Direktlänk till inlägg 25 augusti 2010

Hindi är inte nyttigare än svenska i Finland

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2010 21:40



Robert Aschberg, känd från TV3, har också engagerats som programledare i pratshowen ”Robban” i finländska FST5. I programmet ska svenskt, finskt och finlandssvenskt avhandlas i en serie studiodiskussioner.


Häromdagen intervjuades han, enligt Hufvudstadbladet (artikeln är möjlig att kommentera), i Helsingin Sanomat. Han passade på att ta ställning till den s.k tvångssvenskan, d.v.s det faktum att svenska är ett obligatoriskt ämne för finskspråkiga elever. Om tvångssvenskan existerar, existerar naturligtvis också tvångsfinska – för de svenskspråkiga eleverna. Varje språk – utöver det egna modersmålet – som skolelever i ett land åläggs att studera blir därmed ett tvångsspråk.


Aschberg ställer den retoriska frågan:

 

”– Varför ska man undervisa svenska i skolorna i Finland? Kinesiska, hindi eller ryska skulle vara mycket nyttigare.”

 

Detta argument kan faktiskt också användas mot finskan, som inte heller är ett stort språk. Det är i princip bara ester, som kan förstå finska utan att studera språket. Vad Aschberg tycks mena är att studier av ”stora” språk alltid är nyttiga, vilket inte alls är helt säkert. Finlands ekonomiska förbindelser med övriga Norden, där svenska är gångbart, är förmodligen större än motsvarande förbindelser med Ryssland, Kina och framför allt Indien.


Aschberg har också gjort en avancerad klassanalys av finlandssvenskarna:


”– I Österbotten är de mer jordnära, medan helsingforsarna verkar vara av överklass.”  

 

Han säger vidare:

  

– Finlandssvenskarna är förmodligen en av världens mest privilegierade minoriteter, till exempel när det gäller att få pengar för att förverkliga konstiga projekt. Det är en minoritet som inte lever under något större tryck annat än det språkliga.”


Klassförhållandena bland den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen skiljer sig endast marginellt åt. Möjligtvis är de svenskspråkiga fortfarande överrepresenterade inom överklassen i Finland, men även inom denna minskar deras andel kontinuerligt. Aschberg påstår att finlandssvenskarna skulle vara en av ”världens mest privilegierade minoriteter”. Men på vilket sätt skulle svenskspråkiga arbetare, lägre tjänstemän, bönder och fiskare vara privilegierade? Och framför allt: Denna påstådda privilegierade ställning har inte hindrat att de svenskspråkigas andel av befolkningen kontinuerligt har minskat de senaste tvåhundra åren, från kanske 20 procent till dagens 5,5 procent.


Det finns flera skäl varför svenskan bör förbli ett obligatoriskt skolämne i Finland, även för de finskspråkiga eleverna.


För det första är både finska och svenska Finlands nationalspråk. Det betyder att målsättningen bör vara att uppnå tvåspråkig kompetens hos hela befolkningen. Det är också den linje som framsynta finnar, som Paavo Lipponen, Martti Ahtisaari m.fl driver.


För det andra finns det starka historiska skäl för att försvara svenskans ställning i Finland. Finland har ingått i Sverige på samma sätt som Norrland alltsedan åtminstone 1300-talet. Den första lag som gällde i Finland var Hälsingelagen. Det är omöjligt att förstå finländska samhällsinstitutioner, lagar och rättsväsende, utan att inse att alla har tagit vägen västerifrån. Svenska fungerade som administrativt huvudspråk ända fram till 1892, men finska har alltid talats av huvuddelen av befolkningen. Finska började användas som skriftspråk redan på 1540-talet. Det går inte att klippa av banden till historien.


För det tredje fungerar svenska språket i Finland som inkörsport till övriga Norden, med vilket Finland har nära band av historiska, kulturella, religiösa, politiska och ekonomiska skäl.


Slutligen är mångspråkighet i ett land en styrka, en resurs, och absolut ingen svaghet. Finskspråkiga studenter har lyckats mycket bra i det engelskspråkiga TOEFL-testet, vilket säkert hänger samman med att de läser svenska förutom engelska. Deras närmaste konkurrenter talar alla germanska språk.


Robert Aschberg ställer sig i praktiken på Sannfinländarnas sida, som bedriver en frenetisk kampanj mot ”tvångssvenskan”, som ett led i att avskaffa svenskan som nationalspråk i Finland. Minoritetsspråk behöver stöd och generösa rättigheter – inte att man medvetet försöker försvaga deras ställning. Katalanskans, baskiskans, galiciskans, kymriskans och tyskans (i Sydtyrolen) utveckling visar att det går att vända utvecklingen för ett trängt minoritetsspråk. I Irland har antalet andraspråkstalare av iriska ökat betydligt och t.o.m korniskan (i Cornwall) har återupplivats, även om det är högst osäkert om korniskan ännu har några modersmålstalare.

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
ANNONS
 
Östen Dahl

Östen Dahl

26 augusti 2010 07:21

Du säger:
"Detta argument kan faktiskt också användas mot finskan, som inte heller är ett stort språk."

Just det. I ett tidigare blogginlägg menade du att bl.a finska var mindre viktigt än kinesiska i svenska skolor på grundval av följande definition:

"”Viktigt språk” innebär här ett internationellt eller regionalt gångbart språk, med hänsyn tagen till det kulturella, ekonomiska, politiska och militära inflytande som de stater, som bär upp dessa språk, utövar."

Men i ditt resonemang här verkar det mer att handla om handelsförbindelser. Svenska är viktigare än kinesiska i Finland bl.a därför att Sverige är en större handelspartner än Kina. Men det gäller också omvänt -- vi exporterar mer än dubbelt så mycket till Finland som till Kina.
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____26643.aspx
Tillämpar du inte dubbla måttstockar här?

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

26 augusti 2010 21:36

Östen,

problemet med Aschbergs argumentation är att han ställer det ena inhemska språket, svenskan, tillika nationalspråk, mot ett antal stora främmande språk, vilket Sannfinländarna och andra fennomana kretsar gör systematiskt. Poängen i min argumentation är att samma slags jämförelse med det andra inhemska språket, finska, också nationalspråk, får samma utfall, om man enbart ser till nyttoaspekten. Det hade varit en annan sak om han hade diskuterat vilka främmande språk som finsk- och svenskspråkiga elever ska lära sig inom det finländska skolväsendet. Indirekt klassar ju Aschberg också svenska som ett främmande språk i Finland genom denna jämförelse. Detta är också motivet bakom Sannfinländarnas jämförelser. Men svenska har talats i Finland i uppemot 1000 år. När exakt man började tala finska och svenska i Finland, vet man naturligtvis inte.

Trots att svenska talas av betydlig färre finländare än finska är det fortfarande ett nationalspråk i Finland. Dessutom är många finländare tvåspråkiga; jag känner inte till någon tillförlitlig statistik, eftersom finländska medborgare inte tillfrågas om eventuell tvåspråkighet i samband med inhämtning av uppgifter till folkbokföringen. Svenska har i princip samma status i Finland som franskan i Belgien, Schweiz och Kanada eller iriskan i Irland. Jag har aldrig hört talas att någon angriper iriskans ställning i Irland, som enligt Wikipedia talades flytande av 260000 irländare 1983, utifrån argumentet att det finns många större främmande språk, mer nyttiga, i världen.

När man däremot diskuterar vilka främmande språk som ett land – oberoende om man befinner sig i Sverige, Finland eller något annat land - bör satsa på inom skolväsendet, är jag tämligen övertygad om att min definition (som du citerar)sammanfattar de viktigaste bevekelsegrunderna bakom val av viktigt språk. Jag skulle därför bli högst förvånad om något land utanför Norden skulle introducera något av språken svenska, danska, norska eller finska som obligatoriska språkämnen i sitt skolsystem.

Observera att Språkförsvaret i sitt ”Utkast till språklag för Sverige” i paragraf 7.1 (2006) skriver att ”Det övergripande målet för språkundervisningen i grund- och gymnasieskolan i Sverige är att alla medborgare förutom svenska skall behärska minst två moderna språk. Ett nationellt minoritetsspråk eller ett hemspråk kan ersätta ett av dessa moderna språk.” Detta inkluderar finskan i Sverige, eftersom det är ett av minoritetsspråken. Samma ståndpunkt upprepade jag för övrigt i ett inlägg om Folkpartiets utspel härförleden om att det ska löna sig att studera moderna språk inför antagning till gymnasiet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 26 feb 16:00

Gunnar Wetterberg, också känd från ”På spåret”, skriver i Expressen:   ”Sedan dess har den masspridda skrivkulturen blivit viktigare och viktigare, till en början med böcker, broschyrer och flygblad, från 1800-talets slut också ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 26 feb 11:29

Den förre tillförordnade skolchefen i Vallentuna, Jonas Hård, som var aktiv i det misslyckade försöket att få Internationella Engelska Skolan till Vallentuna, har fått en anställning som "principal" på  –  Internationella Engelska Skolan!   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 25 feb 11:54


  Ur dagens DN.   Edith Piaf var fransyska! Jag tror att hon bara hade haft en sak att säga om dessa anglofila men faktiskt även oförskämda svenskar: "Merde!"   Per-Owe Albinsson   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsva...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 24 feb 08:00

(Svar på insändare av kommunalrådet Robin Holmberg (M) i NST 30/1 och Karin Stenholm i NST 10/1):   Det har uppstått en märklig kort debatt mellan kommunalrådet Robin Holmberg (M) och Karin Stenholm i NST/HD den 30/1 och 10/2.   Debatten hand...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 23 feb 11:35


Var med ett av barnen på hamburgerrestaurang i igår eftermiddag:    Denna gång bestämde jag mig för att vi skulle prova på den norrländska kedjan "Frasses" som sedan några år finns representerad centralt i stan, vid Odenplan.   Till min glädj...

Presentation

Omröstning

Vilken hälsningsfras, om någon, använder du när du kontaktar en privatperson per brev eller mejl för första gången?
 Hej
 Hej + förnamn
 Hej + förnamn + efternamn
 Bästa/bäste + förnamn
 Bäste/bästa + förnamn + efternamn
 Käre/Kära + förnamn
 Kära/käre + förnamn + efternamn
 Bara förnamn
 Förnamn + efternamn

Fråga mig

124 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Augusti 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se