Ur innehållet:

Hej rymden!

Att konversera med utomjordingar är ingen lätt match.

Läs mer

Spotify-vågen

Går det att kopiera nyckeln till framgång med en ändelse?

Läs mer

Den manlige härskar

E-prydda adjektiv dominerar i pressen.

Läs mer

Meningslösheten är meningen

Tre frågor till språkmaterialisten Helena Looft.

Läs mer

Catharinas ord

Den vardagliga ändelsen -is har sitt ursprung i latinet.

Läs mer

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Signaturen ”Ewa” påpekar i sin blogg ”Mitt liv i ord” att svenskan har hur många ord som helst. Det gäller bara att använda dem.

”Jag har börjat läsa en blogg här på Bloggplatsen där föreningen Språkförsvaret skriver. Det hörs på namnet vad de skriver om, nämligen att vi måste försvara vårt vackra språk främst av den anledningen att engelskan är som ett ogräs som hotar att kväva svenskan. Det ligger mycket slöhet i det faktum att vi tillåter så många engelska uttryck i vardagstalet. Läs inlägget 'Svenskan är ett språk med enorma vidder' och läs sedan den korta serien på hemsidan, så förstår ni vad jag menar.

Min pappa sa alltid att svordomar är ett tecken på dåligt ordförråd och som vuxen förstår jag vad han menar (jag försöker få Elin att sluta svära). Alla engelska uttryck eller svengelskan är ett tecken på samma sak. Hur kan vi bara acceptera uttryck som 'mindfulness' och 'intention' och använda orden som vilka andra svenska ord som helst? Med lite ansträngning har jag kommit fram till ett alternativ till 'mindfulness' och det är aktiv närvaro. 'Intention' är från början engelskt och det finns ett fullt användbart svenskt ord för det nämligen avsikt. Vi har hur många ord som helst i svenskan! Utnyttja vårt vackra språk!!”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Expressen har en webbtest om nätförkortningar, d.v.s sådana som är vanliga i chattrum o.s.v..  Det var bara en fråga, som var riktigt svår, och som runt hälften bevarade fel.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

Från i dag erbjuder vi en gång i veckan möjligheten att ställa språkfrågor på Twitter.

Apropå debatten om "Bromma Blocks" och Anna Malmqvist svar till flera medlemmar i Språkförsvaret (se också "Brevarkiv") påpekar en brevskrivare att "i USA brukar fängelseavdelningarna också kallas 'blocks'". 

Han utlovar också ett besök på plats för att närmare kontrollera förhållandena:  

"Säkert får Era 'medvetna' och 'förändringsbenägna' kommande kunder med 'internationella referenser' samma association. Jämförelsen är lite vitsigt rolig men ändock inte dålig. Jag kommer säkert att framledes besöka blocken för att kolla om det Du skriver stämmer med verkligheten."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I hörnet Hamngatan-Regeringsgatan i Stockholm kan man nu vid övergångsställena läsa texten "Look up tramcars passing". En oförklarlig anglifiering av språket i SL:s och Stockholms gatukontors kommunikation med medborgarna? En anglifiering som därtill är språkligt inkorrekt. Enligt den av riksdagen 2008 antagna språklagen ska det offentliga språket vara enkelt och begripligt och avfattas på svenska. Detta borde vara en självklarhet i en varningstext som den aktuella. Information på engelska på svenska gator visar en nonchalans mot i första hand de många äldre och invandrare som har klena kunskaper i det språket.

Åke Löfgren
Nacka

(Texten tidigare publicerad i Dagens Nyheter 25/9 2010 - här med författarens tillåtelse)

Dessa visdomsord är egentligen matematikrelaterade, men vem har sagt att språkmänniskor inte är intresserade av matematik? Jag har hämtat informationen från Finn-Erik Vinjes blogg. Han har i sin tur hämtat den från en ekonomikommentator i den danska dagstidningen Politiken:

”I grund och botten finns det bara tre slags människor. De som kan räkna. Och de som inte kan.”

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Bilden är hämtad från Hallands Nyheter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)