Alla inlägg under september 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 september 2010 19:55

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)

I samband med Europeiska språkdagen 26 september ordnas i Stockholm bland annat ett språkcafé och en affischtävling för unga mellan 13 och 18 år.


Europeiska språkdagen firas 26 september sedan 2001. Syftet är att lyfta fram språk och språkinlärning som något viktigt, intressant och roligt. I år arrangeras bland annat ett språkcafé för skolklasser måndagen 27 september och en affischtävling för ungdomar. Affischtävlingen är öppen för ungdomar mellan 13 och 18 år.

Språkcaféet är öppet måndagen 27 september kl. 13–16 i Europahuset, plan 2, Regeringsgatan 65, i Stockholm. Skolklasser kan anmäla sig via Språkdagens webbplats senast 10 september. Under dagen kan eleverna bekanta sig med 11 olika språk. Språkkaféet avslutas med prisutdelning i språkdagens affischtävling. Under dagen arrangeras även en frågesport.

Läs mer om Europeiska språkdagen, språkcaféet och affischtävlingen på Språkdagens webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 september 2010 18:28

(Brevet avsändes ursprungligen den 25 augusti till Engelska skolan och dess enheter)


Angående arbetsspråk för lärarna på Engelska skolans skolenheter i Sverige



Från flera skolor inom er skolkoncern, bl.a i Enskede, Nacka och Gävle har vi fått kännedom om att engelska är påbjudet som arbetsspråk och språk på rasterna mellan de anställda, och att svenska inte skall uppmuntras i de arbetsrelaterade kontakterna på skolan.


Eftersom skolor i Sverige är en del av det offentliga samhället, och eftersom svenska friskolor finansieras av skattemedel från medborgarna, måste vi få ställa ett par frågor om det tvivelaktiga i att påbjuda ett arbetsspråk som inte är ett officiellt språk i landet.


  • Är det riktigt att rektorer på era skolor av sina lärare kräver att de talar engelska på rasterna och kollegor emellan? Finns det något sådant krav på skolans elever också?

  • Är det fortfarande på det viset att ni på era enheter i Sverige har rektorer som i sin roll som myndighetsutövare i Sverige inte behärskar svenska i tillräcklig omfattning? Har ni kanske t.o.m fortfarande rektorer som prålar med att inte kunna svenska? Här tänker vi på den skolverksanmälan som lämnades in om detta mot Engelska skolan i Gävle den 22 november 2004 och 18 augusti 2005 om att rektors myndighetsutövning resp. utvecklingssamtal enbart / ofta skedde på engelska.

  • Skolförordningen 2003:459 § 2 kräver att ”inget enskilt ämne får bedrivas enbart på det främmande språket”. Hur rimmar kravet på att alla lärare skall tala engelska på rasterna med att skolan måste ha minst 50 % undervisning på svenska av svenskspråkiga lärare?

  • Hur rimmar kravet på att alla lärare skall tala engelska på rasterna med den språklag om att ”det allmänna”, d.v.s offentlig verksamhet, som ju offentligt finansierade skolor i Sverige är, har ett särskilt ansvar för svenskans bruk och utveckling?

  • Slutligen en fråga som ställts tidigare och som ledningen för Engelska skolan ännu inte klart svarat på: Vilket medborgarspråk (huvudspråk) skolar ni barnen till i Sverige, när ert gymnasium har upp till 90% undervisning på engelska?


Nu är det äntligen dags, efter nu många års etablering och tillväxt för Engelska skolan, att se till att alla lärare på era enheter verkligen behärskar svenska som arbetsspråk i tillräcklig omfattning. Det är nämligen inte enbart rektor som har myndighetsutövning i svensk skola, utan också alla lärare med ansvar att sätta betyg.


Vi vill passa på att bjuda in skolan att lyssna på den paneldebatt mellan riksdagsledamöter, som Språkförsvaret anordnar i Stockholm den 31 augusti angående språklagens ställning och tillämpning.


Vi ser fram emot svar från er skola.


 Med vänliga hälsningar


Per-Åke Lindblom             Hillo Nordström                 Arne Rubensson


för nätverket Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 september 2010 23:08


Jeg synes det satses for lite på å lære om de skandinaviske nabospråkene i skolen. Dette er egentlig et viktig felt. Her i Norge er det for eksempel veldig mange svensker som arbeider. Det er også veldig mange nordmenn som drar til Sverige på ferieturer eller handleturer. Da er det utrolig nyttig at man lærer litt om spesielle ord og uttrykk i de skandinaviske nabospråkene. Heldigvis kan nordmenn og svensker ennå snakke med hverandre på sine morsmål, men hvor lenge vil det vare?  Jeg har allerede observert at dansker i Danmark allerede har begynt å snakke engelsk til nordmenn på ferie der.
 
Det gjør meg trist og litt sint. Dansk og norsk har jo stort sett de samme ordene, det er bare uttlalen som er forskjellig.  Nei, vi må få mer undervisning i nabospråkenes ordforråd og låneord fra andre språk (spesielt engelsk). Vi må få samme ord i norsk, svensk og dansk når de lånes inn slik at ikke språken blir mer forskjellige.
 
Det vil bli en kulturhistorisk katastrofe hvis vi skandinaver i fremtiden må bruke engelsk når vi snakker med hverandre. Da blir jo våre språklige naboer bare ordinære utlendinger. Det vil også føre til at språkene i Norden vil bli så små og sårbare at de vill bukke under for engelsk. Jeg er en av dem som er glad for at jeg fremdeles kan reise til Sverige og Danmark og fremdeles kan bruke mitt eget morsmål i stedet for engelsk. Jeg snakker norsk når jeg kan og engelsk når jeg må. Vi må kjempe for den interskandinaviske språkforståelsen!
 
 
Dag Rune Dalen
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 september 2010 19:43


Moderaterna i Skellefteå vill göra Skellefteå till en tvåspråkig stad och har därför rest parollen ”Gör Skellefteå till en tvåspråkig stad genom att sätta upp skyltar på både engelska och svenska!” i sitt politiska manifest ”Förbättrat företagsklimat för framtiden”.


Detta har redan uppmärksammats av Norra Västerbotten, som bad sina läsare att komma med  namnförslag på engelska på omkringliggande orter. Raggvaldsträsk blev till exempel Woolenselectedswamp. Givetvis var varken Norra Västerbotten eller läsarna seriösa.


Vad menar egentligen Moderaterna i Skellefteå?


1. Vad är det som ska översättas till engelska på dessa skyltar? Är det viktiga byggnader i Skellefteå? Gatunamn?

2. Vimlar det av engelskspråkiga i Skellefteå, som för närvarande är helt desorienterade på grund av att det saknas skyltar på engelska?

3. Räknar man med att skyltning på engelska kommer att fungera som en magnet, som drar till sig engelskspråkiga affärsmänniskor till staden? Sätter man Skellefteå definitivt på kartan?

4. Tror Moderaterna i Skellefteå att de har lanserat en riktig dundermedicin för att åstadkomma tvåspråkighet i en hel stad?


Eller är det bara stolligt tänkt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 september 2010 17:04

(Denna text är hämtad från förlagspresentationen)

 

Bonniers svenska ordbok, BSO - den Bildande, Superaktuella och Oumbärliga ordboken - utkommer nu i sin tionde upplaga. Den har från starten 1980 följt det svenska språkets utveckling och den är i dag både en klassiker och en illustrerad ordbok i tiden. 2010-talets ordbok är helt reviderad och den är utökad med 4000 nya ord och förklaringar.


Bonniers svenska ordbok värnar om de inhemska orden, både de vardagliga, de högtidliga och de ålderdomliga. Samtidigt är den öppen för nya och främmande ord som berikar vårt språk. Innehållet präglas av mångfald och du finner bland annat följande:


Nya ord
Jobbcoach, kaospilot, regnbågsbarn och stekare - i tidningar, tv, radio och bloggar vimlar det av nya ord som du kanske har hört men tvekar inför att använda.


Slitstarka klassiker
Snarstucken, underkunnig, storvulen och sällspord - orden som fångar innebörden så exakt eller poetiskt att de aldrig tycks gå ur tiden.


Facktermer och främmande ord
Cyklisk, cystisk, kärande och controller - politikernas, läkarnas, juristernas och ekonomernas ord förklaras så att du förstår vad experterna försöker säga.


Fraser och uttryck
Pudelns kärna eller att göra en pudel - träffande liknelser eller mer måleriska beskrivningar som säger mycket mer än summan av de få ord som ingår.


Helt ny layout
Uppslagsordens och illustrationernas framträdande plats underlättar för läsaren att finna just det ord man söker.


Praktiska skrivråd
Nytt i denna utgåva är också de praktiska skrivråd som inleder boken. De tar fasta på det grundläggande i skrivandet: stavning, användande av skiljetecken, uppställning av en text och några grammatiska stötestenar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18
19
20
21 22 23 24 25
26
27 28 29 30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards