Alla inlägg under september 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 september 2010 11:27


Svenska Dagbladet/TT återger idag ett yttrande av Paavo Lipponen, tidigare statsminister, om Mari Kiviniemis, Finlands nuvarande statsminister, språkpolitik:


"Jag är orolig över att statsministern står i spetsen av något som liknar en vendetta mot svenskheten och det svenska språket."

 

I förrgår publicerade också Hufvudstadsbladet en debattartikel, "Värdelöst av Sasi, Kiviniemi och Pekkarinen" av Lipponen, där han kritiserar Centerpartiets och Samlingspartiets hållning i Karlebyfrågan. Det går tyvärr inte att länka till den artikeln, men den har bl.a kommenterats i Vasabladet. Flera artiklar om Karlebyfrågan finns i Språkförsvarets arkiv om finlandssvenskan.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 september 2010 20:38



(Notisen är hämtad från Språkrådets webbplats)


Allaväljare, en webbtjänst som tillhandahåller lättläst information om valet, finns nu filmintervjuer där alla partiledare får tycka till om politiskt språk och begriplighet.


Allaväljare har intervjuat partiledarna inför valet och frågat dem vad deras partier vill göra om de får bestämma över politiken. Man har också gjort separata intervjuer om det politiska språket och vikten av att uttrycka sig begripligt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 september 2010 14:54


Anders Lotsson har återupptagit utgivningen av sitt nyhetsbrev Språksamt efter ett sommaruppehåll. Nyhetsbrevet, som har 1778 prenumeranter, är som vanligt innehållsrikt och späckat.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 september 2010 13:38


Sveriges mest berömda handskrift, Silverbibeln – Codex argenteus på latin - finns nu utlagd på nätet .


Silverbibeln är den absolut främsta källan till det gotiska språket   Översättningen av Silverbibeln från grekiska till gotiska gjordes ursprungligen av den gotiske biskopen Wulfila mellan åren 341 – 383. Den kopierades under 500-talet, förmodligen i Ravenna, norra Italien, under ostrogoternas välde. Allmänt anses den ha tillverkats för Theoderik den stores räkning.  Under de cirka 1000 år den varit okänd tros den bland annat ha tillhört Karl den store. Silverbibeln återupptäcktes i ett kloster i Werden, Tyskland, på 1600-talet, och skänktes till den tysk-romerske kejsaren.


Boken kom till Sverige 1648 som krigsbyte efter en stormning av det kejserliga slottet i Prag. Den införlivades i drottning Kristinas bibliotek och efter hennes abdikation skänktes den till hennes tidigare bibliotekarie, Isaac Vossius, som tog den med sig tillbaka till Holland. Den återköptes senare av svensken Magnus Gabriel De la Gardie, som senare skänkte den till Uppsala Universitet år 1669.


Den dominerande silverfärgade texten har gett upphov till titeln silverbibeln (silverboken). Bladen är tunna purpurfärgade pergament av mycket hög kvalité, och bläcket som använts är antingen silver eller guld.


Källa:  Wikipedia  - Silverbibeln


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 september 2010 20:55


Åsa Mickwitz, Helsingfors universitet, disputerade på avhandligen ”Anpassning i språkkontakt – morfologisk och ortografisk anpassning av engelska lånord i svenskan” den 16 juni 2010. Avhandlingen kan laddas ner här .Hon finns tidigare representerad på Språkförsvarets webbplats med bl.a artikeln ”Den svenska språkvården är alltför liberal!” . Här följer hennes egen presentation:


Studien behandlar engelska lånord och deras formella anpassning till svenskan. Syftet är att analysera och förklara den morfologiska/morfosyntaktiska samt den ortografiska anpassningen av lånorden. Studien undersöker hur de främmande elementen inordnar sig i det svenska språksystemet samt vilka faktorer som påverkar anpassningen av de engelska lånorden i svenskan. Forskningsmaterialet består av sverigesvenska och finlandssvenska dagstidningar från 1975 och 2000. Materialet har kompletterats med undersökningar av dagstidningskorpusar på nätet.



Studien har sin utgångspunkt i kontaktlingvistiken som teoretiskt fält. Den baserar sig dels på en sociolingvistisk och språkstrukturell syn på språk och språk i kontakt, och dels på en språkpolitisk syn. Metoden är bruksbaserad språkanalys. När det gäller morfologin har jag studerat lånorden ur både ett kvantitativt och ett kvalitativt perspektiv. Inom det kvantitativa perspektivet har jag analyserat hur stor del av lånorden i materialet som är anpassade och icke anpassade och på vilket sätt. I den kvalitativa analysen har jag beskrivit anpassningen utgående från de enskilda ordklasserna substantiv, verb och adjektiv, och studerat vilka faktorer som påverkar hur anpassningen sker.


Resultatet visar att en stor del (36 %) av lånorden i materialet består av lexem som inte uppvisar någon typ av morfologisk anpassning till svenskan, dvs. varken böjning eller avledning. Dessa står i s.k naken form i satsen. En femtedel av lånorden böjs och avleds enligt svenska böjnings- och avledningsregler. Substantiv står oftare i naken form i satsen än verb, eftersom det syntaktiska kravet på morfologisk anpassning till svenskan inte är lika stort hos substantiv som hos verb. Verben uppvisar en nästan hundraprocentig anpassning till svenskan. En mycket liten andel av lånorden (3 %) uppvisar främmande böjning/avledning eller bryter mot reglerna för svensk grammatik.


I studien framkommer också att engelska lånord sällan anpassas ortografiskt till svenskan. Vissa vokal- och konsonantgrafem i vissa lånord anpassas dock; de engelska grafemen i, a, ay och ai anpassas till aj eller ej (t.ex. mail → mejl). Studien visar också att det finns ett klart samband mellan ortografisk och morfologisk anpassning – lånord som böjs enligt svenska böjningsregler anpassas oftare ortografiskt till svenskan än lånord som böjs enligt främmande/engelsk modell.


Resultatet visar att anpassningen påverkas av språkstrukturella, sociokulturella och språkpolitiska faktorer i ett komplicerat samspel, där den typologiska och strukturella närheten mellan svenskan och engelskan samt den språkpolitiska öppenheten kan sägas spela den största rollen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 september 2010 15:10


Som en uppföljning till Märkesåret arrangerar Finlands ambassad i Stockholm under hösten 2010 och våren 2011 en serie föreläsningar som skildrar samhälls- och kulturfrågor u ett brett perspektiv. Serien genomförs i samarbete med projektkontoret Tandem. Motsvarande föreläsningsserie genomförs i Helsingfors i regi av Sveriges ambassad. Föreläsningarna med efterföljande mottagning hålls på Finlands ambassad, Gärdesgatan 11.


De första föreläsningarna, som startar den 27 september, ryms under temat "Två språk som förenar" - läs vidare i inbjudan!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 september 2010 15:17


Vi har fått ett tips om att all undervisning vid Handelshögskolan i Stockholm numera sker på engelska, inbegripet att även uppsatser och avhandlingar ska författas på engelska. Vi ska forska närmare i saken och återkommer eventuellt.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 september 2010 14:11


Den 25/8 skickade medlemmar i nätverket Språkförsvaret i väg ett brev till Internationella Engelska Skolan. Brevet tog bl.a upp frågan om engelska var påbjudet som arbetspråk och språk på rasterna mellan anställda. Internationella Engelska Skolan har nu besvarat detta brev, vilket lagts ut på Språkförsvarets webbplats.

Presentation

Omröstning

I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?
 Jag använder inte preteritum konjunktiv.
 Jag använder "vore".
 Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
 Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" m.fl.

Fråga mig

82 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18
19
20
21 22 23 24 25
26
27 28 29 30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se