Alla inlägg under augusti 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 augusti 2010 13:20



Enligt ”Namn och Nytt” i DN 29/8 2010 har Moderaterna i Skellefteå till den internationella turismens fromma föreslagit att skyltarna kring stan ska vara på både svenska och engelska. Norra Västerbotten har frågat sina läsare vad detta skulle innebära för deras hemort. Gensvaret lär ha varit överväldigande. Här är några namnförslag:


Raggvaldsträsk = Woolenselectedswamp

Byske = Village happen

Lövånger = Leafregret

Ostvik = Cheesebay

Jörn = Almost bear

Kukkola = Dickfudge


Skellefteå har dock ingen lyckats översätta.


Nu är det naturligtvis så att ortnamn inte brukar översättas från svenska till andra språk, på sin höjd anpassas uttalet. Stockholm får till exempel heta ”Tukholma” på finska och ”Estocolmo” på spanska. Göteborg är väl den svenska stad som utsätts för den vidlyftigaste bearbetningen: Gothenburg (en), Gothembourg (fr), Gotemburgo (sp), Gautaborg (isl), Geteborgas (lit), Gotenburg (afr) med flera.


Tyvärr har vi inte tillgång till några förstahandsuppgifter, exempelvis en motion eller ett pressmeddelande, från skellefteåmoderaterna. Det går alltså inte avgöra om skellefteåmoderaterna är allvarliga eller inte, eller om de helt enkelt blivit missförstådda.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 augusti 2010 17:30


Språklagen – en första avstämning


Språklagen, som antogs enhälligt av riksdagen, trädde i kraft den 1 juli 2009. Hur har den fungerat hittills? Har den motsvarat förväntningarna? Det har också gjorts en del JO-anmälningar med utgångspunkt från språklagen. Ska det behövas eller borde språklagen vara tydligare? Språkförsvaret har inbjudit samtliga riksdagspartier till ett debattmöte om språklagen.



  

(Bilden är hämtad från ABF:s presentation av debattmötet)


Inledare:
Martin Andreasson, riksdagskandidat (FP)
Gunilla C. Carlsson, riksdagsledamot (S)
Gudrun Utas, f.d politisk sekreterare (V)
Marianne Watz, riksdagsledamot (M)
Carl-Martin Vikingsson, riksdagskandidat (MP)
Anders Åkesson, riksdagsledamot (C)


Debatt mellan paneldeltagare och mellan panel och publik efter inledningarna.


• Tisdag 31 augusti kl 18.00-21.00, ABF-huset, Sveavägen 41 • Entré 50 kr


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 29 augusti 2010 14:40

HIMMELSKA FORDON är rubriken på en blänkare på Namn och Nytt i DN idag. Orden syftar på en skylt vid Nybroplan i Stockholm som ska varna fotgängare för passerande spårvagnar. Texten lyder ordagrant:


LOOK UP

Tramcars passing

 

Man har alltså rakt av översatt "Se upp", vilket borde framkalla ett och annat försmädligt flin hos passanter som är mer hemma i det engelska språket än Stockholms Lokaltrafik. För ännu har vi väl inte fått svävarbanor i stan?


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 augusti 2010 14:16


Den som vill sprida kännedom om debattmötet den 31/8 2010 om språklagen på ABF-huset, Sveav. 41 i Stockholm kan skriva ut denna affisch. Idag publicerades också en annons på sidan 20 i Svenska Dagbladet om mötet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 augusti 2010 22:45


SprogNyt – Sprogpolitisk opdatering är ett nyhetsbrev på danska, som regelbundet sammanställs av Jørgen Christian Wind Nielsen. Nyhetsbrevet har 1220 prenumeranter och kan beställas från jcn(at)Kommunikationogsprog.dk. Det första numret efter sommaruppehållet skickades ut idag.


Nyhetsbrevet fokuserar naturligtvis på danska förhållanden (som liknar de svenska mycket!), men perspektivet är bredare. Nyhetsbrevet innehåller alltså inte bara länkar till språkartiklar på danska, utan även till artiklar på andra språk och om andra språkområden.


Tidigare versioner av SprogNyt – Sprogpolitisk opdatering kan ses här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 26 augusti 2010 20:20


Språkprogrammet Språket i P1 återupptar sändningarna  efter sommaruppehållet. Det första programmet ägnas åt uttalsfrågor.


Läs mera om  Språket i P1 på webben.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 augusti 2010 21:40



Robert Aschberg, känd från TV3, har också engagerats som programledare i pratshowen ”Robban” i finländska FST5. I programmet ska svenskt, finskt och finlandssvenskt avhandlas i en serie studiodiskussioner.


Häromdagen intervjuades han, enligt Hufvudstadbladet (artikeln är möjlig att kommentera), i Helsingin Sanomat. Han passade på att ta ställning till den s.k tvångssvenskan, d.v.s det faktum att svenska är ett obligatoriskt ämne för finskspråkiga elever. Om tvångssvenskan existerar, existerar naturligtvis också tvångsfinska – för de svenskspråkiga eleverna. Varje språk – utöver det egna modersmålet – som skolelever i ett land åläggs att studera blir därmed ett tvångsspråk.


Aschberg ställer den retoriska frågan:

 

”– Varför ska man undervisa svenska i skolorna i Finland? Kinesiska, hindi eller ryska skulle vara mycket nyttigare.”

 

Detta argument kan faktiskt också användas mot finskan, som inte heller är ett stort språk. Det är i princip bara ester, som kan förstå finska utan att studera språket. Vad Aschberg tycks mena är att studier av ”stora” språk alltid är nyttiga, vilket inte alls är helt säkert. Finlands ekonomiska förbindelser med övriga Norden, där svenska är gångbart, är förmodligen större än motsvarande förbindelser med Ryssland, Kina och framför allt Indien.


Aschberg har också gjort en avancerad klassanalys av finlandssvenskarna:


”– I Österbotten är de mer jordnära, medan helsingforsarna verkar vara av överklass.”  

 

Han säger vidare:

  

– Finlandssvenskarna är förmodligen en av världens mest privilegierade minoriteter, till exempel när det gäller att få pengar för att förverkliga konstiga projekt. Det är en minoritet som inte lever under något större tryck annat än det språkliga.”


Klassförhållandena bland den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen skiljer sig endast marginellt åt. Möjligtvis är de svenskspråkiga fortfarande överrepresenterade inom överklassen i Finland, men även inom denna minskar deras andel kontinuerligt. Aschberg påstår att finlandssvenskarna skulle vara en av ”världens mest privilegierade minoriteter”. Men på vilket sätt skulle svenskspråkiga arbetare, lägre tjänstemän, bönder och fiskare vara privilegierade? Och framför allt: Denna påstådda privilegierade ställning har inte hindrat att de svenskspråkigas andel av befolkningen kontinuerligt har minskat de senaste tvåhundra åren, från kanske 20 procent till dagens 5,5 procent.


Det finns flera skäl varför svenskan bör förbli ett obligatoriskt skolämne i Finland, även för de finskspråkiga eleverna.


För det första är både finska och svenska Finlands nationalspråk. Det betyder att målsättningen bör vara att uppnå tvåspråkig kompetens hos hela befolkningen. Det är också den linje som framsynta finnar, som Paavo Lipponen, Martti Ahtisaari m.fl driver.


För det andra finns det starka historiska skäl för att försvara svenskans ställning i Finland. Finland har ingått i Sverige på samma sätt som Norrland alltsedan åtminstone 1300-talet. Den första lag som gällde i Finland var Hälsingelagen. Det är omöjligt att förstå finländska samhällsinstitutioner, lagar och rättsväsende, utan att inse att alla har tagit vägen västerifrån. Svenska fungerade som administrativt huvudspråk ända fram till 1892, men finska har alltid talats av huvuddelen av befolkningen. Finska började användas som skriftspråk redan på 1540-talet. Det går inte att klippa av banden till historien.


För det tredje fungerar svenska språket i Finland som inkörsport till övriga Norden, med vilket Finland har nära band av historiska, kulturella, religiösa, politiska och ekonomiska skäl.


Slutligen är mångspråkighet i ett land en styrka, en resurs, och absolut ingen svaghet. Finskspråkiga studenter har lyckats mycket bra i det engelskspråkiga TOEFL-testet, vilket säkert hänger samman med att de läser svenska förutom engelska. Deras närmaste konkurrenter talar alla germanska språk.


Robert Aschberg ställer sig i praktiken på Sannfinländarnas sida, som bedriver en frenetisk kampanj mot ”tvångssvenskan”, som ett led i att avskaffa svenskan som nationalspråk i Finland. Minoritetsspråk behöver stöd och generösa rättigheter – inte att man medvetet försöker försvaga deras ställning. Katalanskans, baskiskans, galiciskans, kymriskans och tyskans (i Sydtyrolen) utveckling visar att det går att vända utvecklingen för ett trängt minoritetsspråk. I Irland har antalet andraspråkstalare av iriska ökat betydligt och t.o.m korniskan (i Cornwall) har återupplivats, även om det är högst osäkert om korniskan ännu har några modersmålstalare.

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 augusti 2010 15:06


Yvonne Hirdman, tidigare bl.a professor i kvinnohistoria vid Göteborgs universitet, intervjuas om sin vetenskapliga karriär i senaste numret av Forskning & Framsteg. Apropå engelska som vetenskapligt språk säger hon:


"Även den tendens som premierar att man skriver artiklar på engelska för att göra karriär anser hon vara beklagansvärd.

- Jag tycker att det är fruktansvärt. Man kan inte tänka så bra på ett främmande språk. Det funkar bara inte, utbrister hon."

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Augusti 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards