Skolverket har publicerat ett reportage från Farsta gymnasium, som skildrar ett lektionsbesök hos Arne Rubensson. Trots att grannspråken inte ingår som moment i B-kursen i svenska som andra språk, undervisar Arne ändå i detta moment.

-  Varför skulle inte dessa elever klara av att få lite norska och danska inom svenskundervisningen, undrar han.

Personligen anser jag att det är ett föredömligt initiativ. Det är nämligen illa ställt med grannspråkundervisningen inom ramen för svenskämnet. Enligt den senaste undersökningen fick bara en fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna någon grannspråksundervisning mot hälften av eleverna i Danmark och Norge. Den enklaste åtgärden är naturligtvis att slå fast i kursplanen i svenska att grannspråksundervisning är obligatorisk. Syftet med den ska vara att befrämja receptiv kompetens i danska och norska, d.v.s förstå danska och norska texter och tal, samt informera om de övriga språken i Norden, d.v.s finska, isländska, färöiska, samiska och grönländska.

På sistone har visionen om en nordisk förbundsstat eller konfederation lanserats. Från nordiskt regeringshåll har också initierats olika kampanjer för att stärka grannspråksundervisningen. Det är i och för sig inget fel att formulera visioner eller att genomföra välmenande kampanjer, men betydligt enklare är att lyfta hinken där den står.  Det förutsätter att grannspråksundervisningen verkligen görs obligatorisk i alla nordiska länder. Dessutom borde de nordiska regeringarna genomdriva att de nordiska allmännyttiga tv-kanalerna skulle kunna ses i hela Norden. Detta är minst lika viktigt som grannspråksundervisningen. Slutligen är det viktigt att man inte tummar på svenskans ställning i Finland eller på danskans i Island, Färöarna och Grönland. Jag har mycket svårt att se att man kan ta diskussionen om en nordisk förbundsstat på allvar, så länge frågorna om grannspråksundervisningen och de nordiska tv-kanalerna inte är lösta. Alltså: tillbaka till hinken!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.

29 november 2010 22:46

Vi är redan medlemmar i en europeisk förbundsstat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...