Alla inlägg under september 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 september 2010 20:44


Finlands statsminister, Mari Kiviniemi, har föreslagit att skolorna längs Finlands östgräns ska kunna ersätta svenskan med ryskan. Men rektorerna och skoldirektörerna i Kymmenedalen i östra Finland vill inte byta ut den obligatoriska skolsvenskan mot ryska. En enkät visar att endast en person vill genomföra ett byte av språk. Läs mer här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 september 2010 13:46


Varje gång jag som lantis kommer till Stockholm hajar jag till inför all engelska som möter en överallt... hit ut där jag bor har ju den värsta anglifieringen inte nått än. Det räckte med en halvtimmes vistelse på Centralstationen i söndags, där jag var på genomresa på väg hem, för att jag skulle stöta på en för mig okänd term på engelska i en i övrigt svenskspråkig text. Det var Jernhusen som på en vägg bakom vilken pågick byggnationer, förkunnade att där bakom skulle det bl a bli en "food court". Jaha, något med mat, men vadå food court? Vad exakt är det?  Och varför på engelska? Jag skrev till chefen för Jernhusens stationsbyggnader och frågade. Det visade sig att food court betyder en plats avsedd för mat och restauranger. Chefen ifråga påstod också att det inte finns något motsvarande ord på svenska, och att begreppet food court är allmänt i Sverige och återfinns på ett flertal köpcentra och semesteranläggningar. I mitt svar till honom tillät jag mig att tvivla på att begreppet är så allmänt känt utanför reklam- och affärsbranschen. Däremot bemötte jag inte hans påstående att det inte finns något motsvarande begrepp på svenska, för jag kände inte till om det gjorde det. Men nu visar det sig att det visst finns ord för det på svenska! Två andra språkförsvarare tog upp den kastade handsken och undersökte saken närmare. En av dem, som jobbar på Språkrådet, vidarebefordrade information från rådets s k frågelåda om att både mattorg och restaurangtorg förekommer som svenska begrepp för food court. Och en annan medlem, Gunnar Lund, googlade på alla tre begreppen, och fick en förkrossande övervikt för mattorg/restaurangtorg. Tillsammans får de båda svenska orden 10 280 träffar, mot 377 för food court!




Slutsatsen blir alltså att aldrig lita obetingat på reklam- och affärsfolk när de påstår att det inte finns något motsvarande namn på svenska för begrepp på engelska som importerats från USA. Och tro dem inte heller om de påstår att det inte skulle gå att översätta modeord och -begrepp från "over there". Att inte använda svenska i sådana sammanhang handlar i grunden om bekvämlighet i kombination med en grumlig inställning att engelska uttryck skulle vara finare och modernare än svenska.


Min e-postväxling med Jernhusen liksom Gunnar Lunds meddelande till dem finns utlagda i Språkförsvarets brevarkiv och kan läsas här och här.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 september 2010 13:49


På övergångsstället vid Regeringsgatan/Hamngatan i centrala Stockholm  ligger gummimattor på ömse sidor med denna text (se bild). Gummimattorna är alltså fastlimmade på gatubeläggningen på något sätt.


Texten, som är på två rader,  är alltså uteslutande på engelska. Detta trots att engelska varken är officiellt språk eller minoritetsspråk i Sverige. Trafikkontoret/SL tycks vara fullständigt omedvetna om att det finns en språklag i Sverige. Detta trots att inte alla svenskar (89 % förstår engelska enligt självuppskattningar), minoritetsspråkstalare eller invandrare förstår engelska. Svenskar - och de flesta invandrare i Sverige - förstår faktiskt svenska bättre än engelska. Enligt preliminära uppgifter är SL ansvarigt för denna ”trafikinformation” med Trafikkontorets goda minne. SL sorterar under Stockholms läns landsting och Trafikkontoret under Stockholms kommun. Båda tillhör det allmänna, lyder under politiska församlingar och är skattefinansierade. Det är alltså fråga om myndighetsutövning.


Till råga på allt är engelskan inte ens korrekt. På svenska skulle det ha stått ”Se upp – passerande spårvagnar (alternativt: ”spårvagnar passerar”). Engelskans "look up" motsvarar inte vårt "se upp". På svenska har ”se upp” ingen konkret betydelse. I så fall skulle det heta "se upp på/mot/till" etc. ”Se upp” betyder "se sig för", "akta sig", "passa på", "ha ögonen med sig", "vara på sin vakt".  Den korrekta översättningen för detta är ”look out”.


En engelsk-svensk ordbok översätter "look up" med a) se (titta upp); b) gå upp, stiga; det ljusnar (things are looking up); c) ta reda på, slå upp, söka upp. Exempelmeningen till a-betydelsen är: look up to any person (d.v.s. i betydelsen respektera eller beundra).


Yourdictionary.com anger följande betydelser av ”look up”:


  1. Search for in a book or other source, as in I told her to look up the word in the dictionary. [Late 1600s]
  2. Call on or visit, as in I'm going to look up my friend in Chicago. [Mid-1800s]
  3. Become better, improve, as in Business is finally looking up. [c. 1800]
  4. look up to. Admire, respect, as in The students really looked up to Mr. Jones. [Early 1700s]

Wiktionary  har ytterligare en betydelse: ”To look in an upwards manner.” Exempel: ”We stayed up late to look up at the stars.” Observera att engelskan liksom svenskan här måste lägga till en preposition.


För säkerhets skull har också personer med engelska som modersmål konsulterats och de är överens om denna analys.


En engelsktalande turist blir förmodligen en aning konfunderad av denna text. Ska man titta upp mot spårvagnsledningarna?  Slå upp – eller söka efter – spårvagnarna? Hälsa på/besöka spårvagnarna? Ljusnar det när spårvagnarna passerar? Beundra spårvagnarna?


Inte ens personer med engelska som modersmål har alltså någon egentligt nytta av denna varningstext. Det måste i så fall vara engelsktalande person som kan en hel del svenska och förstår att det är fråga om en felöversättning, inte en vanlig brittisk eller amerikansk turist…


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2010 22:03


Kenneth Myntti, ledarskribent på Vasabladet, utkommer den 15 oktober med en bok med ovannämnda titel om svenskans ställning i Finland.


(Texten är hämtad från Söderströms förlags hemsida)


Svenskan har under de senaste åren tappat terräng som samhällsbärande språk i Finland. Förändringen kan alla märka, men hur många av oss känner till de mekanismer som har skapat den?


Lugn, räddningen är nära. Kenneth Myntti, politisk redaktör och ledarskribent på Vasabladet, analyserar orsakerna till domänförlusterna och ger konkreta förslag på hur trenden kan vändas.


Hans debattbok är en märkvärdig upptäcktsfärd i det samhällspolitiska skeen de som tog fart med en grundlagsreform år 2000 och som kan bli ödesdiger för svenskan och den finländska tvåspråkigheten om vi inte blir varse det som sker. Myntti griper sig an ämnet med stilistisk skärpa och stor journalistisk integritet.


I analysen ingår exempel på att ekonomiska och partipolitiska karriärsträvanden har sin beskärda del i att svenskan nu tappar mark. Boken blottlägger hur samhälleliga kompromisser tärt på de svenska strukturerna.


Avstickare till Mellaneuropa placerar in resonemanget i ett minoritetssammanhang, nedslag i Österbotten och Åboland ger djup och vidd. Resonemanget planar ut i en positiv framtidsvision, som relaterar svenskan till ett nordiskt och globalt sammanhang.


Debattboken är ett viktigt inlägg i en viktig debatt om hela Finlands framtid. För precis som de finskspråkiga behövde de svenskspråkigas hjälp för att dana en nation är Myntti övertygad om att det nu är de finskspråkigas tur att hjälpa de svenskspråkiga.


Historien upprepar sig, men med ombytta roller. Boken väcker en förhoppning om att den negativa trenden kan vändas om vi i båda språklägren lyckas fördjupa förståelsen om förutsättningarna för vårt lands tvåspråkighet.


I Kenneth Myntti har vi en debattör och pådrivare som inte hukar sig då nordanvinden böjer martallarna.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 september 2010 22:50



Mall Stålhammar, professor emiritus i engelska vid Göteborgs universitet, har skrivit en bok om de engelska låneorden i svenska språket utifrån ett historiskt perspektiv. Texten är hämtad från Norstedts presentation.


Engelskans inflytande på svenskan diskuteras ofta som något relativt nytt, ett snabbt växande hot mot det svenska språket. Men vi har faktiskt lånat in ord från engelskan åtminstone sedan 1200-talet, så det är ingen ny företeelse.

Alla språk behöver utökas när verkligheten förändras: nya företeelser kräver nya ord. Om nya föremål eller begrepp kommer in från ett annat land följer ofta benämningen med på köpet. Mall Stålhammar visar i sin bok att ord från engelskan (och andra språk) lånats in under lång tid och även haft en positiv effekt på svenskan, inte bara genom att fylla tomrum och förse svenskan med nya nyanser, utan också genom att inspirera till svenska nyskapelser. Ordlån är nämligen inte bara lätt igenkännbara främmande ord från ett annat språk, som aerobics, de återfinns även som översättningslån, t.ex användarnamn eller försvenskningar, som t.ex strejk.

I boken kan vi följa kronologiskt hur engelska lånord speglar den historiska utvecklingen och kontakterna mellan England och Sverige. Närmare 2 000 lånords historia och väg in i svenskan beskrivs också mer ingående, uppdelat i olika ämnesområden, som Mat och dryck, Mode och makeup, Sport och spel, Politik och religion, Handel och ekonomi med flera.

Vi får också läsa om både svenskans och engelskans utveckling genom seklerna, och hur båda språken genomgått förändringar under inflytande från andra språk. Mall Stålhammar berättar även om engelskans användning som nutidens lingua franca, och om olika länders reaktioner på engelska lånord. Hon diskuterar också den aktuella frågan om vad engelskans inflytande kan innebära för svenskan. Är engelskan ett hot, eller är rädslan överdriven?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2010 19:32


I en debattartikel  nyligen i Hufvudstadsbladet kritiserade jag det politiska etablissemanget i Sverige för att det tycktes ” låtsas som om svenskan inte existerar i Finland.”. Samtidigt avslutade jag artikeln med att förutspå att detta tabu nog var på väg att luckras upp. Mycket riktigt – samma dag och på samma sida införde Hufvudstadsbladet en debattartikel om Mari Kiviniemis offensiv mot svenskan av Nina Lundström, riksdagsledamot för Folkpartiet. Och igår skrev Claes Arvidsson ett ledarstick  i Svenska Dagbladet om Kiviniemis olika utspel.


Det är trevligt att bli sannspådd så fort.


Per-Åke Lindbom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)










Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2010 12:19



KF Fastigheter berättar på sin webbplats om den nyöppnade handelsplatsen Bromma Center:


När Hangar 3 slår upp portarna för allmänheten byter handelsplatsen karaktär och går från att ha varit en renodlad volymhandelsplats till att nu även innefatta shopping i varuhusmiljö. Samtidigt byter handelsplatsen namn till Bromma Blocks.”


Bromma Blocks? KF Fastigheter försöker också motivera namnvalet:


Handelsplatsens identitet är starkt förknippad med dess historia. Paul Hedqvist som ritade många av byggnader på området var en tongivande förespråkare av funktionalismen och typiskt för honom var räta vinklar och kvadratiska proportioner. Namnet Bromma Blocks knyter alltså an till den blockliknande form som byggnader på området har men även att handelsplatsen består av olika ”kvarter” (blocks). De kvadratiska elementen återfinns dessutom i interiörerna i H3:an. Resultatet är intressant shopping i klassiska K-märkta lokaler men med ny spännande arkitektur.”


Detta är en pretentiös motivering. Pluralformen av ett block är faktiskt – block. Inte blocks. Plural-s är inte vedertaget i svenska språket. Att KF Fastigheter har hängt på ett engelskt plural-s beror naturligtvis på engelskan förment höga status. Det är tydligen ett språk som kan utföra gärningar, rentav underverk, exempelvis locka kunder. Det är en avgörande svaghet med den nuvarande språklagen att den inte reglerar denna form av namngivning.


Läs också brev från Mariann Tell, Fredrik Wennström och Björn I. Ohlsson till KF Fastigheter!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 september 2010 10:06

En familjemedlems tidigare samröre med SIS, som då hette Standardiseringskommissionen i Sverige, är skälet till att vår brevlåda några gånger om året innehåller organisationens tidning. SIS heter numera Swedish Standards Institute (bör väl bli SSI, eller?), för att tillfredsställa de internationella samarbetsorganisationerna, men att kalla sin helsvenska publikation för "Standard magazine" är bara löjeväckande.


Tidningen vänder sig uteslutande till svenskspråkiga läsare, varenda text inne i den är på svenska; så varför i hela fridens namn "magazine"?! Nog hade man kunnat förvänta sig bättre omdöme hos den organisation som säger sig värna om svenska standarder.


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6
7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18
19
20
21 22 23 24 25
26
27 28 29 30
<<< September 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se