Direktlänk till inlägg 30 september 2010

Food court på svenska

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 september 2010 13:46


Varje gång jag som lantis kommer till Stockholm hajar jag till inför all engelska som möter en överallt... hit ut där jag bor har ju den värsta anglifieringen inte nått än. Det räckte med en halvtimmes vistelse på Centralstationen i söndags, där jag var på genomresa på väg hem, för att jag skulle stöta på en för mig okänd term på engelska i en i övrigt svenskspråkig text. Det var Jernhusen som på en vägg bakom vilken pågick byggnationer, förkunnade att där bakom skulle det bl a bli en "food court". Jaha, något med mat, men vadå food court? Vad exakt är det?  Och varför på engelska? Jag skrev till chefen för Jernhusens stationsbyggnader och frågade. Det visade sig att food court betyder en plats avsedd för mat och restauranger. Chefen ifråga påstod också att det inte finns något motsvarande ord på svenska, och att begreppet food court är allmänt i Sverige och återfinns på ett flertal köpcentra och semesteranläggningar. I mitt svar till honom tillät jag mig att tvivla på att begreppet är så allmänt känt utanför reklam- och affärsbranschen. Däremot bemötte jag inte hans påstående att det inte finns något motsvarande begrepp på svenska, för jag kände inte till om det gjorde det. Men nu visar det sig att det visst finns ord för det på svenska! Två andra språkförsvarare tog upp den kastade handsken och undersökte saken närmare. En av dem, som jobbar på Språkrådet, vidarebefordrade information från rådets s k frågelåda om att både mattorg och restaurangtorg förekommer som svenska begrepp för food court. Och en annan medlem, Gunnar Lund, googlade på alla tre begreppen, och fick en förkrossande övervikt för mattorg/restaurangtorg. Tillsammans får de båda svenska orden 10 280 träffar, mot 377 för food court!




Slutsatsen blir alltså att aldrig lita obetingat på reklam- och affärsfolk när de påstår att det inte finns något motsvarande namn på svenska för begrepp på engelska som importerats från USA. Och tro dem inte heller om de påstår att det inte skulle gå att översätta modeord och -begrepp från "over there". Att inte använda svenska i sådana sammanhang handlar i grunden om bekvämlighet i kombination med en grumlig inställning att engelska uttryck skulle vara finare och modernare än svenska.


Min e-postväxling med Jernhusen liksom Gunnar Lunds meddelande till dem finns utlagda i Språkförsvarets brevarkiv och kan läsas här och här.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Eric

21 maj 2013 14:04

Det är väl inte så konstigt att du inte känner till begreppet, du säger ju själv att anglifieringen inte är utbredd där du bor. Och ni har väl inga "mattorg" heller då om du inte visste vad det var för någonting? I Stockholm har begreppet används i ett decennium eller så - vanligt i köpcentrum. Tror nog att de allra flesta boende här vet vad det är.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 21 juli 16:27

Den frågan diskuteras i denna artikel på Institutet för språk och folkminnens webbplats:   ”Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 juli 11:35

Jag fick detta mejl i morse från Björn I. Ohlson, som är en uppmärksam läsare:   ”Jag är litet dum; det måste jag erkänna – men ändå.  Helsida med stor grön yta och texten ’Probably the first thing that comes to mind’ och ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 juli 15:04

Tidningen Land tar i denna artikel upp tio ortnamnsdelar; i de flesta fall är det fråga om ändelser, efterled. Det gäller namndelar som – ed, – hult, – löv, – måla, – red (– ryd, – röd), –rum, – s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juli 19:42


  Institutet för språk och folkminnen skriver på sin webbplats:   "De uttrycksfulla figurerna har blivit ett självklart inslag i sociala medier, SMS och Oxford Dictionary. Idag firas den internationella emoji-dagen."   Läs vidare här!   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 juli 08:00

Google har förbättrat sin översättningstjänst, Google Översätt (Google Translate), enligt denna artikel. Det tidigare systemet tog mening efter mening och översatte enskilda ord:   ”Men i slutet på förra året började bolaget ändra på system...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18
19
20
21 22 23 24 25
26
27 28 29 30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se