Alla inlägg under maj 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 maj 2010 16:56



När ett minoritetsspråk dör, är det ofta ett resultat av långvarig förföljelse och systematiska trakasserier. Det kan vara fråga om att skolelever får munnen tvättad med tvål, som i detta exempel från Kanada, till mycket värre saker.


"På många platser runt om i världen arbetar man med att försöka nedteckna och spela in språken. Ett hinder för detta arbete är att många lokala språk endast är muntliga och därför svåra att skriva ner. När Delmar Johnny från Duncan var ung blev han fastbunden och fick sin mun tvättad med tvål om han talade sitt ursprungliga språk hul'q'umi'num. Numera lär han sig emellertid språket på nytt vid en ålder av 61 år. Även hans barn studerar tillsammans med honom. Han tycker att språket "skapar en mening och betydelse" som inte kan förklaras på engelska.

 

- Jag höll mig borta från allt som hade med mitt språk att göra fram tills äldre dagar. Nu inser jag att jag behöver mitt språk. Jag är indian, och jag behöver få vara det, säger han."

 

Läs mera här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 maj 2010 19:33



Språkrådet i Norge genomförde 2008 – 2009 en undersökning om vad ett representativ urval av företagsledare och allmänhet ansåg om användningen av engelska i norska företag och i marknadsföring. En rapport kan läsas här och en längre version här. Vi citerar ur sammanfattningen:


Folk flest tenker ikke over hvilket språk reklamen er på, og bryr seg heller ikke så mye om dette. Skjønt 38 prosent helst oppsøker butikker med reklame på norsk, hadde på den annen side 87 prosent aldri unnlatt å kjøpe en vare fordi reklamen var på engelsk. Nesten tre av fire var ikke enig i at engelsk får varen til å virke mer raffinert eller eksklusiv, og hele 93 prosent var uenig i at engelsk gjør reklamen mer troverdig. Spørsmål om visse merkevarer viste ellers en klar sammenheng mellom navn eller opphavsland og vurderinger av hvor egnet varen er for reklame på norsk og engelsk (for eksempel norsk for Kvikk Lunsj og engelsk for Coca-Cola).

 

Mens 68 prosent av bedriftslederne ikke anså at engelsk fremmer økt salg for deres del, mente 75 prosent i befolkningen det samme for bedrifter generelt. På den annen side var det noen flere i befolkningen som mente at engelsk har salgseffekt. I begge grupper mente et stort flertall at folk flest ikke blir mer påvirket av reklame på engelsk enn av reklame på norsk.


I befolkningen er 42 prosent likegyldige til engelsk i reklame, mens 20 prosent er positive og 36 prosent negative. I synet på om det brukes for mye engelsk, var bedriftslederne delt på midten, mens det i befolkningsutvalget var fire av ti som mente ja og nesten seks av ti som mente nei. Og mens hele 62 prosent av bedriftslederne sa seg enig i at norsk bør benyttes i all reklame og markedsføring i Norge, mente noen færre, 51 prosent av befolkningen, det samme.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 maj 2010 12:36


Upsala Nya Tidning publicerade den 7/3 en mycket läsvärd artikel, "Vilken makt har ditt språk?", av Björn Melander. Avslutningevis kritiserar han den spridda vanföreställningen att engelska skulle vara ett överlägset språk, ordrikare än alla andra språk:  

 

"Tanken att engelskan skulle vara ett överlägset språk verkar dock vara mycket utbredd. Exempelvis hör man ofta att engelskan skulle ha ett mycket större ordförråd än andra språk, inte minst svenskan. Detta är ett orimligt påstående. Ett språks ordförråd är ingen fix mängd; man kan inte i en ordbok eller liknande räkna upp alla ord som ingår i språket. En anledning är att ordförrådet har oskarpa gränser. Vissa ord blir föråldrade och faller ur bruk, medan andra tillkommer. Och vilka ord ska räknas med - ska till exempel dialektord och slang inkluderas? En annan anledning är att vi hela tiden kan skapa nya ord för det som vi behöver uttrycka. Att hävda att ett visst språk skulle ha fler ord än ett annat är i princip lika konstigt som att hävda att det skulle finnas fler meningar på det ena språket; på alla språk kan vi förstås bilda alla de meningar vi har behov av.

Inte ens med utgångspunkt i antalet belagda ord finns det stöd för påståendet att engelskan skulle ha påfallande många ord. Om vi ser till de större ordböckerna för engelska och svenska språk hävdar sig de svenska väl vad gäller antalet registrerade ord. Som en kuriositet i sammanhanget kan nämnas att Shakespeare, som uppenbarligen har ett grundmurat rykte som världens ordrikaste författare, i sin totala produktion använder något över 29 000 olika ord. I Strindbergs samlade verk finns drygt 199 000 skilda ord belagda. Detta faktum säger ganska lite om Shakespeare och Strindberg. Men det säger ganska mycket om svenskars syn på svenska och engelska. Jag är nämligen säker på att de flesta hade gissat på det omvända förhållandet."

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 maj 2010 14:11



Någon eller några har nominerat Språkförsvarets blogg till en internationell tävling, som anordnas av Lexiophiles  (och direkt till omröstningen) för språkbloggar i kategorin ”Language Professionals”. Tävlingen avgörs till hälften av röstning och till hälften av domaromdömen.


Top 100 Language Blogs 2010


Det finns ingen anledning att ta denna webbomröstning alltför allvarligt, men publicitet är bra för Språkförsvaret under alla förhållanden.


Omröstningen avslutas den 24 maj. Man kan bara rösta en gång per dator.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 maj 2010 21:37

 

SEMINARIUM OM ”REKLAM PÅ ENGELSKA I SVERIGE – KULTURELLT OFREDANDE?”- söndagen den 30/5 2010 kl. 14.00 – 16.30


De senaste decennierna har andelen engelskspråkig reklam ökat i Sverige. Beror denna ökning på att vetenskapliga marknadsundersökningar visar att företagen säljer bättre på engelska i Sverige? Eller är det bara något som företag och reklambyråer tror? Vilka konsekvenser har denna ökande andel för svenska språkets status?


Språkförsvaret har också skickat ut en enkät om denna fråga till annonsörer och kommunikationsbyråer. Svaren kan läsas på Språkförsvarets webbplats.  


Inledare: Viggo Cavling, chefredaktör på Resumé, Lars Fredriksson, civilingenjör och medlem i Språkförsvaret; Gottfried Gemzell, copywriter; Anders Lotsson, journalist på Computer Sweden; och Helene Samuelsson, Chef Kommunikation, Preem.


Moderator: Ewa Wallin.


Debatt mellan paneldeltagarna och mellan panelen och publiken efter inledningarna.


Möteslokal: Katasalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm Inträde: 50 kr – ingen föranmälan. Arrangörer: Språkförsvaret och ABF


Seminarieaffisch kan laddas ner här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 maj 2010 21:33


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


I love Språk sänder en programserie om våra nationella minoritetsspråk och deras framtid.


I serien I love Språk kommer en programserie att sändas om våra nationella minoritetsspråk och hur deras framtid ser ut, som språk i allmänhet och som språk i Sverige i synnerhet. Så här ser sändningstiderna ut:

  • Finska och framtiden SVT2 söndag 16 maj kl. 17 (repris 18 maj kl. 17)
  • Romani chib och framtiden SVT2 söndag 23 maj kl. 17 (repris 25 maj kl. 13.30)
  • Jiddisch och framtiden SVT2 söndag 30 maj kl. 17 (repris 1 juni kl. 13.30)
  • Meänkieli och framtiden SVT2 söndag 6 juni kl. 17 (repris 8 juni kl. 13.30)
  • Samiska och framtiden SVT2 söndag 13 juni kl. 17 (repris 15 juni kl. 13.30)

Programmen kommer som vanligt att kunna ses även på UR-webben.



Den som följer Språkförsvarets verksamhet kanske kommer ihåg att Språkförsvaret den 23/2 anmälde tre lärosäten för att de ställde krav på engelska – och inte tillät användning av svenska - i samband med anställningsansökningar och befordringsärenden. JO håller nu på att utreda ärendet och har gett de tre berörda lärosätena, d.v.s Göteborgs universitet (se även Naturvetenskapliga fakultetens separata yttrande), Sveriges Lantbruksuniversitet och Kungliga Tekniska Högskolan, möjlighet att yttra sig. Språkförsvaret har i sin tur beretts möjlighet att kommentera yttrandena, vilket ska ske senast den 17 maj.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 maj 2010 22:38


(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Språkrådet har nu särskilda webbsidor för barn och unga som vill veta mer om språk.


Språkrådets nya webbsidor för unga som vill veta mer om språk vänder sig till både yngre och äldre barn. Siktet är i första hand inställt på barn i åldrarna 10–12, men även yngre och äldre barn har glädje av sidorna, liksom förstås lärare.

Syftet är inte bara att informera om språkfrågor utan också att väcka intresse för språk, att skapa förståelse för vikten av språklig mångfald och över huvud taget verka för språklig tolerans.


Vi informerar om språken i Sverige, ger korta beskrivningar av språken och illustrerar dem med språkprov, än så länge bara i text men ljudillustrationer är på gång. Vi har till exempel inledningen till sagan om Rödluvan på svenska, finska och romska. Flera språk kommer efter hand. Vi har en faktaavdelning, och vi tar upp barnens språkliga rättigheter.


Webbplatsen ska bli mångspråkig, i första hand med fokus på de nationella minoritetsspråken (finska, samiska, meänkieli, romska och jiddisch). Vi vill förstås också verka för den nordiska språkgemenskapen och hoppas att så småningom kunna samverka med en planerad nordisk webbplats med ordböcker och annat material.


Givetvis finns möjlighet att ställa språkfrågor, skicka in nya ord och tycka till om vår webb. Det gör man på ung(@)sprakradet.se. Vi kommer också att ha tävlingar, och den första gäller vad webben ska heta och hur loggan för sidorna ska se ut. Tills vidare kallar vi avdelningen ungwebben.


För mer information kontakta:
Birgitta Lindgren, 08-442 42 06, Birgitta.Lindgren@sprakradet.se

Riina Heikkilä, 08-455 42 24, Riina.Heikkila@kielineuvosto.se.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?
 Jag använder inte preteritum konjunktiv.
 Jag använder "vore".
 Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
 Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" m.fl.

Fråga mig

79 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29 30
31
<<< Maj 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se