I en artikel, "Signs of the Zeitgeist" ("Tidsandans tecken")  i The Economist den 31 maj berättar signaturen Viswami om det ökande intresset för tyskan i Indien och att anglofoner mycket gärna överskattar engelskans betydelse i Indien. I själva verket befinner sig engelskan på 20:e plats bland de talade språken i Indien, enligt Viswami.

Det är uppenbart att indierna själva inte anser att det räcker med engelska. Det är nog förnuftigt med lite framförhållning och studera åt vilket håll vinden blåser. Vad Viswami tror, framgår av hans slutkläm:

"I suspect all this will become moot in about 10 years anyway when we're all speaking Mandarin Chinese just to stay afloat of the new world economy. So much of international linguistics just boils down to economics after all, and given that the United States and Britain are both rapidly frittering away their accumulated wealth into a spendthrift's insolvency (losing in Iraq and Afghanistan isn't helping), while the Chinese continue to march along with the world's highest-savings rate and trade surplus, and we can all see where the world is going. Even in India, people are aggressively learning Chinese in many schools because that's where the business will be, and if you want to sell to a Chinese customer, you'll need to know the language. So I suppose I should start using 'ni hao' in my comment greetings from this point on."

"Jag misstänker att allt detta i alla fall kommer att bli irrelevant om tio år, när alla talar mandarinkinesiska bara för hålla sig flytande i världsekonomin. Mycket av den internationella lingvistiken reduceras när allt kommer omkring till ekonomi, och med tanke på att både USA och Storbritannien kastar bort sina ackumulerade tillgångar in i en slösares obestånd (att förlora i Irak och Afghanistan hjälper inte till), medan Kina fortsätter att marschera framåt med världens högsta sparräntor och handelsöverskott, och vi kan alla se vartåt det barkar hän. Till och med i Indien lär sig folk kinesiska i många skolor, eftersom det är där som affärerna kommer att göras, och om du vill sälja till en kinesisk kund måste du kunna språket. Så jag antar att jag borde börja använda 'ni hao' i mina kommentarhälsningar från och med nu."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr

6 juli 2010 23:39

Fråga 1: Hur många indier lär sig kinesiska?

Fråga 2: Hur många kineser lär sig engelska?

Fråga 3: Åt vilket håll blåser vinden?

 

Observatör

8 juli 2010 23:37

Svar:

1. Det framgår inte av krönikan, men krönikören anser att det är "många". Det är tydligen en ny trend, som krönikören har observerat.
2. Många, många miljoner. Jag har sett siffror, men kommer inte ihåg dem just nu. Men det betyder ju inte att kineserna kommer att ge upp kinesiskan på något sätt. Tvärtom inser Kina redan att det finns pengar att göra på ett stort språk och satsar därför på att sprida kinesiskan utomlands - se detta blogginlägg http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2010/01/28/2469229-kinesiska-spraket-sprids-med-framgang/.
3. Vinden blåser åt Kinas håll. Redan om c:a 15 år kommer Kinas BNP att vara lika stor som USA:s. Om Kinas expansion så småningom planar ut och Kina endast uppnår 75 procent av USA:s BNP per capita (Australiens nuvarande nivå), så kommer ändå Kinas ekonomiska styrka var sju gånger USA:s har vissa räknat ut. Detta kommer att resultera i ett jordskred i världspolitiken. Det finns naturligtvis motverkande faktorer i Kina: korruption, bristande rättssäkerhet och avsaknad av verklig yttrande- och tryckfrihet och föreningsfrihet samt den klassiska farani Kina, att Kina sönderslits av inre motsättningar och destabiliseras.

 

lr

9 juli 2010 16:11

Visst blåser det åt Kinas håll och i Asien blåser vinden även åt engelskans håll. Framförallt i Kina och Indien vilket är ironiskt med tanke på att både hindi och mandarin har fler modersmålstalare än engelskan. Kineserna lär sig engelska innan indier angloamerikaner och européer lär sig kinesiska. Kinesiskans betydelse kommer naturligtvis stärkas (med rätta!) men än så länge vinner engelskan betydligt mer mark i Kina än vad mandarin vinner utomlands.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...