Direktlänk till inlägg 25 augusti 2010
Robert Aschberg, känd från TV3, har också engagerats som programledare i pratshowen ”Robban” i finländska FST5. I programmet ska svenskt, finskt och finlandssvenskt avhandlas i en serie studiodiskussioner.
Häromdagen intervjuades han, enligt Hufvudstadbladet (artikeln är möjlig att kommentera), i Helsingin Sanomat. Han passade på att ta ställning till den s.k tvångssvenskan, d.v.s det faktum att svenska är ett obligatoriskt ämne för finskspråkiga elever. Om tvångssvenskan existerar, existerar naturligtvis också tvångsfinska – för de svenskspråkiga eleverna. Varje språk – utöver det egna modersmålet – som skolelever i ett land åläggs att studera blir därmed ett tvångsspråk.
Aschberg ställer den retoriska frågan:
”– Varför ska man undervisa svenska i skolorna i Finland? Kinesiska, hindi eller ryska skulle vara mycket nyttigare.”
Detta argument kan faktiskt också användas mot finskan, som inte heller är ett stort språk. Det är i princip bara ester, som kan förstå finska utan att studera språket. Vad Aschberg tycks mena är att studier av ”stora” språk alltid är nyttiga, vilket inte alls är helt säkert. Finlands ekonomiska förbindelser med övriga Norden, där svenska är gångbart, är förmodligen större än motsvarande förbindelser med Ryssland, Kina och framför allt Indien.
Aschberg har också gjort en avancerad klassanalys av finlandssvenskarna:
”– I Österbotten är de mer jordnära, medan helsingforsarna verkar vara av överklass.”
Han säger vidare:
”– Finlandssvenskarna är förmodligen en av världens mest privilegierade minoriteter, till exempel när det gäller att få pengar för att förverkliga konstiga projekt. Det är en minoritet som inte lever under något större tryck annat än det språkliga.”
Klassförhållandena bland den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen skiljer sig endast marginellt åt. Möjligtvis är de svenskspråkiga fortfarande överrepresenterade inom överklassen i Finland, men även inom denna minskar deras andel kontinuerligt. Aschberg påstår att finlandssvenskarna skulle vara en av ”världens mest privilegierade minoriteter”. Men på vilket sätt skulle svenskspråkiga arbetare, lägre tjänstemän, bönder och fiskare vara privilegierade? Och framför allt: Denna påstådda privilegierade ställning har inte hindrat att de svenskspråkigas andel av befolkningen kontinuerligt har minskat de senaste tvåhundra åren, från kanske 20 procent till dagens 5,5 procent.
Det finns flera skäl varför svenskan bör förbli ett obligatoriskt skolämne i Finland, även för de finskspråkiga eleverna.
För det första är både finska och svenska Finlands nationalspråk. Det betyder att målsättningen bör vara att uppnå tvåspråkig kompetens hos hela befolkningen. Det är också den linje som framsynta finnar, som Paavo Lipponen, Martti Ahtisaari m.fl driver.
För det andra finns det starka historiska skäl för att försvara svenskans ställning i Finland. Finland har ingått i Sverige på samma sätt som Norrland alltsedan åtminstone 1300-talet. Den första lag som gällde i Finland var Hälsingelagen. Det är omöjligt att förstå finländska samhällsinstitutioner, lagar och rättsväsende, utan att inse att alla har tagit vägen västerifrån. Svenska fungerade som administrativt huvudspråk ända fram till 1892, men finska har alltid talats av huvuddelen av befolkningen. Finska började användas som skriftspråk redan på 1540-talet. Det går inte att klippa av banden till historien.
För det tredje fungerar svenska språket i Finland som inkörsport till övriga Norden, med vilket Finland har nära band av historiska, kulturella, religiösa, politiska och ekonomiska skäl.
Slutligen är mångspråkighet i ett land en styrka, en resurs, och absolut ingen svaghet. Finskspråkiga studenter har lyckats mycket bra i det engelskspråkiga TOEFL-testet, vilket säkert hänger samman med att de läser svenska förutom engelska. Deras närmaste konkurrenter talar alla germanska språk.
Robert Aschberg ställer sig i praktiken på Sannfinländarnas sida, som bedriver en frenetisk kampanj mot ”tvångssvenskan”, som ett led i att avskaffa svenskan som nationalspråk i Finland. Minoritetsspråk behöver stöd och generösa rättigheter – inte att man medvetet försöker försvaga deras ställning. Katalanskans, baskiskans, galiciskans, kymriskans och tyskans (i Sydtyrolen) utveckling visar att det går att vända utvecklingen för ett trängt minoritetsspråk. I Irland har antalet andraspråkstalare av iriska ökat betydligt och t.o.m korniskan (i Cornwall) har återupplivats, även om det är högst osäkert om korniskan ännu har några modersmålstalare.
Per-Åke Lindblom
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
”I spalten ’Kort fråga, kort svar’ har redaktionen för radiostationen SWR3 i Tyskland undersökt frågan om hur många ord det tyska ordförrådet innehåller. Hanna Gottschalk från Föreningen för det tyska språket i Mannheim förklarar at...
Söndagens svenskspråkiga sång Magnus Uggla & Tommy Körberg - Moder Svea Söndagens svenskspråkiga dikt Vår nationalsymbol kallas Svea hon försåldes i morse på rea. Det nationella är slut så nu kastas hon ut och förresten s...
På ditt modersmål kan du säga vad du vill, på andra språk det du kan! Ovanstående är värt att betänka för alla de som medvetet eller omedvetet verkar för att ge engelskan en allt större betydelse i vårt samhälle och på vårt modersmåls bekostnad...
Det sägs ganska allmänt bland lingvister att lånord (ett ganska fånigt ord då det sällan eller aldrig handlar om ett lån och en generös långivare) inte utgör något hot mot ett språk. Och så brukar det komma en långdragen historia där man har svå...
Så var då den svenska delen av melodifestivalen över för den här gången. Det blev precis som i Vasaloppet: norrmännen vann. Men hur gick det till? Med ett litet undantag så var som vanligt alla bidrag på engelska. Inte nog med det, man har ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
|||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"