Alla inlägg den 17 juni 2010



Regeringen har beslutat att fler elever ska stimuleras att läsa franska, tyska eller spanska i grundskolan, genom att det ger extrapoäng vid antagningen till gymnasiet. Mer om detta beslut kan läsas i ett pressmeddelande, en presentation och en promemoria från Utbildningsdepartementet och regeringen.


För närvarande har eleverna i grundskolan ämnet språkval för att lära sig ett modernt språk utöver engelska, oftast tyska, franska eller spanska. Endast drygt 60 procent av eleverna läser något av dessa språk till slutet av årskurs nio. Det största språkvalet är stödundervisning i svenska/engelska, som läses av 32,1 procent av grundskoleeleverna; spanska av 28 procent, tyska av 22,4 procent och franska av 15,6 procent och övriga språk av 1,8 procent.


Jag anser att det är ett bra beslut. Det enda viktiga språk som fattas är kinesiska. När ett land utformar sin utbildningspolitik i främmande språk, måste det utgå från nationens behov och göra en korrekt omvärldsanalys, som också innebär förmåga att läsa av långsiktiga trender. Engelskan försvarar sin plats som första främmande språk, eftersom det är det största andraspråket i världen. Tyska är viktigt med tanke att det är EU:s största språk med 100 miljoner talare och med tanke på att Tyskland brukar vara Sveriges viktigaste handelspartner. Franska är fortfarande ett viktigt språk i EU och det näst största andraspråket i världen efter engelskan. Spanska är viktigt, eftersom det är det näst största modersmålet efter kinesiskan och kan användas i princip i hela Latinamerika, inkl. delar av USA. Kinesiskan kommer att bli allt viktigare med tanke på Kinas ekonomiska expansion; det är inte längre en fråga om Kina kommer att uppnå samma BNP som USA utan när.


Observera att jag anser att de elever som behärskar ett minoritetsspråk eller ett hemspråk (annat än svenska och de nämnda främmande språken ) ska kunna ersätta det främmande språket med detta. Se 7 § i  Språkförsvarets ”Utkast till språklag för Sverige":


Undervisningsspråk inom grund- och gymnasieskolan

1. Det övergripande målet för språkundervisningen i grund- och gymnasieskolan i Sverige är att alla medborgare förutom svenska skall behärska minst två moderna språk. Ett nationellt minoritetsspråk eller ett hemspråk kan ersätta ett av dessa moderna språk.”

 

Det vore slöseri med kompetens att inte belöna de elever, som väljer att försöka behärska föräldrarnas modersmål (d.v.s.annat än svenska) på en högre nivå än vid köksbordet. För övrigt anser jag att de gymnasieelever som söker till högskolan ska ha läst tre främmande språk, med ovanstående modifikation vad gäller minoritetsspråk och hemspråk.


Innan enhetskolans införande läste eleverna två obligatoriska främmande språk utöver engelska i realskolan och senare i gymnasiet. Gick man latinlinjen, halv- eller helklassisk, kunde man dessutom lära sig latin och grekiska. Systemet med tre obligatoriska främmande språk var utmärkt; det betydde också att dessa språk upplevdes som självklara. Det är först när man kan välja mellan olika språk, eller när språk ställs mot andra ämnen, som man öppnar dörren för eleverna att följa minsta motståndets lag, d.v.s välja bort vissa språk eller språk överhuvudtaget. Det vet vi från USA, där high school-eleverna har möjlighet att välja bort främmande språk, vilket tvåtredjedelar av dem också gör. De flesta av den återstående tredjedelen läser spanska, som i stor utsträckning finns företrätt på hemmaplan.


I Sverige har man alltså steg för steg nedprioriterat studierna av andra främmande språk på grund av ett förment fritt språkval utöver kärnämnena svenska och engelska. Dessutom har man infört ett märkligt hybridämne i grundskolan, ”stödundervisning i svenska/engelska”. Första gången jag hörde talas om det, trodde jag att det var ett skämt. Jag anser fortfarande att det är ett skämt. Så här skriver Olle Käll i ett inlägg på Lingvistbloggen:


Sanningen är experimentet med obligatoriskt språkval redan är genomfört, med mycket oönskade effekter ... Resultatet är att 36 % av alla elever i åk 9 nu 2009 läser en kurs "SVEN" (förstärkt svensk/engelska) som saknar namn, kursplan, mål, betyg och utvärdering av Skolverket, 320 timmar av grundskolans värdefulla tid. Experimentet har nu snart pågått i 15 år, och språkkunskaperna hos dem som slutar åk 9 - inte fler än före 1994 - är betydligt lägre än tidigare genom en stadig anpassning mot botten. Det resursslukande "SVEN"-ämnet i skolorna, som många kritiserat, har gjort att B-språkskunskaperna sjunkit genom en olycklig valkonstruktion som inte var avsikten från början.”


Det kan naturligtvis behövas stödundervisning i alla ämnen för vissa elever, men det är naturligtvis fullständigt befängt att göra stödundervisning i svenska/engelska till ett alldeles eget ämne.


Orsaken till att så många grundskoleelever hoppar av studier av andra främmande språk än engelska anges också i Utbildningsdepartementets presentation:


  • Taktikval – det är lättare att få bra betyg i andra ämnen
  • Bekvämlighet – språk uppfattas som ansträngande ämnen
  • Ointresse – eleverna tycker att det räcker med engelska

Jag är helt överens med denna analys. Notera också att det är en fråga om hur ämnesplanerna är konstruerade för grundskolan och gymnasiet.


Regeringens beslut lär ha fått kritik för att det premierar vissa språk. Den invändningen förstår jag inte alls. Syftet med reformen, som inte gör vissa främmande språk obligatoriska utan premierar dem med hjälp av moroten, är ju också att de andra främmande språken i högre utsträckning ska kunna fungera som motvikter till engelskan. Och då måste man naturligtvis välja ut de viktigaste språken. Det är ju ingenting som hindrar en språkintresserad eller språkbegåvad elev att lära sig ytterligare främmande språk. Vissa kritiserar förslaget för att skolbarn tvingas göra val tidigt i skolgången. Men svenska läses från första klass och engelska normalt från tredje klass. Före enhetskolans tid började man läsa det andra främmande språket, tyska, redan i realskolans första klass, det femte eller sjätte skolåret. Den elev som ska uppnå tillfredsställande kunskaper i ett språk behöver åtminstone fem år, om denne lär sig ett språk på ett indirekt sätt i en klassrumssituation. Det sägs också att förslaget stjäl tid från kärnämnena svenska och engelska. Men antalet timmar är ingenting statiskt liksom att  timfördelningen inte heller är evigt given mellan ämnena. Dessutom kommer förslaget förmodligen att innebära att själva språkintresset bland eleverna kommer att öka, när de inser att kunskaper i olika språk faktiskt understödjer varandra.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8
9
10 11 12 13
14 15
16
17 18
19
20
21
22 23 24
25
26 27
28 29 30
<<< Juni 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards