Direktlänk till inlägg 25 oktober 2010

Behövs verkligen "crowdsourcing"?

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 oktober 2010 21:51


När jag i morse läste en artikel, ”Kultursponsring kräver ett samlat grepp”,  av Clemens Poellinger i Svenska Dagbladet, stötte jag på termen ”crowdsourcing”. Han berättade om att Stockholms kommun nyligen har skapat en ”crowdsourcing”-sajt. Där kan invånarna själva bestämma om ett kulturprojekt ska få stöd genom att mikrofinansiera kreativa visioner via nätet. Huruvida detta initiativ är lyckat eller inte, tänker jag inte ta ställning till i detta sammanhang.


Nu var det inte första gången jag hörde talas om ”crowdsourcing”. Redan i går berättade en medlem att hon hade anmält sig till denna sajt. I samma veva hade hon också  i ett brev till de ansvariga kritiserat namnvalet. Redan igår fick jag tack vare en annan medlem också reda på att det fanns förslag till ersättningsord:


Crowdsourcing - sv. massutveckling, massbaserad problemlösning. Utveckling av produkter eller lösning av problem genom att företag eller organisationer utnyttjar arbete eller idéer från en obestämd grupp obetalda frivilliga, t.ex skapa en webbplats av typen Wikipedia (uppslagsverk), Myspace (socialt nätverk) och Youtube (video). Analogi med outsourcing, att företag lägger ut sitt (data-)arbete på fristående företag.”

 

Wikipedia har en utförlig utläggning om ”crowdsourcing”, ett begrepp som myntades av Jeff Howe 2006. Han urskiljer t.o.m fyra former av ”crowdsourcing”. En av dessa former är ”crowd wisdom”. ”Crowd” kan ha många betydelser på svenska: 1) folkmassa, folkhop, folksamling; 2) massa; 3) gäng; och 4) mängd. Visst kan man kalla det faktum att folk slår sina kloka huvuden ihop för "massvisdom", men någon epokgörande upptäckt är det inte.


Språkförsvaret började nog tillämpa massbaserad problemlösning redan 2005, då nätverket bildades. Språkförsvaret är en lös sammanslutning av människor, d.v.s en ”obestämd grupp obetalda frivilliga”, förenade kring målsättningen att försvara svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion, samtidigt som vi förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Då vi utarbetar ”tunga” dokument, som utkast till språklag för Sverige, förslag till språkpolitik för den svenska högskolan och om den nordiska språkgemenskapen  m.fl. går det alltid först ut utkast till hela nätverket för synpunkter. Ett sådant dokument kanske omarbetas tio gånger innan det slutligen antas. När Språkförsvaret kritiserar myndigheter, institutioner och företag etc. för deras språkanvändning, lägger vi alltid ut brevväxlingen på vår webbplats. På så sätt samspelar vi inte bara med den enhet som kritiseras utan också med allmänheten, som kan ta del av samma brevväxling. Vi tror inte på hemlig diplomati. Det händer också att vi får hemliga tips, där man ber oss agera. I det fallet röjer vi aldrig källan.


Ordet ”crowdsourcing” behövs inte i svenskan; det finns utmärkta ersättningsord. Fenomenet i sig finns redan och behöver lika lite som hjulet uppfinnas på nytt.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 22 maj 11:28

Klimatet i Norden kan vara lite bistert och naturen är på sina ställen ganska karg. En del svenskar tycks överföra detta till språken som talas här och tror att dessa är ordfattiga och osköna. Det är naturligtvis helt fel. Hur kan då språken i Norden...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 15:00

Igår intervjuades Björn Ranelid i Dagens Nyheter med anledning av att han idag fyller 70 år. Under åren har Björn Ranelid fått många priser: Augustpriset, Aftonbladets kulturpris, Region Skånes stora kulturpris, Malmö fotbollförenings kulturpris, Has...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 12:00

Mikael Parkvall konstaterar i en artikel att det finns alternativ till Eurovisionens sångtävling:   ”Den som beklagar att jippot håller på att förvandlas till en språklig öken kan sedan 2002 följa Liet International, som är en motsvarighet ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 21 maj 08:00

Vi har tidigare citerat från Célestine Comtois uppsats  Språkval i EU-parlamentet från 2016. Till saken hör att hon har utnyttjat Språkförsvaret som källa vid två tillfällen. Det ena är Språkförsvarets enkät till kandidaterna inför parlamentsvalet 20...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 maj 08:00


  När man pantar flaskor och burkar på ICA på Ringen på Södermalm i Stockholm möts man, som snart sagt överallt i Sverige, av en engelsk text, i det här fallet ”Helping the world recycling”. På väggen till vänster om pantapparaten stå...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Oktober 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se