Alla inlägg den 6 november 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 november 2010 20:19


Jag läste i en nyhetsnotis på webbplatsen norden att Olemic Thommessen från den konservativa gruppen i Nordiska Rådet hade uttryckt oro för i vilken utsträckning den nordiska språkkonventionen efterlevs i de nordiska länderna. Han hade också frågat den svenska samarbetsministern vilka initiativ den svenska regeringen hade tagit för att efterleva konventionen. Ewa Björlings svar är faktiskt lite märkligt:


”- Vi har etableret en webbasseret ressource for at styrke elever og læreres kendskab til nabosprogene, sagde den svenske samarbejdsminister Ewa Björling. Hun pointerede også, at eleverne får ekstra merit point, hvis de vælger at studere de nordiske sprog.”


Svaret är märkligt, eftersom grannspråkundervisningen i Sverige sker inom ramen för svenskämnet. Den senaste omfattande undersökningen av grannspråksförståelsen i Norden, ”Håller språket ihop Norden?”, som genomfördes av Lars-Olof Delsing & Katarina Lundin Åkesson 2005, visar dock att grannspråksförståelsen i Norden, särskilt bland ungdomen, framförallt i Sverige, har försämrats sedan 1976. Denna undersökning visade också att hälften av de danska och norska gymnasieeleverna hade fått grannspråksundervisning mot bara en fjärdedel av de svenska. Det är alltså Sverige, som i första hand måste göra någonting åt grannspråkspråkförståelsen. Det enklaste är att stipulera att grannspråkundervisningen ska vara ett obligatoriskt moment i svenskämnet.


Den svenska regeringen har tidigare beslutat att studier i fler främmande språk ska ge extra meritpoäng för gymnasister i samband med ansökan tillhögskolan har också beslutat att högstadieelevers studier i främmande språk ska ge extra meritpoäng i samband med ansökan till gymnasiet. Detta beslut träder i kraft den 1 juli 2014. Men vad har detta för relevans för grannspråksundervisningen?


Syftet med grannspråksundervisningen är att de svenska eleverna ska uppnå receptiv kompetens i danska och norska och få kunskap om de övriga nordiska språken. Danska, norska och svenska är nämligen sinsemellan förståeliga språk. En svensktalande kan i princip tala svenska med en dansktalande eller en norsktalande, som i sin tur kan använda sitt eget språk. Med en liten ansträngning får man, genom att utveckla sin receptiva kompetens, tillgång till ett språkområde som omfattar omkring 20 miljoner invånare med all dess vetenskapliga och kulturella produktion. Det har aldrig varit meningen att man ska lära sig tala eller skriva på danska eller norska, eftersom det egentligen inte behövs. Bor man en längre tid i Danmark eller Norge, kommer man ändå att successivt att anpassa sitt språk.


Syftet med undervisningen i främmande språk som engelska, tyska, franska och spanska etc. är att eleverna ska uppnå en aktiv kompetens i dessa språk, d.v.s att eleverna inte bara ska kunna förstå språken i fråga utan även att kunna tala och skriva på dem. Hur många svenska elever kommer egentligen att vara intresserade av att lära sig att tala och skriva på danska eller norska? Såvitt jag vet, förekommer undervisning i danska endast vid vissa gymnasier i Skåne, medan undervisning i norska förmodligen inte förekommer alls, inte ens i gränstrakterna till Norge. Däremot förekommer båda språken som hemspråk.


Läs också Språkförsvarets öppna brev, ”Försvara den nordiska språkgemenskapen – stärk grannspråksundervisningen!” från den 8/8 2008 till regeringen. Brevet omvandlades sedan till en artikel, som publicerades i nio svenska dagstidningar (se arkivet ”Mellannordisk språkförståelse”).


Per-Åke Lindblom¨

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9
10
11
12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29 30
<<< November 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se