Mall Stålhammar, professor emiritus i engelska vid Göteborgs universitet, har skrivit en bok om de engelska låneorden i svenska språket utifrån ett historiskt perspektiv. Texten är hämtad från Norstedts presentation.

Engelskans inflytande på svenskan diskuteras ofta som något relativt nytt, ett snabbt växande hot mot det svenska språket. Men vi har faktiskt lånat in ord från engelskan åtminstone sedan 1200-talet, så det är ingen ny företeelse.

Alla språk behöver utökas när verkligheten förändras: nya företeelser kräver nya ord. Om nya föremål eller begrepp kommer in från ett annat land följer ofta benämningen med på köpet. Mall Stålhammar visar i sin bok att ord från engelskan (och andra språk) lånats in under lång tid och även haft en positiv effekt på svenskan, inte bara genom att fylla tomrum och förse svenskan med nya nyanser, utan också genom att inspirera till svenska nyskapelser. Ordlån är nämligen inte bara lätt igenkännbara främmande ord från ett annat språk, som aerobics, de återfinns även som översättningslån, t.ex. användarnamn eller försvenskningar, som t.ex. strejk.

I boken kan vi följa kronologiskt hur engelska lånord speglar den historiska utvecklingen och kontakterna mellan England och Sverige. Närmare 2 000 lånords historia och väg in i svenskan beskrivs också mer ingående, uppdelat i olika ämnesområden, som Mat och dryck, Mode och makeup, Sport och spel, Politik och religion, Handel och ekonomi med flera.

Vi får också läsa om både svenskans och engelskans utveckling genom seklerna, och hur båda språken genomgått förändringar under inflytande från andra språk. Mall Stålhammar berättar även om engelskans användning som nutidens lingua franca, och om olika länders reaktioner på engelska lånord. Hon diskuterar också den aktuella frågan om vad engelskans inflytande kan innebära för svenskan. Är engelskan ett hot, eller är rädslan överdriven?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den 25/4 skickade Språkförsvarets styrelse iväg ett brev till Kulturdepartementet, Kulturutskottet och SR/SVT:s styrelse, i vilket Granskningsnämnden för radio och tv kritiserades för att den inte hade behandlat ett antal anmälningar och i stället ti...

Föreningens syfte är att som ideell förening främja finlandssvenskarnas gemensamma och allmänna intressen samt att stärka den finlandssvenska identiteten och samhörigheten. Föreningen skall bevaka finlandssvenskarnas grundläggande rättigheter. Webbpl...

För att anknyta till nedanstående ledare i Svenska De-bladet (så kallad därför att dess medarbetarstab inte känner till skillnaden mellan de och dem):   http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-postmoderna-tillstandet-i-journalistiken_8186648.svd...

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)   När ska man sätta ut kommatecken? Ska det vara stor eller liten bokstav efter kolon? Alla dina funderingar om skiljetecken får svar i nya ”Skiljeteckensboken”.   Skiljeteckensboken...

Svensk television erbjuder ett enda program med inriktning på litteratur. Ur språklig synpunkt är det en katastrof. Ofta talas det engelska under halva programtiden och när utländska författare intervjuas, sker det i regel på engelska istället för på...