De amerikanska filmbolagen har som huvudprincip att filmtitlar helst inte ska översättas från engelska till de lokala språken, särskilt inte i länder där kunskaperna i engelska anses vara höga. Detta kan få lustiga konsekvenser ibland. På bloggen ”Working languages”  berättar författaren vad som hänt med filmen ”Knight and Day”  (som först hade arbetstiteln ”Wichita” eller ”Trouble Man”) i Bryssel. På de biografer, som vänder sig till flamländsktalande, behålls den engelska titel, medan de franskspråkiga biograferna får nöja sig med ”Night and Day”. Beslutet att slopa k:et lär ha tagits i Paris, eftersom man utgick från att fransmännen inte kunde uttala bokstavskombinationen ”kn”.

I det fransktalande Kanada har man dock resolut översatt filmtiteln till "Nuit et Jour". Det kan antingen bero på att franskkanadensarna är urusla på engelska eller på att de månar om sitt språk. Nåväl, det finns statistik på att franskkanadensarna i högre grad är tvåspråkiga än de engelsktalande i Kanada, så det är inte fråga om bristande språkkunskaper hos franskkanadensarna. De försvarar sitt språk med näbbar och klor och är ofta mycket innovativa när det gäller ersättningsord. Det var t.ex tack vare franskkanadensarna som franskan begåvades med ett ersättningsord för e-mail – courriel.

I Sverige har den engelska filmtiteln bibehållits. Vad kan man egentligen förvänta sig?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bilden är hämtad från Line Pedersens blogg "Blogbogstaver")

Det framgår inte vilken inrättning det är fråga om, vilken stad eller vilket det land det gäller. Men den vänstra toalettbesökaren är onekligen spänstig. Borde man inte därför låta nåd gå före rätt?

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Studieförbundet Näringsliv och Samhälle anordnar frukostseminarium tisdagen den 31 augusti kl. 8:30 - 10:00

Mobil, bil, modem, USB-minne… Latinet tittar väldigt ofta fram även i namn på nya företeelser i dagens samhälle.

Välkommen att lyssna till Tore Janson, professor i latin och afrikanska språk, som hjälper oss att tyda latinets spår i nutiden. Han skissar språkets historia, berättar om kännetecken, om domäner och om arv- och lånord. Han diskuterar också vilken roll latinet kommer att få i framtiden. Vilka jämförelser kan göras med engelskans betydelse idag och med kinesiskans växande inflytande?

Tore Janson har skrivit Varför latin? − den 45:e volymen i SNS Förlags kunskapsserie Pocketbiblioteket. Boken ingår i seminariepriset. '

Medverkande
Tore Janson, författare till Varför latin? (SNS Förlag, Pocketbiblioteket).

Tid och plats
Tisdagen den 31 augusti, kl. 8:30−10:00, SNS Jakobsbergsgatan 18, Stockholm.

Pris
Avgift för mötet är 100 kr för SNS-medlem. Ej medlem 200 kr. Moms tillkommer. Avgiften faktureras. I priset ingår frukostsmörgås och Tore Jansons bok Varför latin? (SNS Förlag). Om du inte har möjlighet att gå på konferensen och vill köpa boken vänligen kontakta sofia@sns.se.

Anmälan
Via vår webbplats senast tisdagen den 24 augusti. Anmälan är bindande. Vid avanmälan efter den 24 augusti debiteras avgiften. Platsen kan överlåtas kostnadsfritt.

Frågor
Helena Hegardt tfn 08-507 025 60, helena.hegardt@sns.se. Presskontakt för mötet är Sophie Sölveborn, 070-492 36 29, sophie.solveborn@sns.se.

Program
8:30 Registrering, frukostsmörgås serveras
8:45−10:00 Latin igår, engelska idag, kinesiska imorgon? Tore Janson, professor i latin och afrikanska språk.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna insändare publicerades i Bohusläningen den 9 augusti, som svar på en annan insändare den 5 augusti)

Signaturen "Help me" undrar med all rätt varför Torps köpcentrum larvar sig med skylttexter som "news" och "sale". Här kommer den önskade hjälpen med förslag på tre olika saker man kan göra åt problemet.

1. Gå in i butikerna och fråga varför britter och jänkare tycks vara de enda välkomna kunderna.

2. Handla hellre hos icke-amerikaniserade säljare.

3. Bli medlem i Språkförsvaret.

Nils Uthorn

Uddevalla

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Arbetarbladet konstaterar filmexperten Hynek Pallas att svenska komedier visserligen är populära, men att genren inte vågar vara smart och att man fastnat i buskishumorn. Enligt Pallas brukar filmskaparna själva skylla på det svenska språket, att det inte går att skriva en vass och rolig dialog på svenska. Men han tror inte själv på den förklaringen, utan menar att svenska regissörer och manusförfattare i större utsträckning än i många andra länder är styrda av distributörernas makt, vilket leder till att få vågar bryta ny mark inom komedigenren. Han får medhåll av filmkritikern Ronny Svensson som menar att vassa komedier är svåra att finansiera i Sverige då publiken vill ha det lättsmälta och att vi får den film vi förtjänar.

Ja, det är i alla fall svårt att tro att argumentet att det skulle vara omöjligt att skriva smart och vass dialog på svenska är något annat än ett svepskäl. Det är naturligtvis bekvämt att skylla på någon förment brist i språket, men det är trist att många svenska filmskapare inte har större tilltro till och känsla för sitt eget språk, tycker jag.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 5/6 skickade Språkförsvaret ut ett antal frågor till riksdagspartierna. Dessa har nu besvarats av samtliga riksdagspartiet. Det senaste svaret - från Miljöpartiet - anlände idag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i gratistidningen Uppsalatidningen berättas att den avsevärt största turistgruppen i Uppsala län är tyskar, med mer än dubbelt så många gästnätter som finländare. Tätt efter kommer amerikaner på tredje plats. Norrmän och engelsmän kommer därefter, med nästan lika många gästnätter vardera. Chefen för turistnäringen i Uppsala kommun, Jojo Lindström, menar att den tyska dominansen delvis har en musikalisk anledning: Den kända schlagern "Ein student aus Uppsala" har gjort stadens namn mer känt än i andra europeiska länder!

Lindström säger också att det finns områden som behöver förbättras för att attrahera fler utländska turister: "Den mesta av informationen och de guidade turerna finns på engelska, men ofta inte på några andra språk. Jag tror inte att alla besöksmål har insett hur viktigt det är att även erbjuda andra språk. Där behöver vi bli bättre."

Jag drar mig till minnes när jag själv gick en kurs för blivande turistguider i Uppsala på 1980-talet. Då kunde de som ville välja något annat språk som man kunde utbilda sig i att guida på. Jag valde själv franska, och vi var några stycken i den gruppen, liksom det fanns de som valde tyska som guidespråk. Det måste förstås ha gått att guideträna på engelska också, men jag har inte längre något minne av hur det var med det. I vilket fall verkar det tyvärr som om språkkunskaperna har minskat bland guiderna sedan dess, i takt med att allt färre läser språk på universitetet, och därmed har också turistservicen blivit sämre. Annars kan man tycka att en stor universitetsstad som Uppsala borde kunna uppbåda personer som är kunniga i fler språk än engelska.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Språklagen – en första avstämning” - debattmöte kl. 18.00 - 21.00 tisdagen den 31 augusti

Språkförsvaret har inbjudit samtliga riksdagspartier till ett debattmöte om språklagen. Språklagen, som antogs enhälligt av riksdagen, trädde i kraft den 1 juli i fjol. Hur har den fungerat hittills? Har den motsvarat förväntningarna? Det har också gjorts en del JO-anmälningar med utgångspunkt från språklagen. Ska det behövas eller borde språklagen vara tydligare?

Språkförsvaret skickade den 5/6 ut ett antal frågor med fokus på språklagen till riksdagspartierna. Sex av sju riksdagspartier har besvarat dessa frågor, vilket redovisas i denna sektion.

Definitiv klara inledare är Marianne Watz, moderaterna, Carl-Martin Vikingsson, Miljöpartiet och Anders Åkesson, Centerpartiet. Namnen på övriga inledare kommer att publiceras fortlöpande.

Debatt mellan paneldeltagarna och mellan panel och publik efter inledningarna.

Möteslokal: Hedénsalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm Inträde: 50 kr – ingen föranmälan. Arrangörer: Språkförsvaret och ABF

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)