Berlin och Warszawa. I nämnd ordning heter de Barajas Aeropuertos, Aeroportuale di Fumicino, Aéroport de Paris-Orly, Flughafen Berlin-Tegel och Okecie Fryderyk Chopin. Hade jag lyckats få in kyrilliska bokstäver i artikeln, så skulle jag även ha skrivit ut namnet på Moskvas största flygplats.


Alla dessa namn har det gemensamt att de visar att spanjorer, italienare, fransmän, tyskar, polacker och ryssar håller på sin nationella särart, även om de gett flygplatserna ett engelskt undernamn. Det är bara svenskar i allmänhet och Karlstadpolitiker i synnerhet som tydligen skäms för att de är svenskar och värmlänningar. Skäms för att ni skäms!


Gunnar Lund 


(Publicerad i Nya Wermlands-Tidningen idag - här med författarens tillåtelse)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 december 2010 18:52


Lina Azarova, ryska som studerar svenska, försvarar svenska språket och sätter sina förhoppningar till Språkförsvaret i ett inlägg på Swedenintouch, ett diskussionsforum för svenskstuderande:


Idag träffade jag en rolig artikel om Språkförsvaret. Den är inte rolig faktiskt och handlar om seriöst problem, det bara gjorde mig le... Den här organisationen anmälde Stockholms stad för engelsk missbruk. Svensk språkförsvaret vill att svenska ska användas oftare och utvecklas och det värmer och ger hopp. Den här artikeln tvingade mig att skriva den här ledtråden och jag hoppas att ni kommer också delta, diskutera och fundera på situationen.”


Det är också befriande att läsa en text av en svenskstuderande, som vittnar om att personen ifråga har en helt orädd inställning till det språk som hon håller på att lära sig och alltså vågar göra fel. Det påminner mig om en italiensk utbytesstuderande under mitt sista läsår på Brännkyrka gymnasium, som hade samma orädda inställning och som följaktligen lärde sig svenska snabbt. Dessutom valde han att stanna i Sverige…


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 december 2010 13:32


I det senaste numret av nyhetsbrevet Språksamt rekommenderar Anders Lotsson ett antal språkklappar, som vi vidarebefordrar. Texten är redigerad. Det är möjligt att ni inte hinner inhandla någon av dessa böcker före julafton, men alldeles säkert före nästa julafton:

Språkens historia: en upptäcktsresa i tid och rum av Tore Janson. Rena nöjesläsningen. Även om du läste Tore Jansons Språken och historien från 1997 har du nog utbyte av denna bok, som är en omarbetad nyutgåva. 169 kronor.

Språken i Sverige, redigerad av Östen Dahl och Lars-Erik Edlund. (Ingår i Sveriges Nationalatlas.) Det är en bok som man sitter och bläddrar i i timmar om man är det minsta språkintresserad. 240 kronor.

Lagom finns bara i Sverige - och andra myter om språk av Mikael Parkvall. Mikael Parkvall avlivar den ena språkliga myten efter den andra, inklusive den om att eskimåerna har si och så många ord för snö - ja, hur många ord ska det vara egentligen? Pocketupplaga 39 kronor. (För engelskspråkiga vänner finns Limits of language av Mikael Parkvall.)

Norstedts svensk-engelska ordbok - professionell och Norstedts engelsk-svenska ordbok - professionell. Ett måste för översättare. Tillägget professionell ska tas på allvar. Det här är inget för semesterresan. Du behöver ett stort skrivbord om du tänker slå i de här ordböckerna dagligen. 486 kronor per bok.

Orden och evigheten av Ola Wikander. Mannen som läser sumeriska lika lätt som vi andra läser Kalle Anka berättar om sådant som man lätt kan ta reda på om man bara råkar behärska några tiotal så kallade döda språk. 159 kronor.

Svensk ordbok, utgiven av Svenska Akademien. Den kom ut förra året, men passar även i årets säck. Två tjocka band med 65 000 ord till det facila priset av 489 kronor.  

Myter och sanningar om läsning av Jana Holsanova, utgiven av Språkrådet. Det här är boken för dig som utformar webbsidor eller tryckta sidor. Jana Holsanova har undersökt vad människor faktiskt tittar och läser på när de ser en sida, och vad de inte tittar på och inte läser. Efter att du har läst den här boken inser du kanske att det är dags att rita om. 150 kronor.

Virtual Words: Language from the Edge of Science and Technology av Jonathon Keats (jo, det stavas så). Jonathon Keats skriver spalten Jargon Watch i tidskriften Wired. Det här är en genomgång av hur nya termer uppstår, sprids, försvinner eller lever vidare. 155 kronor.

(Priserna är tagna från en svensk webbokhandel.)

Nyhetsbrevet Språksamt som alltid är läsvärt kan beställas här! Det senaste numret gick ut till 1823 prenumeranter.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 december 2010 15:37


Svenska Dagbladet publicerade idag en insändare, ”Bort med tvångssvenskan i Finland”, av Peter Berg von Linde. Den är både historielös och okunnig.


Han skriver:


Svenskspråkiga (modersmål) i Finland utgör cirka 4 procent av befolkningen. Ungefär lika stor andel är finskspråkig i Sverige.”


Det går inte att jämföra finlandssvenskan med sverigefinskan rakt av. Det förra språket är ett territoriellt baserat språk med lång historisk tradition, i praktiken en nationell minoritet, medan sverigefinskan är ett resultat av invandring i modern tid, d.v.s efter andra världskriget. Alla tidigare finska invandrare fr.o.m 1500-talet till de s.k finnmarkerna, eller exempelvis Stockholm, har assimilerats. Däremot kan man dra en direkt parallell mellan finlandssvenskan och tornedalsfinskan (meänkieli).


De svensktalande i Finland uppgick 2007 till 265000 personer, eller 5 procent. Därtill kommer 25000 ålänningar. Finland har en officiell språkstatistik, men registrerar inte tvåspråkighet, som är tämligen utbredd, särskilt i södra Finland.


Sverige har däremot ingen språkstatistik. Berg von Lindes påstående om att nästan fyra procent av befolkningen i Sverige skulle vara finskspråkig är därför gripet ur luften. Detta skulle betyda att 376000 personer i Sverige skulle ha finska som modersmål. SCB har registrerat antalet invandrare från Finland, men inte vilket språk som har varit deras modersmål. Det är dock helt klart att de svenskspråkiga är överrepresenterade bland de finländska invandrarna efter andra världskriget.


Immigrant-Institutet har delvis andra siffror (senast uppdaterade 2007):"Den finskspråkiga invandrargruppens andel av de från Finland härstammande var vid årsskiftet 1981/1982 en kvarts miljon. Av de vuxna finskspråkiga (18 år eller äldre) hade 101000 finskt medborgarskap. I ovan angivna tal ingår inte den tornedalsfinska gruppen. År 2000 var antalet invandrare från Finland, inklusive de svenskspråkiga, 195447."

 

Mikael Parkvall, som har gjort ett seriöst försök att beräkna antalet finsktalande i Sverige, uppskattar dessa till 190000 personer (exklusive tornedalsfinnar) i ett opublicerat bokmanusskript


Peter Berg von Linde skriver vidare:


Då framstår det som konstigt att ett litet språk som svensken fortfarande är obligatoriskt i finska skolor. Rimligt vore väl att språket vid sidan av finska och engelska gjordes frivilliga. Många finländare skulle säkert föredra exempelvis spanska eller ryska i stället för svenska.”


Det är möjligt att Peter Berg von Linde helt saknar kunskaper om Finlands historia. Han bortser nämligen helt och hållet från att svenska inte är vilket språk som helst i Finland. Det är ett av Finlands grundlagsfästa nationalspråk. Tarja Halonen, Finlands president, sade nyligen i en intervju i Borgåbladet: ”Det här är en hedersfråga. När Finland i tiderna grundades lovade vi varandra, visserligen under helt andra omständigheter, att finska och svenska är de två nationalspråken.” Svenska är inget främmande språk i Finland; det har talats i Finland i runt 1000 år och fungerade som administrativt huvudspråk till 1900-talets början.


Insändarförfattaren tycks vara helt okunnig om Sannfinländare och andra, som utmålar finlandssvenskar och invandrare som syndabockar, bedriver en energisk kampanj för att försvaga svenskans ställning och helst göra Finland enspråkigt finskt. Därvid tillämpas en upprullningsstrategi, d.v.s först ska svenskundervisningen i östra Finland avskaffas och sedan i hela Finland.


Förutom att Finland därigenom skulle klippa av banden till sin egen historia, vilket också framhållits av den förre presidenten Paavo Lipponen, skulle också banden till övriga Norden försvagas. Svenska språket utgör bryggan till övriga Norden, som Finland tillhör både historiskt och kulturellt. Dessutom är övriga Norden Finlands i särklass viktigaste handelspartner.


Den s.k tvångssvenskan är ett billigt argument; den motsvaras ju i så fall av en tvångsfinska för de svenskspråkiga eleverna, som vanligtvis börjar läsa finska i fjärde klass. Alla ämnen som de finländska myndigheterna har beslutat att de finländska eleverna ska läsa i grundskolan och gymnasieskolan är ju tvångsämnen. Den rätta infallsvinkeln har angetts av Martti Ahtisaari, också f.d president, m.fl., som hävdar att den obligatoriska svenskundervisningen i stället borde tidigareläggas för de finskspråkiga eleverna och inte som nu inledas först i sjunde klass. Finland har allt att vinna på en utbredd tvåspråkighet.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2010 22:51

  


Denna skylt hittar man vid Jägersro Center, ett inköpscentrum i Malmö. Vi får hoppas att denna skylt inte blir gammal.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7 8 9 10 11 12
13
14 15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< December 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards