Alla inlägg under maj 2010



Karin Bojs har skrivit en dräpande artikel, ”Att lära om livet, The Life. La vie…”, på Vetenskapsbloggen i Dagens Nyheters nätupplaga om det engelska namngivningsraseriet. Hon berättar om Science for Life Laboratory, som kommer att syssla med Life Science och ligga i stadsdelen Stockholm Science City (SCCi), eller rättare sagt Norra stationsområdet.


Dessa engelskspråkiga beteckningar ställde till med problem för DN-redaktionen. Karin Bojs berättar:


Gissa om vår korrekturavdelning och redaktören för sidorna fick bekymmer. Dagens Nyheter är faktiskt en tidning som ges ut i Sverige, inte i England.”

 

Det går att kommentera artikeln.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 maj 2010 17:49



Den som läser annonserande företags och kommunikationsbyråers svar på Språkförsvarets  rundbrev om engelska i reklamen i Sverige upptäcker snart att inte någon kan hänvisa till någon generell undersökning som visar att reklam säljer bättre på engelska. Men det finns faktiskt en undersökning företagen av Demoskop på uppdrag av Sveriges Reklamförbund i mars 2004, som visar att svenskarna föredrar reklam på svenska. Undersökningen är visserligen sex år gammal, men det finns knappast någon anledning att anta att svenska folkets attityder skulle ha ändrats radikalt sedan dess. Dessutom finns det en nederländsk undersökning från i fjol som visar att konsumenterna berörs starkast av reklam på det egna modersmålet.


I det relevanta stycket i sammanfattningen heter det:


4. I Sverige förekommer både reklam som är gjord på svenska och reklam som är gjord på andra språk. Hur positiv är du till följande alternativ? Markera med siffror hur positiv du är till de olika alternativen. Sätt en 1a för det du är mest positiv till, en 2a för det du är näst mest positiv till och så vidare.

 

"Reklam på svenska eller engelska - topplista"
(Inom parentes den genomsnittliga placering intervjupersonerna har gett respektive alternativ på en "5-i-topp-lista").   
 

    1: Reklam helt på svenska (1,2)
    2: Reklam i huvudsak på svenska, där huvudbudskapet är på annat språk (2,7)
    3: Reklam helt på ett annat språk (3,5)
    4: Reklam på annat språk, som är dubbad till svenska (3,6)
    5: Reklam på annat språk, som är dubbad till engelska (4,0)

 

Kommentar fråga 4: 

Det finns minst två aspekter på att man så tydligt föredrar svensk reklam. Dels förstås att det kan vara lättare att förstå och identifiera sig med reklam som är på det egna språket. Men dels också att det idag finns särskilt starka sympatier för svenska symboler, svenska varumärken etc. Det kan vi tydligt se i andra undersökningar, och beror sannolikt delvis på den ökande oron i omvärlden, Irakkriget, terrorattacker etc. Det svenska upplevs tryggt och pålitligt, det gäller även reklamspråket.”


Om det är så att svenskarna i gemen föredrar reklam på svenska framför engelska, varför finns det då överhuvudtaget företag som gör reklam på engelska? Det är ju inte ens rationellt, eller i företagens egenintresse.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



När jag började följa statistik om språkanvändning på Internet, uppgick engelskspråkiga användare till 35 procent och kinesiskspråkiga användare till 15 procent av totala antalet användare. Gapet dem emellan har dock krympt successivt, så att engelskspråkiga användare 2009 har minskat till 27,5 procent, medan kinesiskspråkiga har ökat till 22,6 procent – se denna statistik. I absoluta tal används engelska av 495 miljoner, kinesiska av 407 miljoner och spanska av 139 miljoner.


Enligt denna statistik har engelskan ökat med 251,7 procent, kinesiskan med 1162 procent och spanskan med 669, 2 procent under perioden 2000 – 2009. De största tillväxtmöjligheterna av de tio största språken på Internet har kinesiskan, spanskan och arabiskan.


När det gäller uppskattningarna av antalet talare av de olika språken, så är jämförelserna missvisande. Både i fråga om engelska och franska inkluderas andraspråkstalare i motsats till de övriga språken. Så fort någon som har engelska eller franska som andraspråk kan besöka webbsidor på sitt modersmål, kommer denne naturligtvis i allt större utsträckning göra detta, givet webbsidornas kvalitet. Vi vet från Indien att indier, som talar hindi, föredrar att läsa tidningar på hindi framför engelskspråkiga sådana och att bokutgivningen, i varje fall skönlitteratur, på hindi eller andra inhemska språk är betydligt större än på engelska. Därför kommer aldrig engelskans eller franskans penetrationsgrad (bara 16,9 procent!) att nå upp till japanskans eller tyskans penetrationsgrader, runt 75 procent.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



På webbplatsen market.se  (artikeln kan f.ö kommenteras) kan man läsa om att Beckers Nya Hem har bytt namn:


– Vi vill tydliggöra skillnaden mellan oss och Alcro Beckers, att vi är ett eget varumärke, säger vd Ove Rickardsson till Market.se.

Han berättar att det här är en process som pågått i företaget en längre tid. Under en period var en varumärkesbyrå inblandad. Men Happy Homes var faktiskt ett förslag från Beckers Nya Hems marknadschef Jan Boudrie.

- Det är ett brett namn som innehåller alla de områden som vi jobbar med. Vi jobbar med hemmets alla ytskikt, både utvändigt och invändigt. Happy Homes är ett positivt namn samtidigt som huset är ett kärnområde för oss, säger Ove Rickardsson.”


Det är alltså en otrolig tankemöda – dock ingen marknadsundersökning - som ligger bakom det nya namnet, Happy Homes, som innehåller ”alla de områden som” Beckers jobbar med. Om man går genom svaren på det rundbrev, som Språkförsvaret skickade ut fr.o.m den 20/3, ser man att bara ett företag, ICA, åberopar en marknadsundersökning för sitt språkval, och ICA använder sig som bekant av svenskspråkig tv-reklam.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 maj 2010 21:58


Vill du testa dina kunskaper i danska och norska? Det kan du göra som en del av projektet ”Internordisk språkförståelse”.  


Projektet ”Internordisk språkförståelse” initierades i slutet av 2001 av Nordiska kulturfonden, som uppdrog åt Nordiska språkrådet att utreda språkförståelsen i Norden av idag.

Hos Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet finns numera en webbtjänst där du kan testa dina kunskaper i grannspråken och också besvara frågor om ditt förhållande till grannländerna och deras språk.


(Denna nätdadgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 maj 2010 20:43


Hej!
Ovanstående (i ämnesraden) står, helt omotiverat, att läsa på utsidan av en reklambroschyr från Eurosko. Där står också "softwalk extra comfortable shoes". Ibland har broschyren små upplysningar till den svenska allmänheten på engelska, t.ex.: "Discover the world!", "Essential style - lasting comfort", "feel good - look great!", Low heels - high fashion", "Let' go outside!" samt "Allday workout". Man kan nog få kontakt med företaget på www.eurosko.com
 
I tidningen Land stötte jag på följande annonser:
Jonsered skriver detta i en annons om röjsågar(!): Why stay ordinary
En annonsör Attract anser: Enjoy your life! (Handlar om massagefåtöljer.) info@datura.se. Royal Canin hundfoder stoppar in en engelsk devis: SIZE HEALTH NUTRITION. Går nog att nå hos www.royalcanin.se.
 
Less work. More play. Den annonsen i Land handlar om Robust trädgårdstraktor från Yard-man, som har hemsidan www.yard-man. I samma nummer annonserar Fiskars om en grensax för 629 kr: Less effort. More garden. Har de två annonsörerna möjligen samma reklambyrå?
 
Mvh   
Håkan Franck (medlem)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Hej,


Mitt namn är Charlotte Lundqvist och jag arbetar för finansborgarrådet Sten Nordin på Finansroteln i Stockholms stadshus. Sten har bett mig att svara på ditt brev gällande Stockholms stads språkpolitik.


Jag vill börja med att tacka för ditt brev samt be om ursäkt att svaret dröjt ända tills nu. Dessvärre kom ditt brev på villovägar i samband med flytt vilket är väldigt olyckligt. Det är självklart mycket viktigt att synpunkter och frågor som de Du har framfört till oss skall besvaras på så kort tid som möjligt, vi beklagar därför det inträffade. När vi utvecklar Stockholm gemensamt är stockholmarnas synpunkter och åsikter av stort värde.


Att vi gemensamt värnar om svenska språket är viktigt, detta måste dock ställas i relation till vårt uppdrag att stärka Stockholms attraktivitet internationellt, att verka för att vi får fler besökare till staden och därmed en ännu starkare turist- och besöksnäring som kan sysselsätta allt fler stockholmare. Stockholm Business Region och övriga bolag med engelska namn har uppdrag av Kommunfullmäktige som i mycket hög grad innebär internationell samverkan med intressenter på andra språk än svenska – därför är det viktigt och bra att namnet är så internationellt som möjligt.


Då staden blev anmäld för att inte efterleva den nya språklagen gjordes det en prövning som visade att Stockholms stad inte gjort fel som använt sig utav engelska för att beteckna Stockholms Visitors Board, Stockholm Business Region m.fl


Det är positivt att Stockholm blir allt mer mångspråkigt och pluralistiskt, det vinner vi mycket på. Att staden prioriterar engelskan som andraspråk är för att den ännu så länge fortfarande är det stora världsspråket och många människor förstår engelska.


Med Vänliga Hälsningar


Charlotte Lundqvist

Biträdande Borgarrådssekreterare

Finansroteln


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Martin Wallström på Computer Sweden har intervjuat Lars Melin i artikeln ”Öppnar fönstret mot andra språk”. Lars Melin har tidigare gjort sig känd som en av få debattörer som i samband med riksdagsbehandlingen av ”Bästa språket” 2005 gick emot tanken på en svensk språklag.


I intervjun sägen han bl.a att:


De som säger att det svenska språket utarmas har fel, anser han. Svenskarna har alltid tagit emot lånord från andra länder.


– Att vi är benägna att importera ord gynnar vår konkurrenskraft. Det visar på en kulturell flexibilitet och gör det lättare att förstå andra kulturer, fortsätter han.


Alla språk, som har kontakt med andra språk, lånar in ord från andra språk. Att svenskarna ”alltid tagit emot” lånord från andra länder är alltså bara en plattityd. Enligt den senaste undersökningen av importord i Norden lånade norskan in flest lånord, tätt följd av svenskan, och danskan, medan färöiskan, finskan och isländskan - i den ordningen - lånade in betydligt färre lånord, minst alltså isländskan. Inlåning av utländska ord ger Sverige en ”konkurrensfördel”, säger han på ett annat ställe i intervjun. Konkurrensfördel i förhållande till vem? Skillnaderna mellan norsk, svensk och dansk inlåning är försumbara. Gentemot islänningarna? Men islänningarna brukar vara det folk i Norden som har störst andel utlandsstuderande. Det är en tradition, som ytterst beror på att det är ett litet folk och som går tillbaka till vikingatiden. Gentemot finnarna? Gentemot tyskarna, holländarna, fransmännen, ja, gentemot vilka egentligen?


Finns det överhuvudtaget något samband mellan inlåning av utländska ord å ena sidan och kulturell flexibilitet och interkulturell förståelse å den andra? Ett språk som innehåller en större andel utländska lånord än svenska är bl.a engelska. Innebär det att exempelvis amerikaner är mer kulturellt flexibla än t.ex svenskar och andra européer? De genomsnittliga kunskaperna i främmande språk i USA är sämre än i Sverige och Europa; bara en tredjedel av de amerikanska gymnasieeleverna läser ett främmande språk; andelen utländska filmer, utländska tv-program och översatt utländsk litteratur är betydligt mindre än i Europa; andelen amerikaner som har gjort en semesterresa utomlands är mindre än i de flesta länder i Europa. Jag skulle vilja påstå att det inte finns något samband alls mellan inlåning av främmande ord i ett språk och fenomen som kulturell flexibilitet och interkulturell förståelse. För övrigt kan nämnas att svenska och bulgariska företag i en EU-undersökning redovisade de största problemen vad gäller interkulturell förståelse, vilken i sin tur till stor del beror på bristfälliga språkkunskaper. Det hör också till saken att en majoritet av svenskarna i en liknande EU-undersökning ansåg att det räckte att lära sig ett främmande språk, läs engelska, i motsats till den majoritet medborgare i alla dåvarande medlemsstater, som stödde EU:s målsättning om två främmande språk.


Lars Melin menar att ”tyskarna är världsmästare i öppenhet” i fråga om inlåning ut främmande ord, främst från engelskan. Sant är att frekvensen engelska låneord i tyskan definitivt är större än i franskan, och förmodligen också än i svenskan. Det finns t.o.m en gammal undersökning, som visade att fransmän och svenskar till 80 procent lyckades ersätta datatermer på engelsk med inhemska ord, medan tyskarna bara lyckades till 50 procent. Denna undersökning stämmer också överens med mina egna erfarenheter av svensk, tysk, fransk och spansk data- och internetvokabulär. Den tyska inlåningen av främmande ord, särskilt engelska, beror inte på någon medfödd tysk öppenhet, utan snarare på att det länge efter andra världskriget varit tabu att försvara det tyska språket med tanke på det historiska arvet från Nazityskland.


– Förvånansvärt många är kritiska till lånord och anser att det ursprungliga svenska språket bör bevaras. Frågan är bara vilket svenskt språk de vill bevara? Tar man bort alla ord utom det ursvenska finns bara råg och havre kvar, säger Lars Melin.


Frågan står inte om svenska språket ska låna in vilka ord som helst eller inga alls, utan vilka ord som ska lånas in. Så här heter det i punkt 26 i Språkförsvarets ”Vanliga frågor”:


”Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare. ”Kö” har till exempel lånats från franskan, men fyller en precis roll. ”Koncept” på svenska betyder ”provisorisk formulering”, ”utkast” eller ”kladd” och inte ”begrepp” som på engelska. Ordet 'karaktär' har på senare tid alltmer kommit att betyda huvudperson, vilket kan förvirra dess vedertagna betydelse på svenska, 'inre egenskaper'.
Men i vissa fall kan inlån representera ett steg tillbaka: att ersätta ”stavgång”, ett översättningslån från finskan, med ”walking” är absurt, eftersom stavgång är ett helt genomskinligt ord, medan walking i allra högsta grad är mångtydigt. I andra fall beror inlåning från engelskan på missriktad snobbism. Det förefaller dock märkligt att snobba med ett språk, som 75 procent av svenskarna säger sig förstå… ”


Detta är en balanserad uppfattning. För övrigt handlar Språkförsvarets JO-anmälningar mot regeringens engelskspråkiga e-postadresser, Stockholms stads engelskspråkiga beteckningar, Luftfartsverkets ”airport”-beteckningar och Kristianstads kommuns engelskspråkiga slogan inte om språkvård utan om statusvård, d.v.s att slå vakt om svenska språkets ställning. Engelskspråkiga beteckningar har ersatt svenskspråkiga beteckningar, inte därför att de skulle uttrycka något mer, utan därför att de anses ha högre status. Dessutom är det fråga om valda församlingar och skattefinansierade myndigheter, som utan att tillfråga väljarna, sätter tyngd bakom orden. Denna fråga diskuteras utförligare i Språkförsvarets brev till JO den 13/1 2010.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?
 Jag använder inte preteritum konjunktiv.
 Jag använder "vore".
 Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
 Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" m.fl.

Fråga mig

76 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29 30
31
<<< Maj 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se